Andra kammaren

Gratistidningskungen som kan bli talman

Text: Fokus | Andra Kammaren

Publicerad 2018-09-21

Andreas Norlén (M) lanseras nu som alliansens talmanskandidat. Han har tidigare varit ordförande i Konstitutionsutskottet. Mindre känt är hans bakgrund som gratistidningskung.

1993 startade hans mor, Gunilla Norlén, gratistidningen Söndags-Kuriren som distribuerades i västra Östergötland. Senare tillkom systertidningen Fredags-Kuriren. 2007 såldes de två tidningarna.

Men kvar har företaget prenumererade veckotidningarna Länstidningen Östergötland och Länstidningen Värmlandsbygden. Moderbolaget i tidningsgruppen är Kurirengruppen i Sverige AB, där mamma Gunilla är ordinarie och Andreas Norlén är suppleant. Andreas Norlén arbetade själv i tidningsgruppen fram till valet 2006.

Värmlandsbygden köpte de från Värmlandsbygdens tidningsförening, en förening närstående Centerpartiet och tidningen har en C-märkt ledarsida. Den och Länstidningen Östergötland får i år drygt två miljoner i driftsstöd.

I riksdagen hanteras frågor om radio och tv och stödet till dagspressen av – konstitutionsutskottet.

Tidningsgruppen står också bakom tidningen Jordbrukaren som kommer var tredje vecka. Den går till samtliga lantbruk i Östergötlands, Värmland, Örebro län, norra Småland och södra Södermanland.

Andreas Norlén var fram till 2006 Kuriren-tidningarnas ansvarige utgivare och samordnade det redaktionella arbetet. Han hade också en krönika – »Så tycker jag« i Söndags-Kuriren och Fredags-Kuriren, där han kommenterade aktuella frågor. Inte sällan uppmärksammades också politiska utspel som gjordes av Moderaterna, inte sällan kom de från Moderaterna i Motala och just Andreas Norlén.

Kurirensgruppen hade enligt senaste bokslutet samlade tillgångar på 4,5 miljoner kronor

Saxat från Länstidningen Östergötland

* * *

Ingen ny statsminister i Rosenbad på flera år

Vem som blir statsminister vet vi inte. Men vi vet att vederbörande inte får flytta in i Rosenbad. Hela huset ska renoveras. Under tiden får Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet husera i Finansdepartementets gamla lokaler norrut på Drottninggatan.

Först vid årsskiftet 2021/2022 är det aktuellt för statsministern och statsrådsberedningen att flytta åter till nyrenoverade lokaler i Rosenbad.

Foto: Google Maps

* * *

Så rök ytterligare en kristdemokrat efter Aftonbladets kvittogranskning: riksdagsledamoten Caroline Szyber, som lät skattebetalarna medfinansiera en bröllopshelg i Bohuslän.

Och när vi ändå är inne på skattefinansierade resor så kan vi inte låta bli att tänka på en granskning i det lilla av Slöseriombudsmannen, aka Moderaternas valledare Martin Borgs.

Han misstänkte, helt riktigt, att våra kära riksdagsledamöter nog inte lärde sig så mycket på alla språkresor de så gärna åker på, och bestämde sig för att kolla saken genom att pressa de folkvalda med hjälp av en fransktalande reporter.

Resultatet är likaledes pinsamt som skrattframkallande, kolla själv här.

En av de ledamöter som bara precis lyckas säga »jag« på franska är kristdemokraten Désirée Pethrus. För den som inte kan sin kristdemokrati så är hon att betrakta som KD-royalty med flera mandatperioder i riksdagen och en farfar vid namn Lewi Pethrus, en av initiativtagarna till Kristen demokratisk samling (KDS), som senare blev Kristdemokraterna.

Andra Kammaren beslutade sig för att gräva djupare i hennes språkresor. Vi kan efter att ha konsulterat riksdagsförvaltningens arkiv konstatera att hon i alla avseenden borde kunna säga åtminstone »nej tack, jag talar inte franska«. I slutet av juli 2011 reste hon nämligen till Korsika en vecka för att, förutsätter vi, totalt hänge sig åt det franska språket, en kurs som kostade skattebetalarna 22 000 kronor. I kostnaden ingick även själva resan och boende.

Oui, ni läste rätt: 22 papp för ett »ööh, moi… je«.

Sedan klippet publicerades har Désirée Pethrus gjort ytterligare en solig resa till Korsika för att lära sig detta vackra men svåra språk. Den här gången kostade det 26 000 kronor. Låt oss hoppas att hon får med sig lite åtminstone någon matnyttig fras till Bryssel där hon ersätter riksdagsledamoten Lars Adaktusson (KD).

* * *

Ett magiskt under: ministerredo Herrey

771 personkryss för Richard Herrey, men ingen riksdagsplats eftersom det bara gav 0,36 procent av M-rösterna i Stockholms län.

Men Richard ger inte upp:

»Blixtar och dunder, magiska under

Plötsligen en dag har det hänt, åh… vilken tur«

För han är nämligen redo. Redo att rycka in som ersättare. Eller – hör och häpna – som minister!

