Permakris och ansiktsunderkläder tar plats på nyordslistor i världen

Krig, kris och klimat. Den som försöker sammanfatta det gångna året med hjälp av nyordslistor och utnämningar av årets ord vadar snart i förtvivlan upp till knäna. Kanske var det brittiska Collins dictionary som satte tonen genom att utse permacrisis till 2022 års ord – som om vår civilisation var dömd att fortsätta sjunka ner i en lika ohjälplig som oändlig samtidssörja.

För dystert är det. Konstigt är det däremot inte. Språket utvecklas alltid i samspel med det omgivande samhället. Nyorden är ett lackmuspapper på vår egen tid – även om bilden förstås inte är heltäckande.

I Tyskland föll valet av årets ord på Zeitenwende, "vändpunkt", som förbundskansler Olaf Scholz använde för att beskriva Rysslands invasion av Ukraina. Men krigsutbrottet var inte bara inledningen på en ny epok för relationerna med Ryssland. Han tvingades också ompröva bland annat energipolitiken, försvarsanslagen och utrikeshandeln. Krigets konsekvenser för tyska konsumenter märktes i andra nyord som Gaspreisbremse, "gaspristak", och Inflationsschmerz, "inflationssmärta".

I Luxemburg gick Ukrainakrich, "Ukrainakrig", segrande ur misärvokabulären följt av Energiekris och Präisdeckel, "pristak". I Portugal vann guerra, "krig", i Schweiz segrade Strommangellage, "elbristläge", medan trotjänaren Inflation tog priset i Österrike och 2022 års icke-ord – en utmärkelse som brukar gå till något som deltagarna vill förpassa till historien – blev Energiekrise. På den danska nyordslistan fanns bland annat elskam, "skam för att förbruka för mycket el", ett ord som fick ett uppsving även i svenskan under december när vissa började fundera på julpyntets energiförbrukning.

Men energiförsörjningen är långt ifrån ett enbart europeiskt bekymmer. I Sydafrika har load-shedding, "planerat strömavbrott", under 2022 blivit vardag för många när det korruptionsstämplade elbolaget Eskom tvingats ransonera elektriciteten för att undvika att systemet kollapsar.

Politiken stod i centrum även i Taiwan där tecknet 抄 (chāo), "plagiera", utsågs till årets ord. Det användes av demonstranter sedan en rad kandidater i höstens val anklagades för att ha bluffat sig till akademiska meriter genom att plagiera uppsatser. I Australien fastnade juryn för teal, en blågrön nyans som symboliserade den våg av oberoende ledamöter som valdes in i parlamentet med bland annat klimatfrågor på dagordningen.

Utmärkelsen för det gångna årets mest sorgkantade språkvårdsinsats måste gå till spanska Fundéu RAE. En av kandidaterna till 2022 års ord är apocalipsis, "apokalyps", som med hänvisning till Bibeln enligt organisationen är en lämpligare beskrivning av storskalig förödelse och förintelse än den konkurrerande benämningen armagedón, ’harmageddon’, där den senare bör reserveras åt platsen för den slutgiltiga striden mellan onda och goda krafter. Apocalipsis har alltså använts flitigt i spanskan under det senaste året för att skildra världsläget där ett kärnvapenkrig och en klimatkatastrof kan lura bakom hörnet. Och visst, även den som sätter sig i fosterställning i skyddsrummet med hemkonserverad surkål, vattenflaskor, yllefiltar och en batteriradio (jodå, patteriradio finns på den finska listan) som sällskap bör förstås vårda sitt språk i väntan på att apokalypsens fyra ryttare ska rida ner dörren och fullborda undergången.

Svenskans flygskam gick under förra året på export till Belgien där ordet har etablerat sig i den franskspråkiga delen av landet. I tidningen Le Soirs omröstning var det en annan klimatkandidat som segrade: vélotafer – ungefär "cykelpendla" – ett verb som används om den som tar cykeln till arbetet och jobbmöten. I Nederländerna korades klimaatklever, "klimatklistrare", till årets ord sedan aktivister i en rad aktioner klistrat fast sig själva för att skapa uppmärksamhet för klimatfrågor. En utmanare var energietoerisme, "energiturism", som myntades om personer som reser söderut under vintern för att kunna njuta av varmare temperaturer och mindre smärtsamma elräkningar.

Den norska nyordsvinnaren krympflasjon har också ett konsumentperspektiv. Förlagan är engelskans shrinkflation som används om tillverkare som minskar innehållet i förpackningarna utan att sänka priset i samma takt.

Men kanske finns det ett liv bortom den förmenta permakrisen. Nyorden med koppling till coronaviruset – som dominerade listorna både 2021 och 2020 – är nästan helt borta. Och den handfull coronaord som finns på 2022 års listor markerar slutet på pandemin.

Danskans coronaninja är en person som lyckats undvika att bli smittad av viruset. Finskans hybridi-immuniteetti, "hybridimmunitet", står för en stark immunitet som är ett resultat av vaccinering och genomgången sjukdom. Japanskans 顔パンツ (kao pantsu) – fritt översatt "ansiktsunderkläder" – fångar känslan av att bli generad av att röra sig utomhus utan munskydd. Oxford dictionaries goblin mode – fritt översatt "trolläge" – representerar oviljan att kasta av sig mysbyxor och slashasbeteende bara för att coronarestriktionerna slopats. Och isländska tidningen Fréttablaðiðs val av aflétting, "lättnad; avveckling", symboliserar utandningen när alla inskränkningar av den personliga friheten skrotades efter två långa år av hemmasittande, tvåmetersregler och testningsmani.

Bland nykomlingarna världen över finns även ord som understryker att 2022 var mer än krig och kriser. På Färöarna föll valet på stuttfluttur – ordagrant ungefär "kortflyttat" – som har etablerat sig i betydelsen "lokalt producerad". Adjektivet fick draghjälp av Stuttflutt, ett lokalt slakteri. Eftersom nästan alla livsmedel i dag importeras till Färöarna från Danmark och Island är stuttfluttur ett ord som förknippas såväl med självhushållning som ett kliv mot hållbarhet och självständighet.

Krympande avstånd kan alltså vara synonymt med framtidstro. Och ett steg på vägen mot att ge permakrisen långfingret.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

***

Läs även: Barbie och krig tar plats i årets nyordslista

Läs även: Resan från automobil till bil