Andra kammaren

Inte långt från päronträdet…

Text: Fokus | Andra kammaren

Publicerad 2019-03-29

Journalisten Anders Isaksson skrev 2002 om »Den politiska adeln«, där han granskade det politiska arvegodset. Hur påfallande många inom politikens toppskikt har föräldrar som också funnits med där, eller att de gifter sig med varandra eller har andra släktskap. Bilden har snarare förstärkts än tunnats ut.

Andra kammaren vill särskilt framhålla ett av de politiska adelshusen, låt oss för enkelhetens skull kalla dem för Färmarna. Högst aktuella dessutom. Daniel Färm, i det övre lövverket ovanför, har nyligen tagit över Tankesmedjan Tiden, som i veckan höll seminarium om »Kanslihushögern« (se nedan!).

Och Paula Carvalho Olovsson avancerade till statssekreterare när Hans Dahlgren blev EU-minister, efter att tidigare varit sakkunnig i regeringskansliet. Maken Fredrik Olovsson kom åter som finansutskottets ordförande efter att ett tag förpassats till vice-posten. En av de starka grenarna från ursprungsstammen, Göran Färm, tidigare Europaparlamentariker kom nyligen med boken »Ett bättre Europa« om det svenska förhållandet till EU.

Men trädet gör inte anspråk på att vara fullständigt. Och det fortsätter säkert att växa, det färmenteras.

Hultqvist ihop med Lars Isacsson. Foto: S i Dalarna/Facebook

Peter Hultqvist avgår

Nu står det klart att Peter Hultqvist avgår. Under Transportsstyrelseskandalen 2017 krävde allianspartierna att Hultqvist skulle vara ett av de tre statsråd som skulle gå. Men det ville inte Löfven, som behöll »Hulken«. Nu avgår han dock inte som försvarsminister, men som S-ordförande i Dalarna.

Efterträdare blir av allt att döma Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande i Avesta. Han har som sådan rönt framgångar i att locka Google till kommunen. De har köpt ett 109 hektar stort markområde i Horndal i Avesta. När de ska sätta igång att bygga serverhallar är inte klart, men kommunen har börjat med en inledande miljökonsekvensbeskrivning och dragning av väg till området. Och de allra flesta avestabor tycker sig ha upptäckt poängen med den andra »knappen« på Google: Jag har tur.

»Hulkens« fru Lena Hjort Hultqvist, sitter apropå den politiska adeln, kvar som ledamot i kommunfullmäktige i Borlänge.

Men Hulken får Tuff-Toni som pressis

Toni Eriksson. Foto: FMV

Peter Hultqvist har som försvarsminister sett till att omge sig med politiska rådgivare som har försvarsbakgrund. Ibland har det ställt till det. Hans tidigare pressekreterare Marinette Nyh Radebo hamnade i blåsvädret när det visade sig att hennes konsultföretag som jobbade med lobbying åt försvarsindustrin fortfarande var verksamt som sådant genom hennes familjemedlemmar. I augusti förra året slutade hon. Men hon avgick inte, betonade Stefan Löfven:

– Hon har inte avgått. Hon har slutat sitt jobb. Om någon slutar sitt jobb så avgår man inte. Man lämnar sitt jobb, sa han i ett oförglömligt uttalande till Expressen då.

Efterträdaren sedan någon månad har en gedigen försvarsbakgrund, även om han var vapenvägrare i unga år. För nu har Toni Eriksson, blott 62 år gammal, dragit ut i fält på nytt. En rutinerad räv som pressekreterare som inte faller i farstun för några ivriga vikariefrågor.

Han är Hisingenkillen (Göteborg om ni inte visste) som var den förste och siste försteombudsman på SSU Stockholms län som höll på GAIS. Via SSU hamnade han som politisk sekreterare i Södertälje och kom till partihögkvarteret där han blev informationschef 2001. Därifrån gick han till konsultbyrån Prime PR och våren 2005 blev han pressekreterare åt dåvarande försvarsminister Leni Björklund.

Härdad i »strid« genom det uppmärksammade samarbetsavtalet med Saudi-Arabien som sedan dess ställt till det för kommande försvarsministrar. Efter en ny tid på Prime PR kom han till FMV, Försvarets Materielverk, 2010 som kommunikationsdirektör. Samma år utnämndes han till nr 8 i Svenska Freds lista över de viktigaste personerna i den svenska »vapenkarusellen«.

Kort inläsningstid i försvarsfrågorna alltså för Tuff-Toni på nya jobbet, som är hemtam i vilket högkvarter det än handlar om. Och regeringskansliet kunde hyfsat matcha löneläget från försvarsbranschen. Med 70 000 kronor i månaden är det bara Löfvens presschef Odd Guteland med 77 000 i månaden, och diplomaten Jens Odlander, utrikespolitisk rådgivare åt Löfven med 70 300 i månaden, som ligger högre av de politiskt anställda (förutom statssekreterarna som ligger högre, 100 700 i månaden i normalfallet och 112 200 i månaden för Nils Vikmång, statssekreterare hos Löfven).

Bonusinfo: Toni Eriksson var den som drog igång den svenska kampanjen »Rör inte min kompis« 1985. Förebilden fanns i franska organisationen SOS Racisme som i sin kampanj använde »knapphanden« med texten »Touche pas à mon Pote« som symbol. Hans SSU-kompis Jan Buckhöj stod för utformningen av knappen.