Som Herreys skulle uttrycka det: »Åh, jag börjar nästan sväva…«

* * *

Lika som bär:

Andreas Norlén, styrelsesuppleant Andreas Norlén, ordförande i

i Kuriren-gruppen m fl konstitutionsutskottet (M)

* * *

Bea leder städstyrkan

När valaffischerna ska upp är det sekundjakt om de bästa platserna. När de ska bort går det trögare. Och handlar inte om sekunder utan dagar (eller veckor). De lokala föreningarna ansvarar för att ta ned affischerna, ett hårt jobb som måste göras. Då kan man som här se toppmoderaten och tidigare justitieministern Beatrice Ask, med saxen i högsta hugg, gå i första ledet för det politiska grovarbetet.

Lika för alla, som kampanjen förkunnade.

* * *

Schlytet är här

Valet betyder också exit för över 100 ledamöter som inte blivit eller ställt upp till omval. Bland dem »de fyras gäng«, de fyra motsträviga MP-ledamöterna som inte ville kompromissa i hjärtefrågor. Andra Kammaren fångade en av dem, Carl Schlyter, just när han städat ur sitt riksdagsrum och var på väg hem till Nacka. Kollektivt, så klart.

* * *

I valpresentationen hittar vi en kul sak. Gula partiet i Malmö har samlat ihop en (1) röst i riksdagsvalet. När vi tittar lite närmare på partiet hittar vi videofilmer där åtminstone tre personer medverkar. Men Stefan Bender tycks alltså inte ha övertygat fler än just sig själv. Kaptenen ska som bekant vara sist att lämna det sjunkande skeppet, kanske, Stefan, ska du tappet på 34 röster sedan förra valet som ett tecken på att din tur är nu..

* * *

Snabbtänkt – och rätt tänkt

Snabba statsvetare låter som en anomali. Det finns de som elakt hävdar att statsvetarna knappt hunnit ikapp 50-talets ATP-strid i sina studier. Men projektet Snabbtänkt motsäger den bilden. Där ger ett stort antal statsvetare och andra forskare perspektiv på valet 2018 – bara några veckor efter valdagen.

Andra kammaren var på plats och såg bland annat Liberalernas gruppledare Christer Nylander ta del av forskarnas slutsatser. Där fanns också Institutet för mediestudiers Lars Truedsson och ordföranden Helena Stålnert. Carina Persson, normalt på Campus Bommersvik, var där för att få infall till den kommande valanalysen för S i Stockholms län. Och en massa statsvetare förstås.

Lars Nord, professor i politisk kommunikation, pratade om forskares olika inställning:

– Det finns forskare som inte tycker om när journalister ringer, sedan finns de dom som är med lite för ofta…

Vad var det forskarna då hade noterat? Jag bland annat detta:

– KD:s slutspurt var intressant, att de på så kort tid gjorde en upphämtning. Och att SD inte blev större. Uppenbarligen hade opinionsinstituten viktat upp dem för mycket, sa Jenny Madestam.

– Vi ser en otroligt stor fragmentisering av partiväsendet. S och M minskar och de små partierna blir större. Sverige blir allt mer som andra länders politiska system, sa Niklas Bolin.

– Jag är mest förvånad över att normaliseringen av SD som det invandringskritiska partiet gått så snabbt. De högerradikala partierna i Europa har olika ursprung, men SD:s ursprung i nazistiska organisationer gör dem speciella, sa Ann-Cathrine Jungar.

– Partierna behöver timing. Flyktingkrisen 2015 gav SD en skjuts, efter det har andra partier försökt kopiera deras kritik av migrationspolitiken. Men en forskaruppgift är att ta reda på om det är en bredare fråga om förändringarna i samhället som ligger bakom deras framgångar, sa Jenny Madestam.

Ann-Cathrine Jungar pekade på Belgien som intressant exempel.

– Där har högerpartiet Vlaams Belang haft stora framgångar med flyktingfrågan. Det som nu händer är att ett moderat parti tar över allt mer av migrations- och EU-kritiken. Kommer svenska Moderaterna gå samma väg? Vi ser redan en annan inställning hos dem i migrationspolitiken, sa hon.

När de diskuterade hur valrörelsen sett ut trotsade flera den gamla statsvetarsanningen att partiledarna inte har så stor betydelse för folks partival.

– Valrörelsens viktigaste fråga var: Vem ska vara statsminister? Titta på valaffischerna, att peka ut en stark ledare var ett genomgående tema. Och det är ganska nytt, sa Orla Vigsö.

– Jag tror vi sett de fysiska platsernas återkomst. Att det digitala idéutbytet skulle tillfredsställa väljarna stämde inte riktigt. På torgmötet eller valstugan vet man vad man får, sa historikern Jonas Harvard.

– För partierna har de nya redskapen gjort att det är lätt att nå ut, men svårt att nå in, sa Marie Grusell.

Hon framhöll Instagram som en bubblare bland de sociala medierna, där partiledarna presenterade en lite mer privat bild av sig själva.

– Och partiledarna har större betydelse än många tror, konstaterade Marie Grusell.

Valrörelsen 2018 visade också att pudeln är död.

– Det blir tuffare och tuffare att vara politiker. Nu finns inget pudlingssystem längre. De som gjort misstag får gå direkt. Tack och hej, sa Marie Grusell.

– Efter alla valrörelser har vi frågat partierna om deras viktigaste kanal ut till väljarna. Tidigare har det alltid varit nyhetsmedia. I det här valet har Facebook gått om som den viktigaste kanalen ut till väljarna, sa Lars Nord.

Hela rapporten »Snabbtänkt« finns att ladda ned på www.snabbtankt.se