Allt ljus på Annie Lööf

[caption id="attachment_648867" align="alignnone" width="571"] Det går inte att missta sig på vem som är huvudpersonen i Centerpartiet. Foto: Twitter (Viktor Bart-Krohn)[/caption]

Att en partiledare har ett starkt grepp om sitt parti är inte unikt. Frågan är ändå om inte det grepp Annie Lööf har om sitt parti saknar motstycke åtminstone det senaste decenniet (möjligen med undantag för Jimmie Åkesson och SD).

Efter Europaparlamentarikern Fredrick Federleys time-out i veckan aktualiseras partiledarens roll igen. För Federley har också varit partiets andre vice ordförande och de två var parhästar redan i ledningen för ungdomsförbundet CUF (uttalas ce-u-eff på centerpartistiska) på 2000-talet då Federley var ordförande. 2008 kom båda som riksdagsledamöter att få känna på partipiskan när de tänkte frondera mot partiets ja till den utökade FRA-lagen, men fick vika sig.

Hur länge Federley blir borta vet vi inte, eller om han alls kommer tillbaka. Samtidigt kan frånvaron betyda ytterligare stärkt intern makt för Lööf.

[caption id="attachment_648869" align="alignnone" width="551"] Federley tar time-out även från EU-arbetet i Bryssel och Strasbourg. Foto: Andreas Nilsson[/caption]

När liberalerna fightades inför öppen ridå (och fortsätter göra det) inför Januariavtalet var det tyst utåt i Centerpartiet. För tyst, muttras det i C-leden.

Att hundratals (600 sägs det) centerpolitiker höll telefonkonferens inför avtalet och ingen läckte är i sig förundransvärt. Fast täpper man igen alla läckor kan det interna trycket till slut kanske bli först starkt.

Folk i partiet undrar till exempel hur det kom sig att Richard Nordin i höstas fick hoppa in som partiets ekonomisk-politiske talesperson när Emil Källström är föräldraledig ett halvår.

Det självklara hade varit att Martin Ådahl utsetts, heter det internt. Ekonom med många år på Riksbanken bakom sig, och som tidigare var partiets chefsekonom (en funktion som uppenbarligen var skräddarsydd för honom). Samtidigt som Nordins ekonomiska kunskaper sägs vara grunda.

[caption id="attachment_648871" align="alignnone" width="472"] Martin Ådahl. Foto: TT[/caption]

Men något hände på vägen. Ådahl var inte öppet kritisk, men mer prövande i en del stora frågor och ställde öppet frågor i interna sammanhang om man tänkt rätt när alla andra bara yrkade bifall, heter det nu. Men också att han har svårt att ta in invändningar från andra.

Att Ådahl fick bära hundhuvudet för partiets hållning i fråga om Arbetsförmedlingen bidrog. När partiet ville minska de statliga pengarna till Af och ersätta förmedlarna med fristående aktörer betydde det att Af-kontoren stängdes i en rad mindre C-styrda kommuner. Kommunalråden där protesterade vilt och ännu är inte den framtida lösningen klar.

Går det bra kommer Annie att fronta i frågan, går det dåligt får Martin göra det, tror en C-källa.

Fast Martin Ådahl kommer att fira ändå. Nästa lördag fyller han 50.

Skulle Federley avsäga sig uppdraget som Europaparlamentariker står Emma Wiesner näst i tur. Hon är i dag public affairschef på betteribolaget Northvolt och vice ordförande för Centerpartiet i Stockholm och ingenjör med inriktning på energi. Blir platsen i partiledningen ledig ligger rimligen Emil Källström bäst till.

* * *

Vem pröjsar Högerbullen?

Så bestämde sig ledningen för Kvartal till slut att skingra dimmorna och avslöja vilka som finansierat sajten. Det tycktes kräva att Thomas Gür lämnade som ordförande innan det skulle ske, men nu vet vi att Oriflamegrundarna Jonas (avliden) och Robert af Jochnick, investeraren Staffan Persson, Volatis Patrik Wahlén och PR-byråinvesteraren Erik Åfors alla pröjsat till Kvartal.

