Andra kammaren

Guld och gröna skogar för Göran Perssons skogsäventyr i Rumänien

Text: Andra Kammaren

Publicerad 2020-11-20

[caption id="attachment_648558" align="alignnone" width="654"] Göran Persson har gjort en lönsam investering i Greengold där han också är styrelseordförande. Enligt tidningen ATL köpte S-kompisen Anders Sundström in sig med en miljon, och fick ett ägande på 0,1 procent. Då skulle Perssons ägarandel vara värd 29 miljoner. Foto: TT[/caption]

Tidigare statsministern, i dag Swedbankordföranden, Göran Persson har varit i ropet i veckan. I S-tankesmedjan Tidens podcast sa han att välfärdssamhället var något som nyanlända bör kvalificera sig in i. Något som Expressen skrev på och rönte applåder från moderater till mitten-höger-sossar, det vill säga de som fått nog av Miljöpartiets inflytande över migrationspolitiken.

Men precis i början sa han något som fick oss att lägga pannan i djupa veck. Vid sidan av bankbasjobbet sitter Persson på LKAB:s ordförandestol, och så utvecklar han ett par mindre företag – som kan vara på väg till börsen.

Vad kan det vara? Kanske något med inriktning på rumänsk skog?

För Persson är åttonde största investerare i Greengold där han också är styrelseordförande. Bolaget äger 30 000 hektar skog varav över hälften finns i Rumänien. 2018 köpte Greengold skog av ett österrikiskt företag som i sin tur köpt den av en investerare som lurat till sig skog som tidigare varit statlig. Den rumänske säljaren har dömts för bedrägerier.

De har enligt lantbrukets affärstidning ATL också agerat mellanhand mot gediget arvode när amerikanska universitetet Harvard sålde rumänsk skog till Ikea. Greengold har via ett underbolag också affärer med SCA och sålde häromåret 10 000 hektar skog i Lettland till SCA.

[caption id="attachment_648571" align="alignnone" width="633"] Digert rådgivargäng i Greengold. Skämdump från Greengolds hemsida.[/caption]

Även i skogsaffärerna deltar han ihop med gamla kollegan på lobbyfirman JKL, Anders Lindberg, som var en av grundarna (L i JKL). Han äger 0,8 procent och är också rådgivare i bolaget.

Och till skogsbusinessen har Persson också dragit med sig gamla S-bekanta. Göran Persson äger enligt ATL 2,9 procent av Greengold. Perssons infrastrukturminister Ulrica Messing och sambon Torsten Jansson äger 1,5 procent. Och hans gamla näringsminister Anders Sundström 0,1 procent. Statsrådspolaren Jens Orback är också med på ett hörn, Global Challanges Foundation där han är vd har en mindre ägarpost.

Bland de övriga ägarna märks bland annat Anders Ström, som byggde en förmögenhet genom spelbolaget Unibet, liksom Michael Knutsson som gjorde det samma genom Betsson.

[caption id="attachment_648556" align="alignnone" width="491"] Göran Persson trivs i skogen. Foto: TT[/caption]

Perssons egna bolag, Baven AB, tankade Swedbank aktier förra månaden för 1,5 miljoner kronor. Men där får hustrun Anitra Steen sköta butiken efter att Göran blev styrelseordförande i Swedbank. Fast Persson är firmatecknare.

Bra går det i alla fall. Enligt årsredovisningen gjorde Baven 9,6 miljoner i resultat 2019. Av tillgångarna på 54 miljoner är 40 placerade i värdepapper.

Lika bra går förmodligen inte för retreaten ”Camp Nivica”, som Persson är delägare i och JKL-chefen Anders Lindberg driver tillsammans med dottern Astrid Lindberg i Albanien. Något vi skrivit om här. Coronapandemin lär ha gjort sitt för campens tilldragande, och sajten är fortfarande rätt ofärdig.

Klickar man exempelvis på länkar till olika events möts man av hittepå-text som: ”Quisque quis aliquet quam, id faucibus nisi” (alla som någonsin redigerat en tidningssida vet).

