Reinfeldt gör politisk karriär och retar Orbananhängare
På valnatten 2014 förklarade Fredrik Reinfeldt att han skulle sluta som partiledare (och statsminister). Men nu gör Reinfeldt rask politisk karriär. Ja, inte Fredrik alltså, utan hans son Gustaf Reinfeldt.
Gustaf Reinfeldt har redan suttit i fullmäktige för M i Solna, provat på pr-branschen genom jobb på Prime PR. Numera studerar han i Lund, men knäcker också extra som talskrivare åt Torbjörn Tegnhammar, M:s oppositionsråd i Malmö.
Far och son, en på väg upp i politiken, en står utanför. Foto: TT
Men framförallt har han avancerat inom FMS, Fria Moderata Studentförbundet, där han i dag är vice ordförande och internationell sekreterare. Som sådan kom han in hetluften nyligen när deras »international«, European Democrat Students (EDS), höll rådsmöte i Budapest med Victor Orbans Fideszs ungdomsorganisation Fidelitas som värd.
Reinfeldt drev på för ett fördömande av Ungerns inskränkningar i rättsstaten och yttrandefriheten på mötet. Men med 113 röster mot 108 ansåg rådet på att motionen inte var tillräckligt angelägen för att kunna behandlas.
Gustaf Reinfeldt tar strid på EDS-möte i Budapest. Foto: FMS
FMS har till skillnad från ungdomsförbundet MUF och Moderata studenter ingen automtisk koppling till Moderaterna. Fast FMS har i decennier varit den definitiva plantskolan i moderata sammanhang.
På 70-talet fostrades där HG Wessberg, Mats Svegfors, Dag Klackenberg, Carl Bildt, Olof Ehrenkrona, Carl Cederschiöld och Peje Emilsson. På 80-talet Hans Wallmark, Göran Thorstensson, PJ Anders Linder, Cecilia Stegö, Sten Nordin och Per Heister.
På 90-talet hörde Anders Hall, Ulrica Schenström, Markus Uvell, Carl Fredrik Sammeli, Anders Borg och Fredrik Johansson till FMS-ledningen.
Att Ulf Kristersson och Fredrik Reinfeldt bara har en bakgrund i MUF betyder enligt många gamla FMS-are att det aldrig riktigt når de politiska idéhöjderna.
På motsatta sidan verkar det som om S-studenter tar över allt mer av ungdomsförbundet SSU:s roll som plantskola. I Skåne skakas SSU av något som skulle kunna beskrivas som muslimsk entrism*, på andra håll i SSU sägs ungdomarna ha blivit för unga. De som passerat 20 känner sig inte hemma där längre.
Och även i S-studenter finns exempel på att äpplet inte faller långt från päronträdet. Päronet i detta fall är Ann Linde, EU- och handelsminister, och sonen John Linde sitter i S-studenters styrelse. Pappa Mats (Erikson) jobbar i ordförandekansliet på LO.
Om Elvira Andersons föräldrar vet vi just ingenting, men lägg namnet på minnet. Hon är ordförande i SEK, passande kortnamn på Socialdemokratiska Ekonomklubben på Handels i Stockholm. Om Anders Borg lyste upp och direkt skrev på anställningskontrakt när någon hade Riksbanken på sitt CV, gäller för Magdalena Andersson det samma sak med SEK.
Den anrika S-studentföreningen Laboremus i Uppsala har nästan lika stark stjärnglans. Föreningens 50- och 60-tal beskrevs i boken »Klassens ljus« av Hans O Sjöström från 1988 med interiörer från Kjell-Olof Feldt och Anna-Greta Leijons tid i Laboremus.
*Fotnot: Entrism (politisk infiltration) varigenom en viss organisation genom att efter en förutbestämd plan låta vissa av sina medlemmar söka inträde i en annan organisation, i allmänhet en större sådan, för att där värva medlemmar till den första organisationen, bygga upp ett inflytande för den första organisationen i den andra organisationen, eller helt enkelt ta över den andra organisationen.