Men vilka betalar då Gürs nya gig, Bulletin, eller ”Högerbullen” som vi kallar den?

Ja, den frågan antar vi, så länge som ovan nämnd är inblandad, kommer att vara dolt i samma dimmor.

Men ni ska veta att den här kammaren inte släppt frågan.

Den 12/11 skickade vi en förfrågan till en av sajtens grundare, Pontus Tholin, om att få ta del av bolagets aktiebok. Det är en handling som ska vara offentlig för allmänheten och som borde innehålla svaret på vilka som investerar i sajten. Han återkom med hänvisning till att ”juridisk expertis” skulle kika på ärendet: ”Jag återkommer därmed under nästa vecka”, skrev Tholin.

Men inget hände. Så vi fortsatte att ligga på. Senast i tisdags bad vi ånyo om att få se aktieboken, Tholin svarade:

”.. Ledsen att det dragit ut på tiden. Även om vi fullt respekterar Din förfrågan tror jag att, givet där vårt land befinner sig på makronivå och där vårt start-up-projekt befinner sig på mikronivå, torde det vara fullt rimligt att tillmäta ärendet ömsesidig fördragsamhet. Eftersom förfrågan är ny för oss, på ett område där vi saknar detaljkompetens, måste vi invänta svar från dem som har just detta. Jag har precis blivit lovad att ett sådant nu ska vara nära förestående”.

[caption id="attachment_648875" align="alignnone" width="472"] Fredrik Wester, utpekad som finansiär. Foto: TT[/caption]

Vi har fått tips om allt från riskkapitalister och en framgångsrik spelbolagsgrundare ska vara inblandade, men mötts av dementier från de utpekade. Så vi har skakat fram ytterligare en källa, som vi bedömer har god insyn i medieprojekten på högerkanten. Den personen pekar bland annat ut Fredrik Wester, snorrik dataspelsföretagare som ligger bakom Paradox Interactive och är ägare till en rad investmentföretag.

– Nej, alltså, jag känner igen namnet och vet vilka som ligger bakom det men jag personligen kommer inte att finansiera det, säger han när vi når honom över telefon.

Kommer du att ha något uppdrag i bolaget?

– Nej, jag vet att min fru har pratat om att finansiera någonting där men jag har inte varit med i något. Men jag kan fråga henne vad hon har haft för kontakt med dem.

– Men jag känner Paulina (Neuding, kamm:s. Anm.) som är chefredaktör, henne känner jag jätteväl, jag har pratat med henne om att det behövs fler olika medier i Sverige.

På frågan vilka finansiärer som kan finnas med svarar Fredrik Wester:

– Hon ringde mig och pratade en lång stund och jag frågade men de var väldigt hemlighetsfulla.

Från två olika uppgiftslämnare har vi tidigare fått veta att Bulletin vid sidan av läsarintäkter och investerare ska finansieras med presstöd, inspirerat av vänstertidningen Etc:s modell. Det pratas om uppemot 15 miljoner kronor per år från det offentliga. Vi har utan framgång sökt Thomas Gür för att höra vad han har att säga om satsningen. Och Fredrik Wester med hustrun Lovisa Wester, ja de har ännu inte återkommit.

* * *

Alla ska med…?

Nya Högerbullen tycks ha blivit något av opinions-Sveriges slukhål. I veckan fick S-ideologen Anne-Marie Lindgren ägna dagen åt att dementera att hon skulle vara inblandad i Bullen. Ryktet var helt grundlöst förklarade hon.

Nu väntar vi bara på att det också ska gå rykten om att Göran Greider eller Daniel Suhonen ska ansluta sig.

* * *

Dansk Folkeparti i kris riktar in sig på islam

[caption id="attachment_547913" align="alignnone" width="489"] Fredagsbön i centrala Köpenhamn. Foto: TT[/caption]

Dansk Folkeparti har på många sätt varit vägledande för svenska SD. De bröt sig ur det illa sedda missnöjespartiet Fremskrittspartiet och etablerade sig som parlamentarisk kraft att räkna med. Men efter att ha legat på 15–20 procent fick de i valet 2019 bara 8,7 procent. Och vägen nedför har fortsatt. I senaste opinionsmätningen är Dansk Folkeparti nere på 5,6 procent.

