Årets medicinsvensk 2020: Mikael Dolsten, forskningschef Pfizer
Bild: Wendy Barrows
– Jag har utvecklat 30 medicinska produkter i min karriär, men det finns ingenting som kommer i närheten av denna resa. Att kunna göra någonting för mänskligheten.
Mikael Dolsten är uppenbart exalterad när Fokus når honom för att gratulera till utnämningen årets svensk inom området medicin. Pfizer/Biontechs vaccin mot sars-cov-2 har precis blivit godkänt av USA:s läkemedelsmyndighet FDA, och några dagar tidigare startade vaccinationer i Storbritannien. I skrivande stund väntar man ännu på ett godkännande från europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Halmstadsonen Mikael Dolsten tog läkarexamen i Lund på 80-talet och har sedan dess haft en stigande karriär i läkemedelsbranschen. Från Pharmacia, Astra Draco och Wyeth till Pfizer i USA, där han i dag är forskningschef. 2020 var ett mycket speciellt år för honom yrkesmässigt.
– Ur ett medicinskt perspektiv kanske det mest utmanande år där vi gjorde framsteg som var omöjliga att tro att de kunde hända så snabbt. Men också ett mycket skrämmande år att se en sådan pandemi. På ett sätt var det ett år där det värsta och det bästa hände samtidigt.
I mitten av november blev det känt att Pfizers vaccinkandidat ger ett 95-procentigt skydd mot coronaviruset. Mikael Dolsten säger att han satt i ett möte med Pfizerledningen och att han flög upp ur stolen och skrek »Oh my god, this is unbelievable« när han fick höra nyheten. Skyddet överträffade hans förväntningar med råge.
Det var inte självklart att man skulle nå dit.
I januari 2020 kom rapporter från Kina om ett nytt coronavirus som gav luftvägssymtom, feber och hosta. På Pfizer var ryggmärgsreflexen att inte börja tillverka ett vaccin. Mikael Dolstens forskargrupp var färgad av tidigare erfarenheter av sars, ebola och mjältbrand. Där hade man lyckats tillverka läkemedel – men för sent.
– När man var klar med vad som liknade en terapi eller ett vaccin var epidemin borta, säger Mikael Dolsten.
Att sars-cov-2 skulle utvecklas till en global pandemi tycktes osannolikt – »det var ju hundra år sedan och fanns enbart i läroböckerna«. Ett inspirationstal från Pfizers vd Albert Bourla om att tänka utanför boxen fick dock honom att tänka om. Mikael Dolsten beskriver hur han tyckte sig höra ambulanserna i New York rycka ut allt oftare under våren. Till slut blev det omöjligt att sova om nätterna.
– Jag ringde upp min vän på vaccinsidan: Det här känns annorlunda. Hur mycket skulle vi inte ångra ifall vi inte tidigt tog hotet på allvar.
Pfizer tog kontakt med läkemedelsföretaget Biontech i Tyskland, som man samarbetat med tidigare, och inledde utvecklingen av ett mRNA-vaccin mot det nya coronaviruset. Tekniken har varit känd i ett antal år men var oprövad i skarpt läge. Förenklat går det till så att man injicerar en bit genetiskt material i mänskliga celler, där vaccinet sedan produceras av sig självt.
Traditionellt sett brukar det ta tio år att ta fram ett vaccin. I det här fallet tog det tio månader. Snabbheten beror på att Kina tidigt släppte en kartläggning av det nya viruset, och att forskar- och läkemedelsvärlden samarbetade på ett nytt sätt.
– Vi valde denna gång att inte se andra bolag som konkurrenter, utan vi såg det som en kamp mot viruset, säger Mikael Dolsten.
Pfizer valde att inte ta del av USA:s stödprogram för att utveckla vaccinet. Det kostade ur egen ficka, men gav bolaget en större frihet att arbeta jämfört med de läkemedelsföretag som tog emot statens pengar.
Bolaget började också förbereda för kliniska studier och investera i möjligheter för storskalig produktion av vaccinet.
– Det kan röra sig om hundratusentals liv i skillnad om du blir klar i november, december eller i mars. Det handlade om att rädda människoliv och ge hopp, säger Mikael Dolsten.
– Samtidigt var det vår grundregel att vi aldrig fick göra avkall på vetenskap och kvalitet framför hastighet, tillägger han.
Det handlade om att ge hopp, säger du, hur var det att axla det ansvaret?
– Det har varit en arbetsbörda som varade nästan dygnet runt. När du väl tog dig tid att vila kände du hela tiden: är det något mer jag borde ha gjort?
***
När jakten på ett skydd mot covid-19 startade våren 2020 visste årets medicinsvensk vad som stod på spel. Inget annat bolag hade lika lång erfarenhet av vaccin, men att nå resultat på bara några månader var en utmaning av nästan orimlig storlek. Snabba beslut, erfarenhet och en miljard dollar hade åtta månader senare lett till ett covid-vaccin som visade över 90 procents effekt.
***
Övriga pristagare av Årets svensk 2020
Årets Svensk, Ekonomi: Peter Carlsson, vd Northvolt
Årets Svensk, Kultur: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns Högskola
Årets Svensk Samhällsbyggnad: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige
Årets Svensk, Innovation: Helena Samsioe, vd Globhe
Årets Svensk, Miljö: Elsa Bernadotte, operativ chef, Karma
Årets Oxenstierna: Sofia Wallström, GD IVO
Årets Parlamentariker: Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson, Centerpartiet