* * *
Val på Island
Och självklart är ambassadör Håkan Juholt inVALverad.
* * *
Ex-trotskisten i Svenska akademin
Peter Englund var så kallad »trotte« i sin ungdom. Och fraktionsstriderna verkar fortsätta i Svenska Akademin. Foto: TT
Falangstriderna i SSU Skåne väcker gamla och onda minnen till liv bland de som tillhörde S ungdomsförbund på 70- och 80-talet. Också då fanns det strömningar som verkade för att ta över förbundet, fast då med en trotskistisk inriktning.
De samlades i tidskriftsföreningen Offensiv och hade inspirerats av engelska Militantfraktionen som lyckades göra inbrytningar i brittiska Labour. Bland annat la trotskisterna beslag på borgmästarposten i Liverpool genom den färgstarke företrädaren Derek Hutton.
Derek Hutton (överst till höger) var högprofilerad borgmästare i Liverpool sedan Militantfraktionen tagit över Labour i staden på 80-talet. Han lämnade senare politiken helt och har bland annat varit värd för en pratshow på radio och syns flitigt besöka olika kändispartyn numera.
I november 1976 kallades den dåvarande förbundsstyrelsen i SSU till ett extramöte på Hotell Continental i Stockholm och på mötet rullades upp något som närmast förde tankarna till en John le Carré-roman. På dagordningen fanns bara en fråga: uteslutning av sju medlemmar som verkat för Offensiv, med tyngdpunkt i Västerbotten. SSU hade fått dokument från avhoppade brittiska trotskister som avslöjade Offensivföreningens försök att göra inbrytningar i S-leden. Försöken hade pågått sedan 1973. De första uteslutningarna skulle följas av flera och det tog år innan SSU kom till rätta med de som kallades entrister.
En åttonde person hotades av uteslutning, men valde själv att lämna både Offensiv och SSU, men stanna kvar Socialdemokraterna. Det handlade om Sture Nordh, senare ordförande i TCO och statssekreterare (S).
I spåren av detta skedde också en uteslutning av en då okänd ung man i Boden, som senare skulle låta höra tals om sig: Peter Englund.
I förlagets författarpresentationen av honom nämns detta: »I sin ungdom var han aktiv i DFFG och SSU men uteslöts på grund av sitt medlemskap i den trotskistiska rörelsen Arbetarförbundet Offensiv (nuvarande Rättvisepartiet Socialisterna)«.
Peter Englund blev historiker och författare och så småningom ständig sekreterare i Svenska Akademin. En sammanslutning där man inte alls håller på med fraktionsstrider. Eller?
År 1980 gav SSU ut en klargörande bok, »Entrismen i Sverige«, som handlade om historien bakom försöket att ta över SSU. Den skrev av Anders Lidström, i dag professor i statsvetenskap i Umeå, och Henry Ohlsson, i dag vice riksbankschef. Den finns enligt Libris på nio svenska bibliotek
* * *
Lika som bär 1:
[caption id="attachment_508076" align="alignnone" width="750"]
Ben Wallace, konservativ brittisk politiker och Fredrik Reinfeldt. Foto: Brittiska parlamentet och TT[/caption]
Lika som bär 2:
[caption id="attachment_508077" align="alignnone" width="750"]
Kapten Haddock och Hanif Bali. Foto: TT[/caption]
* * *
Årets politiska bröllop
Så var det dags. Anders Borg, 50, och Dominika Peczynski, 48, gifter sig. Enligt Andra Kammarens källor blir det en fashionabel tillställning, som börjar i Judiska församlingen och fortsätter i Grand Hotells spegelsal. Eller om det var guldsalen? Nåväl, fint ska det i alla fall vara när en före detta finansminister och hans mästerentreprenör till sambo blir ett.
Anders och Dominica kan tyckas vara ett udda par; medan Anders, en lite nördig och lillgammal ekonom, arbetade som sakkunnig åt statsminister Carl Bildt på 90-talet var Dominica popstjärna i gruppen Army of lovers – samtidigt som hon drev 071-linjer och skrev sexspalter åt herrtidningen Lektyr.
