Årets miljösvensk: ”Folk är lite rädda för mig”

Han älskar gamla grejer och tar strid mot slit och släng-samhället.Årets miljösvensk är byggnadsvårdaren Gustav »Rävjägarn« Bergström.

Text:

Bild: Simon Rehnström

– Jag var på en lägenhetsvisning för ett tag sedan. Mäklaren berättade för mig att allt kan slås ner i lägenheten. Han kände nog inte igen mig, men snacka om att han vände sig till fel person med den informationen.

HAN SER RÄTT NÖJD UT när han sitter hemma i 50-talssoffan och får höra motiveringen till utmärkelsen Årets miljösvensk. När svenskarna har fortsatt att riva ut kök och byta ut gamla fönster har Gustav Bergström outtröttligt kämpat emot slit och släng-kulturen. Via den ideella föreningen Renoveringsraseriet där han är generalsekreterare har man bland annat drivit på för att kommunala hyresvärdar inte ska kassera utan i stället renovera och rädda tidstypiska byggnadsdetaljer. 

Juryns motivering:

Miljöfrågor blir lätt svårgripbara och enorma i sin omfattning. Men miljön finns också i våra egna hem. Att underhålla byggnader och byggnadsdetaljer som vi ärvt, behöver inte ha att göra med nostalgi. Att ersätta det som går att laga med ”underhållsfritt”, det vill säga sådant som måste kasseras när det går sönder, är helt enkelt dumt. För miljön, för ekonomin och ofta även av estetiska skäl. Årets miljösvensk har gjort mer än någon annan för att uppmärksamma oss på vikten av att ta vara på vår allra närmaste miljö.

Förr bloggade han under namnet Thatfoxhuntingman. Med lite hjälp från vännen Frida Hyvönen försvenskades pseduonymen till Rävjägarn.  Han har varit aktiv debattör i rätt många år nu, men de senaste tre har intresset för byggnadsvård exploderat. Mycket tack vare just Gustav Bergström. De senaste åren har han och Renoveringsraseriet tagit striden mot den allmännyttiga fastighetsjätten Svenska bostäder som ville ersätta gamla 50-talsfönster med nya underhållsfria varianter.  Den striden vann han. Svenska Bostäder meddelade att man ska börja vårda mer och byta ut mindre. 

NYTT, LJUST OCH FRÄSCHT är inte riktigt Gustav Bergströms grej. Det syns i hemmet i funkislägenheten på Gärdet i Stockholm. Köket är från 30-talet. Möblerna är huvudsakligen i teak och de älskade jazzskivorna spelas på en musikanläggning från femtiotalet som han fixat till.

– Vi matas med information och reklam som säger att ett nytt kök är det nya normala. Det är inte så konstigt att folk river ut och sätter in nytt då, säger Gustav Bergström.

Han har profilerat sig som byggnadsvårdare, men är i grunden civilingenjör. Intresset för gamla grejer har funnits länge, han påstår att han fått det med sig från släkten från byn utanför Piteå. Man tog hand om allt när han växte upp. Om något var trasigt så lagades det. 

2017 UTSÅGS GUSTAV BERGSTRÖM till Årets byggnadsvårdare av Svenska byggnadsvårdarföreningen och förra året skrev han tillsammans med arkitekterna Cecilia Björk och Laila Rappen boken Tidstypiska kök och bad 1880–2000. 

Gustav Bergström gillar när möbler, hus, kök eller föremål är rejäla och fungerar. Värst är det med underhållsfria föremål, tycker han. Termen betyder i praktiken att föremålet är i bäst skick när det kommer från fabriken och sedan gradvis blir allt sämre. Det går inte att rädda ett förfallet Mockfjärdsfönster, utan den inbyggda livslängden innebär att fönstret slutar göra sitt jobb. Då måste man köpa nytt. 

– Folk är lite rädda för mig. Jag har märkt att folk skäms lite när de har slagit ner en vägg hemma.

Årets miljösvensk

Namn: Gustav Bergström

Ålder: 50

Bor: I en funkislägenhet på Gärdet

Aktuell: årets miljösvensk 2021. Byggnadsvårdare. Generalsekreterare i föreningen Renoveringsraseriet.

***

Vinnare i samtliga kategorier av Årets svensk:

Årets svensk – ekonomi: Håkan Samuelsson, VD Volvo Cars

Årets svensk – innovation: ABBA, skapare av abbatarerna