Att flera andra partier har triangulerat och närmat sig deras ståndpunkter i migrationsfrågor har sargat partiet hårt.

I helgen håller Dansk Folkeparti kongress och nu ska de vässa sin politik. Lösningen? Ännu mer inrikta sig på islam och islamism.

– Nu tar vi upp den aktiva kulturkampen. Det är inte nog att ha en stram utlänningspolitik, inte nog att skicka hem flyktingar, säger Kristian Thulesen Dahl till Berlingske.

Och motståndaren är islam och islamismen. Bland förslagen finns:

• Man ska vara gift med en dansk för att kunna bli dansk medborgare.
• Förbud mot att bära sjal i danska offentliga institutioner.
• Förslag om att avbryta statligt stöd till fristående skolor, där mer än hälften av eleverna har utländsk bakgrund.
• Inga fler stora moskéer i Danmark.
• Förbud mot religiösa budskap via högtalare i det offentliga rummet.
• Krav på märkning av kött med slaktmetod.
• Ta bort möjligheten att undanta barn från undervisning i kristendomskunskap.
• Förstärkning av kristna missionsarbetet i Danmark. Fokusera på kristna organisationer som bedriver missionsarbete bland flyktingar och invandrare.
• Stöd till föreningar som hjälper ex-muslimer.
• Kristendomsutbildning i grundskolorna ska stärkas och vara obligatoriska ämnen.

Mest uppmärksamhet väcker förslaget att bara de som gifter sig med en dansk ska få medborgarskap.

– Vi ger allt för många medborgarskap i Danmark, säger partiets migrationstalesperson Marie Krarup som intervjuades i Fokus 2019.

* * *

Om "sanningen" ska fram

Sverigedemokraterna befinner sig i ett intressant läge i politiken. Allt kokar ner till hur partierna ska förhålla sig till detta riksdagens Svartepetter, ändå har partiet rätt liten påverkan på det dagliga. Kanske är det därför de nu tar tillfället i akt och städar. Inför valrörelsen, berättar källor för oss, så kommer SD att lägga mycket kraft på debunking. Rimligen till stor del i sociala medier.

– Det kommer att bli belysande av myter, sådant som väljarna svalt och tror på. Det blir moteld mot fake news, mot saker som är tråkiga men som visar att vi har sju partier och i viss mån en mediekader mot oss, säger en sverigedemokrat.

Vad som är en "myt" och vad som är "sanning" tenderar allt mer även i detta kosmos av 8 himlakroppar vi kallar svensk politik att bli flytande materia. Men om SD har den mest övertygande bilden av sanningen så förutsätter vi att de blir mer aptitliga i breda väljarlager, vilket inte blir oviktigt i striderna efter valet.

Frågan är vilka på andra sidan som står för eld mot det? Det är i politiken känt att högern tagit över initiativet i sociala medier, sajten interasistmen.se har till exempel inte haft ett nytt inlägg på över ett år.

* * *

Men heijlandet då?

Samtidigt är det så att om sanningen ofta blir flytande i politiken så är verkligheten allt som oftast en fast och besvärande sak. Som inte sällan överträffar dikten. Så här heter Sverigedemokraternas nye ordförande i Mariestad:

Debunka det om ni kan.

* * *

Statsministertårar för minkar

[caption id="attachment_648882" align="alignnone" width="591"] Mette Fredriksen på minkfarm. Foto: skärmdump Berlingske[/caption]

Minksaken har blivit en stor fråga i Danmark. När ett muterat coronavirus fanns bland minkarna ville regeringen stänga ner alla minkfarmar och avliva minkarna. Förslaget konstaterades vara lagvidrigt och väckte starka reaktioner bland oppositionen och minkfarmarna, som har en mycket större omfattning i Danmark. De ansvarige ministern tvingades lämna. Och nu säger man sig ha fått kontroll på coronasmittan bland minkarna.