Bolaget med det något udda namnet Ttöksdnalmrös AB där Persson var styrelseordförande fram till september förra året är däremot upplöst. Fast de skulle ägna sig åt att sälja kött, inte skog eller turistupplevelser.

* * *

Fjällfil och Ferrari

Göran Persson fick för övrigt inför inspelningen med Tiden veta att soundchecks på Sveriges Radio ofta görs genom att intervjupersonen berättar vad han eller hon åt till frukost.

– Fjällfil, vilket jag kan rekommendera: spritsig, krämig och lite fet. Inte så tokigt, sa bankordföranden.

En spaning en av den här kammarens ledamöter gör, efter att i ett tidigare liv ha intervjuat otal företagstoppar i radio, är att Persson skiljer sig från mängden. Nästan alla säger annars havregrynsgröt. Och inte den sockrade varianten, knappt med mjölk faktiskt, utan grå och kladdig gröt utan krusiduller.

(kolla in meritförteckningarna hos de här så fattar ni)

Men det fanns ännu ett än vildare undantag än Göran, som uppfriskande svarade: Tre röda ferraribilar.

Mums!

* * *

[caption id="attachment_648561" align="alignnone" width="611"] Att vi har råd med framtiden, enligt Suhonen, får vi dock reda på först nästa åt. Boken ska enligt sajten släppas i oktober nästa år.[/caption]

Släggor på varsin sida av smedjestriden

Trogna läsare har inte missat den pågående striden mellan tankesmedjorna Tiden och Katalys. I ena ringhörnan, Payam Moula, hårfager S-filosof som väckt debatten om invandringens utmaningar till liv i partiet. I andra den kanske inte så harfagre men skäggyvige Daniel Suhonen – S-agitatorn som gjorde sig ett namn i partiet i samband med kongressen 2013 då han bar den rödaste och präktigaste fanan mot vinster i välfärden.

Sammanfattat kan man säga att Payam attackerar Katalys för att sky invandringsfrågan medan Suhonen menar att den sammes analyser är direkta utsöndringar av partiledningens strategier.

Och någonstans i mitten sägs LO-ekonomerna, med namn som Torbjörn Hållö, servera något mer servila slag i den allmänna S-debatten.

Tidens ovannämnda intervju med Göran Persson var en viktig skalp i striden om vilken smedja som smider mest, bäst och ljudligast. Men Suhonen kom även han med ett drag i veckan, en riktig tegelsten faktiskt. Sossar berättar för oss att de fått erbjudande att köpa en kommande bok från Katalys om klass, en långläsning som Suhonen och gänget i Katalys väntar sig ska bli ett standardverk i ämnet.

Frågan är vilken nyhet som skapat mest snack i det idétörstande partiet. Vinnaren får kanske varken prinsessan eller halva riket, men väl en fördel mot de andra i berättelsen av hur partiet ska tänka framåt.

* * *

Stormkökstillagning – det ska grönt te…

Årets julklapp blir stormköket, fick vi veta i onsdags. Knappt hade nyheten landat förrän våra mejllådor träffades av ett pressmeddelande från Friluftsfrämjandet med rubben:

”Stormköket årets julklapp – så lagar du enkelt mat ute”.

Det var väldigt på tårna för en sådan organisation, tänkte vi och läste vidare.

– Vi ser att många fler har hittat ut i naturen i år, dessutom många nybörjare. Det är jätteroligt. Är det något vi sett sedan covid-19 drabbade vårt samhälle är hur än mer viktig naturen blivit för många, sa Adam Bergsveen.

Japp, samma Bergsveen som tidigare var biträdande presschef för regeringen, och sannolikt hade ett finger med i spelet om den numera ökända MP-kolbiten i valrörelsen 2014. En riktigt ärrad politikpressis, kort och gott.