Men likheterna finns. Och här kan den bröllopsgäst som inte är färdig med sitt tal, ta anteckningar.
Redan som ung drömde Dominica om att bli miljonär. I en artikel med GP berättade hon:
– Det är bara en fix idé, jag kan inte förklara varför, det är jättelarvigt. Men jag är besatt av att bli miljonärska och trodde att jag skulle uppnå det genom att bli jätterik på det här med it. Och visst är lovesearch.com (Dominicas dejtingsajt som senare såldes till Match.com) en briljant idé, men det är extremt, extremt arbetskrävande. Men samtidigt älskar jag att ha ett eget kontor, det har varit min våta dröm.
Anders gillar också pengar. Efter valförlusten 1994 lämnade han politiken för att jobba på bank. Mellan 2006 och 2014 var han finansminister i Sverige, med ansvar för en budget på sisådär 2000 miljarder kronor. Och efter förlusten 2014 var han tillbaka i bankväsendet.
Anders gillar precis som Dominica även att skriva. 2009 skrev han exempelvis ett blogginlägg (det kom att bli det enda). Fullt av grafer och 45 000 tecken långt. Bara dubbelt så långt som de längsta texterna i Fokus.
Och sedan är det så klart den exibitionistiska sidan. Dominica har aldrig gjort någon hemlighet av sina ständiga försök till provokationer genom anspelningar på sex. I en intervju med Aftonbladet 1994 sa hon:
– Ingen tar mig på allvar, så jag kan göra vad jag vill. Jag vet ju själv att jag är skärpt så jag struntar i vad andra tycker och tror.
»Okej«, frågade den tidstypiskt sexistiske reportern, »vem har störst bröst i Army of Lovers, du eller Michaela?«
– Beror nog på vem som har mens just då. Så vi turas nog om.
Jodå så att..
Men Anders då? Ja, han har ju också erfarenhet av att visa upp sig. Från en skärgårdsö förra året kom uppgifter om att den upplyfte moderaten bland annat visat snoppen för festgästerna. Borg bad om ursäkt för det som hänt men förlorade likväl både jobb och sitt anseende i världen av upphöjda politiska hjärnor. Något som han enligt våra källor fortfarande våndas över.
Helgens bröllop har alla förutsättningar att bli en riktig pangtillställning. Den här kammaren önskar de båda tu ett lyckligt äktenskap och en härlig dag/kväll!
En ung Ander E Borg hos Aschberg i Diskutalbelt.
Dominika i en Army of Lowers-video.
Best buddies. Men kanske fanns det saker som Reinfeldt vill undanhålla för Borgs öron?
Foto: TV4
* * *
Förklaring:
knegare
Även s k tankesmed som välver höga tankar om socialdemokratins framtid. Eller som han själv presenterar sig: Socialdemokratins politiska gren.
* * *
Finland pinpointar svenska kakvanor
Det tog sin lilla tid. Men nu har äntligen Finlands ambassad kommit med en kommentar till kakvanorna hos den svenske talmannen Andreas Norlén. Det var i första omgången kaffesittningar med talmannen som Stefan Löfven efteråt saknade sina favoritkakor – finska pinnar.
Och si – finnarna förnekar sina pinnar! Nu väntar vi på att Sannfinländarna ska göra en stark och tydlig markering i frågan också.
Annars kan vi påminna om att författaren och politikern (Svenska Folkpartiet) Jörn Donner en gång fick frågan om vad han tyckte om finska pinnar. Nej, sådana hade han inte hört talas om.
– Pilska finnar däremot känner jag till, svarade han.
* * *
Rättelse:
Pär Henriksson är inte på Svensk Näringsliv som vi skrev i förra veckan. Han är på Saab, försvarsföretaget där nästan alla politiska kommunikatörer oavsett partifärg verkar hamna.
* * * * * *
Hört något? Kommit på en lika som bär? Bilden vi vill se? Tipsa!
