”Vi delar inte slutsatsen”

I våras skickade forskaren och företagaren Jakob Lindberg ett memo till Läkemedelsverkets dåvarande generaldirektör Björn Eriksson och enhetschefen Charlotte Söderberg Nyhem. Innehållets allvar gick inte att ta miste på: ”Neurosedyn och dess derivat förkortar utan undantag livet på äldre patienter”, lydde rubriken. 

Neurosedyn-preparaten har i många år varit godkända läkemedel mot cancerformen multipelt myelom. Enligt Jakob Lindberg har preparaten i bästa fall ingen effekt i äldre patienter, i värsta fall dör de i förtid. I memot uppmanas Läkemedelsverket att “skyndsamt initiera en Artikel 20-utredning angående den konsekvent förkortade överlevnaden hos äldre patienter som behandlas med så kallade imid-läkemdel”. En Artikel 20-utredning kan utföras inom EU-systemet om nya data framkommer som kan ifrågasätta balansen mellan nyttan för patienten av att ta ett godkänt läkemedel och risken för biverkningar eller skador. 

Jakob Lindberg har en licentiatexamen i molekylär immunologi och en masterexamen i preklinisk medicin från Karolinska Institutet. Kampen mot imiderna driver han privat, men det var som vd och forskningschef på forsknings- och läkemedelsbolaget Oncopeptides, som han gjorde upptäckten. Oncopeptides har tagit fram ett preparat som konkurrerar med Neurosedyn-derivaten och som jämfördes med ett av dem, pomalidomid, i en studie.  

“Resultaten visade på extrema överlevnadsskillnader mellan läkemedlen beroende på ålder”, skrev Lindberg bland annat i memot. 

– Grundproblemet är att studierna för lenalidomid och pomalidomid inte isolerar överlevnadseffekten för läkemedlen. Det är ett skallkrav för fullt godkännande både i Europa och USA och skedde inte i det här fallet, säger Jakob Lindberg till Fokus.  

Vid sin sida har han Per Sjöberg, apotekare som har arbetat på Läkemedelsverket i 20 år med fokus på säkerhetsfrågor i tidig utvecklingsfas. Under fem år satt han även i styrelsen för det beslutande organet i registreringsärenden vid EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Han har överraskats av det motstånd de stött på från Läkemedelsverket när det gäller att ta riskerna med neurosedyn-preparaten på allvar.  

– Ja, oerhört förvånad. Oerhört förvånad. De har inte tagit åt sig av det här sedan vi började kontakta dem i ärendet och det är över två år sedan. Delvis har de menat att det inte är deras bord och det är helt felaktigt. De har ju ett ansvar som kvalitetsgranskare, framför allt eftersom de är co-rapportör till lenalidomid, säger han. 

– Och så har de påpekat att Oncopeptides är en konkurrent. Men det är ju inget sakargument.  

Ulla Wändel Liminga är expert på Läkemedelsverket och nytillträdd ordförande i EMA:s säkerhetskommitté Prac. Enligt henne har EMA informerats ”i enlighet med de rutiner som vi har”. 

– Vi har meddelat den Europeiska läkemedelsmyndigheten, som har det primära ansvaret för att koordinera utredningar om de här läkemedlen inom EU-systemet, säger hon och tillägger att utredningarna görs av särskilda så kallade rapportörer, vilket inte är Sverige i det här fallet.  

– Det har hänvisats till att vi inte följer den svenska läkemedelslagen, men de här läkemedlen är godkända via EMA. Det är de som ansvarar för godkännandet och då ska vi följa den europeiska läkemedelslagen, inte den svenska, säger Wändel Liminga. 

– Vi har till och med, vilket egentligen är utöver det vi ska göra, skrivit en värdering på det här underlaget, och vi finner inte att det finns stöd att vidta de åtgärder som de här så kallade forskarna anser. 

Det faktum att det är konkurrenter som har varnat, gör det att ni lägger mindre vikt vid det de säger? 

– Nej, naturligtvis inte. Faktan påverkas inte av det. Men för oss är det en självklarhet att det som kommer från företagen är en typ av partsinlaga. Vi gör inte som företagen vill. I många fall håller vi med dem, men i många fall håller vi inte med.  

Läkemedelsverket säger till Expressen att man inte hävdar att det visats en positiv överlevnadseffekt i äldre patienter. 

– Överlevnadseffekter i studier av IMiDer i myelom har vetenskapligt visats i hela de studerade populationerna och inte i undergrupper baserade på ålder.

Jakob Lindberg och Per Sjöberg är inte de enda som varnat för bristerna med imider, alltså neurosedyn-derivat. I våras publicerades en dansk studie på området som beskrivs i föregående artikel och även Heinz Ludwig, en auktoritet i myelomvärlden och professor och chef för Wilhelminen Cancer Research i Wien, bekräftar farhågorna för Expressen: ”Speciellt när man tittar på lenalidomid. Visst är det giftigare hos äldre. Så det är inte det bästa spåret för sköra äldre patienter, men det är den behandling man i dag väljer”, säger han till tidningen och på frågan om det är en slutsats att behandlingen förkortar livet för äldre patienter blir professorns svar: ”Ja.”  

Ulla Wändel Liminga på Läkemedelsverket vill inte gå i polemik med Heinz Ludwig om hans uttalanden i Expressen. 

– Han får naturligtvis ha sin åsikt. Tack och lov lever vi i ett land där man får ha olika åsikter om saker och ting, säger hon till Fokus. 

Nyligen publicerade professor Ludwig tillsammans med 15 andra av världens ledande myelomforskare en artikel i tidskriften Natures Blood Cancer Journal där de drar slutsatsen att den metod som hittills har använts för att mäta effekten av behandlingen hos myelompatienter som fått imider inte speglar verkligheten. 

– Vi har bedömt den citerade artikeln i Nature Blood Cancer Journal. Delar av det bedömer vi som ganska väl balanserat. Vi kan inte se att den drar samma slutsatser som förs fram av de här så kallade forskarna i Expressen-artikeln, säger Wändel Liminga. 

Men nu är det ju ändå flera forskare som säger att imiderna inte fungerar och kanske rentav är kontraproduktiva för äldre patienter. Ser ni någon anledning att agera nu? 

– Vi har naturligtvis följt det här hela tiden och vi har inte funnit att det finns skäl att vidta några som vi kallar för regulatoriska åtgärder.  

Men det står ju ingenting i FASS om att det här eventuellt inte har någon effekt på äldre patienter. Borde inte det stå? Man sitter och betalar miljontals, miljarder kronor för ett preparat som man inte vet om det har effekt i äldre patienter. 

– Vi delar inte den slutsatsen att det inte finns effekt på äldre patienter. Vi ser inte att det finns vetenskapligt bevis för det påståendet. 

Bristol Myers Squibbs svenska presschef Johan Dahlin skriver i ett mejl till Fokus: "Lenalidomid har tillfört ett stort värde till behandlingen av flera hematologiska sjukdomar och förbättrat vården av patienter med multipelt myelom, myelodysplastiska syndrom och lymfom. Vi har fortsatt förtroende för att underhållsbehandling med lenalidomid ger en viktig fördel för patienter efter autolog stamcellstransplantation (ASCT), ett område med få godkända behandlingsalternativ. Vi avstår från att kommentera myndigheters bedömningar av hur real-world evidence-studier ska värderas i relation till de randomiserade studier som ligger till grund för läkemedelsgodkännande."

***

Läs även: Är vi på väg mot en ny neurosedynskandal?

Läs även: Därför är minnet inget att lita på