Årets Svensk

Årets samhällsbyggare 2019: Michael Pirosanto, vd Gårdstensbostäder

Publicerad 2020-01-22

Bild: TT

Ute var det bara basketkillen på skolgården och hans uppgivna medspelare. Han spratt av spellust, de stod stilla runt omkring honom. Han studsade, tog sats, tryckte sig förbi en långsam yngling i täckjacka och kastade den brandgula bollen upp mot den gasgrå decemberhimlen, perfekt ner i korgen. Det var lunchtid. Från höjden såg man hela Götaälvdalen, milsvid utsikt bort mot Hisingen och hörde trafikledernas dova muller. Men på gårdarna mellan de låga flerfamiljshusen var det tyst. Inte en kotte i sikte. I några fönster lyste julstjärnor.

Inne på kontoret på andra våningen i ett av de högre husen höll Gårdstensbostäders vd Michael Pirosanto en pekpinne i handen. Kaffe och pepparkakor stod på konferensbordet. Bildspelet var laddat. Anki Kaspersson, ansvarig för information och marknad, kom med en bunt broschyrer. Pirosanto satte i gång. Han hade pratat om detta många gånger. Siffror, grafer och punkter gav besked om en märklig förvandling: Det dödsdömda miljonprogramsområdet som bytte ansikte.

Pirosantos bildspel rullade. Från 800 tomma lägenheter till bostadskö. Från hög till låg brottslighet. Från 150 miljoner kronor till 2 miljarder i fastighetsvärde. Från nergången förort till attraktiv blandstad. Från 5 900 till 9 500 invånare.

Michael Pirosanto har varit vd sedan 2015 men verksam i Gårdstensbostäder sedan 1997, då bolaget bildades, när Gårdsten befann sig på botten. När arbetslösheten, de slitna miljonprogramskolosserna, de usla skolresultaten, brottsligheten och fattigdomen gjorde att stadsdelen rankades som Sveriges sämsta bostadsområde. Gårdstensberget i nordost, som Göteborg hade köpt för en billig penning under 60-talets rekordår – och på vilket man i början av 70-talet smällt upp höghus till vilka gästarbetare till industrin flyttade – var uträknad. Något måste göras. I Göteborg bildade man Gårdstensbolaget, som fick ett tydligt uppdrag: vänd utvecklingen i området.

Drygt tjugo år senare säger Pirosanto:

– Vi har skapat över 3 000 arbetstillfällen och antalet företag som är etablerade i området har ökat från 8 till över 50. Hyresgäster sitter i Gårdstensbostäders styrelse. Ungdomar får sommarjobb, går på seglarskola i välbärgade Långedrag. Skolungdomar får läxhjälp. Trygghetsvärdar, boende som får lön för arbetet, syns i stadsdelen större delen av dygnet.

Pirosanto är stolt, men det han vill lyfta fram är inte de enskilda åtgärderna, utan något annat:

– Närvaron är allt. Vi har varit här ända sedan vi bildades, inte suttit inne i stan som de andra bostadsbolagen. Det här är inget projekt. Projekt innebär att man kommer och att man lämnar. Det här är motsatsen, långsiktighet.

Pirosanto visar en bild på en badrumsrenovering.

– När vi renoverar badrum och kök höjer vi inte hyran. Gjorde vi det skulle många av våra boende inte kunna bo kvar. Hyran för en normalstor trea är 3 890 kronor.

Allt man gjort har inte mötts med odelat jubel. Av Gårdstensbostäders lediga hyreslägenheter är 80 procent vikta för hyresgäster med lön, pension eller studielån. Motsvarande siffra för bostäder i grannområdena är 50 procent. Men de som bor i Gårdsten är enligt boendeundersökningarna nöjda med ordningen.

Som första område i Sverige lyftes Gårdsten i mars 2019 bort från polisens lista över »särskilt utsatta områden«.

– Det var viktigt för oss, ett kvitto på att vi är på rätt väg.

Juryns motivering:

Att vända utvecklingen i det som polisen kallar »särskilt utsatta bostadsområden« kan verka
hopplöst. Årets samhällsbyggare är den första som lyckats och arbetet började med den egna rollen. Som hyresvärd finns både närvaron, styrkan och, i bästa fall, legitimitet för att kunna lyfta ett område. I somras plockades Gårdsten utanför Göteborg, som första område, bort från polisens lista på »särskilt utsatta områden«. Årets samhällsbyggare är Gårdstensbostäders vd Michael Pirosanto.