Årets Svensk

Årets Oxenstierna 2019: Pia Bergman, Skatteverket

Publicerad 2020-01-22

Bild: Petronelle Halvorsen

Hon hamnade på Skatteverket av en slump. Samma sak med inriktningen mot den svarta ekonomin och organiserad brottslighet.

När hon blev med barn på 80-talet undervisade hon på gymnasiet på dagtid och jobbade med Disco Space på Kneippbyn på kvällar och nätter. Inte optimalt för en nybliven förälder, så hon sökte och fick jobb på Skatteverket. Efter bara något år fick hon frågan om att jobba med åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Och så har det fortsatt.

– Det var ju kul. Och vi ser att vi gör nytta, säger Pia Bergman.

Då, när hon började, var den svarta ekonomin svag jämfört med den vita ekonomin. Pia Bergman ritar upp en gunga där den vita klart väger över. Och nu då? Jo, mer av en oönskad jämvikt mellan det vita och det svarta. Där det också finns en växande grå sektor mittemellan. Där företagens fasader vid ytliga kontroller ser ut som vilka skötsamma företag som helst, men bakom ytan finns svartarbete, ren brottslighet och utnyttjande av människor.

– Vi gjorde en kontroll på en restaurang förra veckan och fann anställda som jobbade för sex kronor i timmen.

Till nyligen var hennes titel nationell samordnare mot organiserad grov ekonomisk brottslighet. I dag har hon en friare roll som Skatteverkets expert på området.

– Att vi jobbar med det räcker inte. Vi bygger nätverk där myndigheter, branscher, facken och politiker kan mötas. Vem bör prata med vem?

Typexemplet är »Södertäljemodellen« med målet att bekämpa de våldsamma kriminella nätverken i Södertälje. När polisen, kommunen och myndigheterna samverkade hade det effekt och ledde »på köpet« till stora åtal mot välfärdsbrott. Eftersom polis och åklagare var med gällde sekretesslättnad i Södertälje.

Men upptäcker Pia Bergman och kollegorna att någon är skriven på en falsk adress kan de inte ens tipsa folkbokföringen om saken. Sedan 2009 finns en underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Men Skatteverkets jurister tolkar lagen som att det krävs konkreta bevis för att slå larm till andra myndigheter, som Försäkringskassan, eller till och med larma i egna myndigheten.

– Vi har varit lite för naiva. Vi har lagar som passar för dem som sköter sig. Men inte tillräckligt bra kontrollsystem för de som vill fuska.

Och så berättar hon om kommuntjänstemannen som hade politikernas krav på sig att snabbt få fram en skola. Allt upphandlades enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) och såg bra ut. Men när verkets folk var på plats på bygget kryllade det av svart arbetskraft. Nu stoppar ni väl bygget? tyckte Pia.

»Vad ska jag göra, då blir det ju ingen skola?« sa tjänstemannen. Politikerna ville ha den nya skolan på plats utan att spräcka budgeten. Det slutade med att han reste sig och gick från vårt möte, berättar Pia Bergman.

En undersökning visade att 50 procent av företagen i byggsektorn anser att det är ett problem att de konkurrerar med företag som skattefuskar eller ägnar sig åt värre brottslighet.

– Om korruptionen breder ut sig är det ett hot mot demokratin. Det handlar om att alla ska ha schyssta villkor, inte om övervakning.

Pia Bergman berättar om ett av sina valspråk: »Kärringen må vara gammal, så studsen är borta, men inte hoppet«. Och hoppet består i att än så länge leder samhället i matchen mot brottsligheten.

Får de då rätt förutsättningar av lagstiftarna?

– Förutsättningarna finns, men vi har ett fegare klimat i dag. Kanske för att det är ett mer osäkert politiskt läge. Osäkerheten finns också i min egen myndighet, säger Pia Bergman.