DN-chefredaktör bodde hemma hos Mona Sahlin

I maj kommer tidigare chefredaktören på G-P, DN och Expressen, Joachim Berner, med sina memoarer, »Den förlorade sonen«. I den får vi äntligen reda på lite mer om Berners popkarriär, och hur den förgrenades ut både i den politiska världen och deckarvärlden. Berner spelade som ung i lokala band i Göteborg, bland annat med spelningar på strippklubben Sextanten! Men han hade imponerats av ett band på uppgång, Japop, som uttyddes Janne Andersson Pop. Janne Andersson hade spelat några år med Ulf Lundell innan han drog igång Japop. Joachim Berner fick provspela och blev antagen som keybordist. Men var skulle han bo när han hamnade i Stockholm?

»Janne erbjöd mig att till en början bo några nätter i hans syster Monas flickrum i Alphyddan i Nacka. På väggarna hängde gamla hästplanscher kvar, jag minns att en hette Silver. I vardagsrummet fanns en gobeläng föreställande skotten i Ådalen«. Och jo, syrran Mona var Mona Andersson, senare Sahlin.

Deckarkopplingen då? Jo, gitarristen Tony Maniéri var tillsammans med Laura

Trenter, sedermera barnboksförfattare och dotter till deckarförfattarna Stig och Ulla Trenter. En tidig skiva spelades in i en lada på familjen Trenters ägor.

Hur lät Japop? Ja lyssna här!

Flykten från Moderaterna

En svala gör ingen sommar. Fast en fyra, fem är något annat. Och visst spekuleras det när flera ledande M-funktionärer nu lämnar partitoppen.

Senast i raden är Per Rosencrantz (tidigare Nilsson) som jobbade som kommunikationschef för Moderaterna inför och under valet 2014, och sedan blev partiets analyschef. Nu väljer han det inte ovanliga karriärdraget för M-folk att gå till pr- och lobbybranschen. Han blir konsult på Nordic Public Affairs.

Nordic PA, vad är det? tänker du. Jo, en tung lobbybyrå som agerar utifrån Wallenbergarnas valspråk »verka men inte synas«. Vd är Helena Dyrssen som skötte samordningen som statssekreterare för FP:s del under alliansåren. Grundare är Johan Jakobsson, tidigare partisekreterare (FP) och Martina Lind som jobbade i Leijonborgs stab. Här finns också medieentreprenören Jan Friedman som var aktiv liberal redan på halmhattarnas tid. Men också Martin Kits med tung bakgrund i KD,

Markus Uvell som varit både Demoskop och Kreab-chef, liksom Göran Thorstensson, med tunga M-uppdrag under Carl Bildt. Några sossar har varit eller är på Nordic PA, liksom Håkan Ekengren, statssekreterare (C), under alliansregeringen.

Tidigare har M:s policychef Mattias Keresztesi lämnat för pr-företaget New Republic, en gång startat av MP-folk, som tidigare stabschefen Paolo Silva, men med bredare politiskt anslag i dag.

Till exilmoderaterna kan också räknas Oscar Öholm, som lämnat som chefsombudsman för M i Stockholm för att basa över Fastighetsägarna Stockholm.

Men en av de kanske svåraste förlusterna internt beror på att en verklig trotjänare går i pension. HB Ekström har varit kanslichef för Moderaterna och inte minst hållit reda på finanserna.

Lägg till skaran Christofer Fjellner som i sommar lägger av som Europaparlamentariker. Det uteblivna regeringsskiftet förändrade spelplanen för honom. I M-leden låter det om Fjellner som när Göran Persson i Erik Fichtelius tv-serie »Ordförande Persson« var bekymrad över Carls Bildts framtid: »Vad ska det bli av killen?«.

Olof Lavesson, tidigare M-riksdagsledamot från Malmö och ordförande i kulturutskottet, tappade sin riksdagsplats i höstens val. Han följer det (numera) utstakade spåret och ägnar sig åt public affairs, vilket enkelt uttryck betyder att han ska övertyga sina gamla riksdagskollegor om olika saker.

Samma steg tog tidigare Sofia Arkelsten, tidigare partisekreterare (M) som också blev av med riksdagsplatsen i höstas. Hon är nu konsult på Hallvarsson & Halvarsson. När Göran Persson var ny pr-konsult på JKL blev han tillfrågad om han kände till Hallvarsson & Halvarsson. »Det låter som ett företag som säljer fritidsprodukter«, sa Persson.

* * *

Tobé or not Tobé?

Andra ligger i hårdträning för att platsa i Europa League i politik. Och han har redan »been there, done that« i pa-branschen.

* * *

Ja, visst är det en lustig bild på Erik Åsbrink, som här får symbolisera »Kanslihushögern«, en omstridd S-falang på statsrådsberedningen och främst finansdepartementet på 80-talet. I veckan hölls ett seminarium i samband med ett boksläpp om Kanlishushögern. Än mer lustigt är att samme Åsbrink är far till redaktören till boken Marika Lindgren Åsbrink, utredare på LO, som vid seminariet kommer att diskutera boken med sin mamma (Åsbrinks före detta fru), Anne-Marie Lindgren, som är författare till boken. Erik var emellertid inte själv närvarande, om vi får tro inbjudan från tankesmedjan Tiden.

Och ni som tyckte att det var kletigt kring familjen Färm.

* * *

Det hänger på håret

Trogna läsare av Andra kammaren vet att vi 1) har en viss förtjusning i kanadensiska socialdemokratiska partiet NDP:s partiledare Jagmeet Singh, som har en klart annan profil än partiledare vanligtvis har och 2) har en viss förtjusning i hårets betydelse i politik.

Nu råkar det sammanfalla i det här exemplet. Jagmeet är sikh även om han är född i Kanada. Men vad döljer sig under turbanen? I veckan kunde det avslöjas. Ingen crewcut här inte utan ett svallande hår under turbanen.