Men statsminister Mette Fredriksen har varit pressad, och upplevt sin kanske största kris sedan hon tillträdde 2019. I veckan mötte hon en minkfarmare i Kolding och hade tårar i ögonen när hon mötte pressen:

”Vi har två generationer av riktigt duktiga minkfarmare, far och son, som på kort tid fått sitt livsverk ödelagt. Det är viktigt att säga att det inte är deras fel, det är coronans fel”, sa hon och torkade tårarna från ansiktet.

Hur tårarna landar efter att de runnit ned för Fredriksens kind, återstår att se. Klart är att de (jaja, de kan så klart vara äkta) är ett riskfyllt spel i politiken. Om det har både SvD och Fokus för osentimentala ögon skrivit om.

* * *

Slagskämpen som ändrat sig

[caption id="attachment_648872" align="alignnone" width="540"] En vanlig dag på jobbet för en NHL-spelare. Foto: TT[/caption]

Enrico Ciccone var ingen duvunge som NHL-spelare. På 374 matcher samlade han på sig 1 469 minuter i utvisningsbåset, lika med 24 och en halv timme tillbringade han där. Nu slåss han istället som politiker för att hockeyspelarna ska sluta slåss.

Då:

Nu:

Sedan 2018 sitter han i Quebecs provinsparlament för liberalerna efter att ha gjort sista matchen för Montreal Canadiens 2001 och dessförinnan spelat för flera andra klubbar. I parlamentet har han väckt ett enskilt förslag om att stoppa hockeyslagsmålen.

”Om du frågat mig om man ska stoppa slagsmålen när jag spelade hade jag sagt: Inte alls, det är så det går till, det är så vi spelar”, säger han nu och beskriver en ändrad inställning: ”Vi accepterar att 15-, 16-, 17-åringar slåss med bara händerna. Vad i helvete håller vi på med?”, undrar han.

Hur det går med förslaget är till stor del upp till sportministern i provinsen.

[caption id="attachment_648873" align="alignnone" width="405"] Ken Dryden, NHL-spelare som blev politiker. Foto: TT[/caption]

Men Enrico Ciccone är inte den ende från NHL som slagit (ja, ja) sig på politik. Frank Mahovlic som spelade för Toronto Maple Leafs, och med i Team Canada 1972 mot Sovjet,var parlamentsledamot för liberalerna 1998 till 2013. Ken Dryden som var målvakt i Montreal Canadiens satt också för liberalerna i parlamentet 2004­–2011, och var ett tag minister för social utveckling. George Laraque från Montreal Canadiens blev efter spelarkarrären aktiv i Gröna partiet, och var vice partiledare 2010–13.

Peter Stastny, slovak som spelade i Quebec Nordiques, satt i Europaparlamentet 20042014.

[caption id="attachment_648874" align="alignnone" width="536"] Thomas Steen i båset som Modo-tränare. Foto: TT[/caption]

Svenske Thomas Steen som spelade för Winnipeg Jets, gick också till politiken, på lokal nivå, och satt i Winnipegs fullmäktige för konservativa partiet från 2010 och satt kvar i fyra år. 2014 anklagades han för två fall av misshandel, men anklagelserna drogs senare tillbaka. Men under tiden lämnade han den lokala polisstyrelsen.

* * *

Klipp dig och skaffat ett jobb…

Och det gjorde han...

* * *

De rika de kan

Hampus Magnusson, den yngre förmågan i (M)agnussonklanen i Göteborgspolitiken, tar här första spadtaget för nya hyresrätter som ByggVestas bygger. Att ställa sig i bostadskön i Göteborgs är inte aktuellt för hans del. Han bor i ett hus i (finast i Göteborg) Hovås för sådär 30 miljoner. En boendesituation som får till och med partikamrater i Stockholm att reagera.

– Här bor regionråden i småhus i Spånga, muttrar en moderat.

* * *

Lika som bär

[caption id="attachment_648876" align="alignnone" width="459"] Johan Bratt är chefläkare för region Stockholm, och Lars Vilks, hotad konstnär och svartbyggare[/caption]

* * * * * *

Hört något? Sett något? Vet något? Kommit på en lika som bär?

Har du bilden eller klippet alla vill se? Tipsa oss!

[email protected]