Han gick från politiken under strömhoppen från MP sommaren 2016. Och landade i public affairs-träsket på byrån New Republic, där en del gröna till slut hamnar, som tidigare MP-stabschefen Paulo Silva. Bergsveen anlitades bland annat av Naturvårdsverket för kommunikationen av ett av deras projekt om biologisk mångfald. Men naturen var inget nytt för honom. Samma år som han lämnade Miljöpartiet (kanske för att finna sig själv?) gjorde han en solovandring i fjällen vilket förevigades på Vimeo. Nåja, nästan solo, för efter en vecka möttes han upp av ett livs levande statsråd (2:30 in i filmen) som flögs in med helikopter (aj aj, inte så grönt).

Vad vill vi då säga med detta? Kanske att det krävs åtminstone en regeringspresschefs kunnande för att vi ska bemöda oss läsa våra mejl.

Fast vi tvivlar på att kolbiten blir nästa års julklapp.

* * *

Efterlevnad...

”Håll avstånd!” har varit ett tema under 2020 och något som även hamrats in från regeringshåll. Men lever de som de lär?

Ja, faktiskt. I alla fall om man ska tolka regeringens pressträffar. Så här såg det ut när regeringen med Stefan Löfven i spetsen informerade om besöksförbud på äldreboenden.

Hur såg det då ut den 15 mars? Ja, man kan väl säga att det här med avstånd inte hade blivit en ”grej” ännu.

* * *

(L)ämnar Christer Skåne?

Liberalernas Christer Nylander planerar en flytt som gör partikamraterna nervösa. Det börjar dra ihop sig till nomineringstider och enligt skvallret i partiet kommer L-partistyrelseledamoten i riksdagsvalet ställa upp för omval i Skåne utan tar sikte på en plats på Stockholmslistan. Nylander är i dag riksdagsledamot för Skåne läns norra och östra.

– Och eftersom Liberalerna inte lär gå fram med några mandat, vem är det som blir av med sitt? säger en källa.

Att Nylander planerar att överge Skånebänken sägs ha flera skäl. Dels privata, dels att han – milt uttryckt – är missnöjd med att Torkild Strandberg (ordförande i förbundsstyrelsen) och de andra skåningarna inte stöttade honom i januarifrågan.

– Han tvivlar på att han skulle bli nominerad en gång till i Skåne, fortsätter källan.

De forna kompisarna i Skåne är förresten anhängare av sittande partiledaren Nyamko Sabuni, och Christer (som också kandiderade till posten) en av få renodlade socialliberaler kvar i partiledningen.

* * *

Annandag pingst 1954 tågade en grupp tunga socialdemokrater längs grusgångarna i Folkets park i Malmö. De var inte där för att demonstrera, som under Möllevångskravallerna 1926. Men väl drabba samman – i nymodigheten radiobilar. I boken ”Mitt hjärtas Malmö” av Stefan Ersgård hittade vi den här bilden från ett möte mellan några av Europas socialdemokratiska ledare. Längst till höger en sammanbiten Clement Attlee, tidigare premiärminister i Storbritannien, och med huvudbonaden till vänster Mrs Violet Attlee. Där emellan två svenska sossar.

Det fick oss att komma ihåg vilket fordon den yngste i församlingen använde som kommunikationsminister:

Tage Erlander åkte som bekant i en senapsgul Volvo Amazon, körd av hustrun Aina. Just Amazonen är kanske den främsta folkhemsbilen. Peter Hultqvist har en gräddgul sådan hemma i garaget. Men Amazonen har också letat sig in i amerikansk politik. Colin Powell, tidigare amerikansk utrikesminister, hade ett par sådana som han brukade meka med för att koppla av från utrikes oroshärdar.

Det är annat det än vad andra länders ledare åker runt i:

Putin

Xi Jenping

Trump/Biden

Palme

* * *

Bidenkakdags?

Bilarna hade knappt kört hem från Bidens segervaka i Vermont förrän det ringdes runt i Kanadas huvudstad Ottawa: Bjud in! Att bli första landet en nyvald amerikansk president besöker är en triumf.

