Rysk korruption i bakgrunden till Swedbank-rättegång

I november 2009 dog Sergej Magnitskij i ryskt häkte sedan han inte fått vård för sina svåra hälsoproblem. Hans kropp bar också spår av grov misshandel.

Den 37-årige skatterevisorn hade häktats efter att han, på uppdrag av den amerikanske finansmannen Bill Browder, utrett ett stort bedrägeri med kopplingar till Kreml. Sergej Magnitskij kom själv att anklagas för härvan medan de han pekade ut gick fria. Bedrägeriet fick namn efter Magnitskij och gick ut på att 230 miljoner dollar, som Browders bolag Hermitage Capital betalat i skatt, förskingrades i stället för att hamna i den ryska statskassan. Det ledde till att USA instiftade den så kallade Magnitskijlagen för att komma åt härvans ansvariga.

Bankläckor visar att stora belopp som kan knytas till Magnitskijhärvan sedan slussades via kunder i banker i Baltikum, såsom Danske Bank och Swedbank. 

– Det råder ingen tvekan om att mycket av de pengar som tvättades genom skandinaviska banker var blodspengar – pengar som människor hade dödats för. Det saknas inte offer för de här brotten, säger Browder till Fokus.

Nu är det inte penningtvätt som Birgitte Bonnesen åtalas för utan brottsrubriceringarna i fallet är grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation samt röjande av insiderinformation, brott som kan ge upp till sex års fängelse. Åklagaren anser att Swedbanks ex-vd mörkade risken för att banken utnyttjades för penningtvätt i sin baltiska verksamhet. Det påstådda mörkandet fick som följd att börskursen störtdök och aktieägarna förlorade miljardbelopp när SVT:s Uppdrag granskning år 2019 avslöjade misstankar om penningtvätt genom banken.

Bonnesen hade dessförinnan, på frågor från journalister 2018 och 2019, sagt att Swedbank inte hade samma problem med misstänkt penningtvättande kunder som Danske Bank hade haft, och som då just hade avslöjats. I Swedbank var det "fullständigt annorlunda", sa hon bland annat.

Både Birgitte Bonnesen och bankens styrelse fick sparken efter avslöjandena. Den före detta vd:n nekar till brott och hävdar bland annat att uttalandena gällde de kunder Swedbank hade för stunden, inte tidigare.

Bonnesens försvarsadvokat Per E Samuelson skriver i ett mejl till Fokus att "inte ett enda fall av penningtvätt har upptäckts" i Swedbank, att det inte funnits någon koppling till Magnitskijhärvan, och att ingen heller därför borde åtalas.

Det ska påpekas att det var Swedbanks brister med att hantera själva risken för att användas för penningtvätt – inte faktiskt bevisad penningtvätt – som gjorde att Finansinspektionen 2020 ålade banken en sanktionsavgift på 4 miljarder kronor. Delstaten New Yorks finansinspektion och åklagare i Estland utreder nu misstänkt penningtvätt genom Swedbank, utredningar som banken säger sig samarbeta fullt ut med. En extern granskning tillsatt av den nya styrelsen visade också att "högriskkunder" slussade mer än 40 miljarder dollar genom Swedbank i Baltikum mellan 2014 och 2019.

Bill Browder – aktuell med sin bok Tsaren om president Vladimir Putin och Magnitskijhärvan – är skoningslös i sin kritik av de västerländska banker som arbetat i öst. Och han är besviken över att det inte är penningtvätt som den före detta bankchefen åtalas för.

– Men det är bättre att hon åtalas för någonting än för ingenting, säger han.

Han anser att alla västerlänningar som möjliggjort penningtvätt från Ryssland "har bidragit till att skapa den här miljön som har lett till kriget i Ukraina". 

– Jag tror inte att anledningarna till det här kriget är Natos utvidgning eller att Putin vill skapa något slags storryskt imperium. Anledningen är att Putin och tusen andra kleptokrater runtom honom de senaste 22 åren har stulit 1 000 miljarder dollar från det ryska folket – pengar som skulle ha gått till sjukhus, skolor och vägar men i stället spenderades på yachter, villor och privatflygplan. 

Detta ledde till slut till en ohållbar situation där Putin befarade att han skulle avsättas, anser Browder.

– Så för att förhindra det, gjorde han vad nästan alla diktatorer gör som är rädda att bli störtade: han skapade en utländsk fiende och startade ett krig. Och jag anser att alla som var inblandade i stölden av dessa 1 000 miljarder dollar på ett eller annat sätt bidrog till det vi nu ser.

Engelsmannen Graham Barrow är en av världens främsta experter på arbete mot penningtvätt och arbetar som konsult åt internationella storbanker. Flödet av smutsiga pengar ut ur Ryssland har mycket riktigt varit gigantiskt, och det är ingen slump, konstaterar han.