Närmast till hands ligger grannländerna Kanada och Mexiko. George W Bush valde Mexiko, men Barack Obama valde Kanada. Trump föll naturligtvis ur mönstret och dröjde till maj med första resan som gick till Saudi-Arabien.

Nu har både parlamentet och premiärministern i Kanada bjudit in Biden till hans första utlandsresa. Vinsterna av sådana kan vara oförväntade, som att det fortfarande säljs runt 5 000 Obamacookies per månad på Le Moulin de Provence i Ottawas ByWard Market.

Nu återstår att se om en Bidenkaka blir en lika stor succé som Obamacookies.

Det politiska Kanada tycks f ö ha ett speciellt förhållande till kakor. Liberalernas presentbutik är den enda vi sett som har en kakform, där man kan göra sin egen premiärministerkaka.

[caption id="attachment_648555" align="alignnone" width="550"] Rätt form för Justin Trudeau.[/caption]

* * *

[caption id="attachment_648549" align="alignnone" width="479"] Olle Vikmång styr numera Norrköping, ja kommunen alltså, inte laget. [/caption]

Många Vikmångar

Nu har Lars Stjernkvist lämnat och Olle Vikmång tagit över styret i landets nionde största stad – Norrköping. Som vi skrivit tidigare är det en S-aristokratisk familj som tar gerppet om Peking. Olles bror Nils Vikmång basar över statsministerns kansli som statssekreterare, så nära stabschef man kan komma i Sverige. Olles fru Eva Vikmång var tidigare partiombudsman i Östergötland, men återfinns numera i centrala partikansliet som facklig-politisk ombudsman.

* * *

Liberalt uppror?

I veckan var 40 liberaler ute och krävde att partiet skulle lämna Januariavtalet. Vi blev nyfikna, vilka tunga namn stod bakom? Det visade sig vara 40 personer som finns med i Facebookgruppen Borgerliga liberaler, som tidigare hette Alliansliberaler, vilket kanske tyder på att de gett upp ett återskapade av den gamla fyrpartialliansen.

Men gruppen ska ha 229 medlemmar och med 40 som står bakom ”upproret” är det alltså runt 17 procent. Så Liberalerna som gått från att vara ett folkölsparti (högst 3,5 procent) till att närma sig bli ett lättölsparti (högst 2,25 procent) kanske inte är så skakade av just detta.

* * *

Uppmärksamhetstörst?

Jan Emanuel Johansson, tidigare riksdagsledamot och Robinsonvinnare, gör nu-mera nästan vad som helst för att få uppmärksamhet. I veckan var han med i ett webbsamtal med Jimmie Åkesson, lett av liberatarianen Henrik Jönsson, och de verkade trivas i sällskapet alla tre. Häromveckan var Jan E med i ett webbinslag där några grabbar intervjuade honom om hur det är att vara rikaste sossen. Lägg till det uppträdanden ihop med Hanif Bali (M). Scensuget hos Jan E känner inga gränser, och för att göra sig fortsatt intressant kanske han skickar in uppsägning av S-medlemskapet snart? Stämningen i inslaget ovan tydde åtminstone inte på motsatsen.

* * *

...ä fan, vi har bara en bild utan munskydd, den duger, det är väl budskapet som är det viktiga, eller...?

Tänk ändå hur det gått med partiet som en gång i tiden lät styla sin partiledare med John F Kennedy som förebild (Yngve Holmberg). Nu har de inte ens någon på kansliet som kan Photoshop...

* * *

Apropå moderata karriärer noterar vi att Gunnar Axén, en gång framtidsman i partiet, ordförande i socialförsäkringsutskottet med mera, numera har full upp med att kränga lavaost....

* * *

Lika som bär 1

[caption id="attachment_648562" align="alignnone" width="576"] Biståndsminister Peter Eriksson (M) och Jørn "Jønke" Nielsen, Hells Angelspresident Danmark[/caption]