– Man kan inte flytta på den typen av summor från Ryssland utan att Putin visste om det och kanske även uppmuntrade till det, säger Barrow.

Penningtvätten har tveklöst berikat de styrande, anser han.

– Den har utan tvekan möjliggjort för regimen att fortsätta ha makten tack vare den förmögenhet den kontrollerar, och den förmåga den har att påverka andras tillgångar. Vi har sett vad Putin gör om du vänder dig emot honom, han berövar dig din förmögenhet.

Även Graham Barrow drar en linje mellan "vad som hände i Baltikum på 00-talet och fram till det sena 2010-talet och vad som nu händer i exempelvis Ukraina".

– Man kan inte skilja på de finansiella aktiviteterna och politiken i Ryssland eftersom statsapparaten är uppbyggd på att roffa åt sig tillgångar.

Barrow understryker att han inte har någon uppfattning i skuldfrågan i fallet Bonnesen. Han påpekar dock att det är ovanligt och principiellt viktigt att en bankchefåtalas eftersom andra åtgärder inte avskräcker.

– Det är kristallklart att böter för företag inte har gjort någon som helst skillnad eftersom de ansvariga inte drabbas. I stället straffas kunderna och aktieägarna, säger Barrow.

En bank som medvetet tvättar pengar från brottslig verksamhet är att jämföra med någon som medvetet säljer men inte tillverkar farliga produkter, anser han.

– Vid inbrott eller rån har vi en mental bild av ett brott. Vi behöver inte se huset för att förstå vad det innebär att någon har brutit sig in. Men om någon säger att en bank möjliggjorde penningtvätt har du ingen som helst mental bild. Man ser inte framför sig människor i låt säga Azerbajdzjan som berövats sin utbildning för att någon korrupt person stal skattepengarna. Så konsekvenserna av brottet är osynliga.

Ekonomisk brottslighet är också notoriskt svår att utreda och leder sällan till fällande domar. Ett skäl är att brotten ofta är komplexa, säger Barrow.

– Brottslingar vet mycket väl att ju mer komplext någonting är desto mindre är risken att åka fast. Om man ser till att göra något på ett komplicerat sätt, och ser till att många olika länder är inblandade, så är det väldigt svårt att åtala någon.

Dessutom saknar domstolar ofta expertis att bedöma den här typen av avancerade brott, anser Barrow.

– Även jag tycker att det är svårt fast det är det enda jag sysslar med!

Michaela Ahlberg är expert på företagsetiska frågor. Hon hade uppgiften att städa upp i Telia efter skandalerna kring bolagets affärer i forna Sovjetstater och är medförfattare till boken The Grey Zone (2019) om det som på näringslivsjargong kallas compliance – regelefterlevnad.

I fallet Swedbank ser Ahlberg ett allmänmänskligt fenomen som går bortom den enskilda personen Birgitte Bonnesen. Utan att bedöma ex-vd:ns eventuella ansvar handlar Ahlbergs iakttagelse om att även människor med goda föresatser ofta gör dåliga saker, och dessutom tillsammans.

– Så länge man driver en bank där det enda som spelar någon roll är vinstintresse och avkastning till aktieägarna, kommer man att göra fel. Även om man har regelsystem vet vi att det är människor som hanterar processer och fattar beslut som är den svaga punkten – alltid. Vi har som människor så många olika mekanismer för att välja bort saker vi inte vill se eller höra. Så då sitter vi där i styrelser och ledningar, överallt i de här bankernas beslutanderum, och gläder oss åt den jättestora framgången i stället för att ställa lite jobbiga och obehagliga frågor.

Det måste, påpekar Ahlberg, finnas mekanismer som gör att de kritiska frågorna ställs. Som hur det kunde komma sig att banken drog in så mycket pengar i Estland.

– Det är ju inte som att världens rikaste människor bor där.

Frågan ställdes dock inte, eller så lyssnade man inte på svaret. Så länge man inte blir kvitt den kultur som lett till missförhållandena blir man inte av med dem, anser Michaela Ahlberg.

I en kommentar till Fokus skriver bankens talesperson Unni Jerndal: 

"Swedbank är inte en del i rättsprocessen mot bankens förra vd. Vi kommenterar därför inte åtalet eller rättegången. Swedbank har åtgärdat de historiska brister som konstaterades 2019 inom penningtvättsområdet och bland annat fått höjt betyg av ratinginstitutet Fitch med hänvisning till åtgärdsarbetet."

Danske Bank har avböjt kommentarer.

Rättegången mot Birgitte Bonnesen planeras pågå till den 25 november och dom avkunnas några veckor därefter.

***

Läs även: En mans kamp mot Kreml

Läs även: Emanuel Sidea: Storbankerna skämmer ut Sverige