18 händelser som summerar året

Ökad mängdväxthusgaser

Internationellt. Utsläppen av växthusgaser accelererar som ett allt snabbare godståg, rapporterade The global carbon project i sin årliga rapport i december, och påpekade att världens koldioxidutsläpp sätter vår planet »på en uppvärmningskurs som för tillfället går högt över 1,5 grader«. Ökningen av koldioxidutsläpp har skjutit fart efter att ha planat ut under 2014 - 2016. En ständigt växande efterfrågan på energi gör att utsläpp av koldioxid från olja och gas fortsatt att öka. År 2018 sällade sig till de tre närmast föregående åren som de varmaste som uppmätts på jorden efter industrialismens genombrott.

Ett ljus i mörkret noterade forskarna: 19 länder som tillsammans står för en femtedel av de globala koldioxidutsläppen, däribland Sverige, har under det senaste decenniet minskat utsläppen, samtidigt som BNP ökat. Utsläppsminskningar och tillväxt kan alltså gå hand i hand. Det tycktes inte sporra Brasiliens nyvalde president Jair Bolsonaro, som annonserade att landet avser att skövla stora delar av sin koldioxidbindande regnskog. Svenska Ikea kunde däremot rapportera att man planterat 150 miljoner nya träd i regnskogen i Indonesien, och återställt ett område som skövlades på 1990-talet. <

Homosexualitet avkriminaliseras

[caption id="attachment_517518" align="alignnone" width="500"] Frihet. Årets pridefestival i New Delhi blev inte mindre festlig av att högsta domstolen beslutat att avkriminalisera homosexualitet. Foto: TT[/caption]

Internationellt. Indiens högsta domstol avkriminaliserade i september homosexualitet. Domstolen slog fast att en 160 år gammal lag som förbjöd sex »mot naturens ordning« var att likställa med diskriminering av homosexuella och därmed i strid med konstitutionen. I domen citerades lord Alfred Douglas (»The love that dare not speak its name«), Leonard Cohen (»From the ashes of the gay/democracy is coming«), William Shakespeare (»What’s in a name? That which we call a rose by any other name would smell as sweet«) och Johann Wolfgang von Goethe (»I am what I am, so take me as I am«) och domstolens chef Dipak Misra sa att »social exkludering, individens avskildhet och isolering från samhällets huvudfåra är den påtagliga verkligheten för människor i dag, och det är bara när varje individ befrias från sådana bojor som vi kan kalla oss ett fritt samhälle i verklig mening«.

I Indien finns cirka 100 miljoner hbtq-personer, ungefär 8 procent av landets befolkning. Domstolsbesluet satte punkt för en lag som infördes under den brittiska imperietidens viktorianska moralsyn.

Bobubblan pyser

[caption id="attachment_517521" align="alignnone" width="500"] Foto: TT[/caption]

Ekonomi. Det senaste decenniet har bostadsmarknaden alltmer blivit en temperaturmätare för hushållens allmänna hälsotillstånd. Särskilt som hushåll med bolån ökat sin genomsnittliga skuldkvot till 338 procent, enligt Riksbankens senaste siffror.

Att följa bostadsmarknaden och köparnas beteende har därför blivit ett sätt att syna framtida förväntningar. Så, håller luften på att pysa ur bostadsmarknaden, som i princip bara pekat uppåt? Det mesta tyder på det. Värst har året varit för den lyxprofilerade bostadsutvecklaren Oscar Properties, även om 2017 med vinstvarningar och annat inte var så mycket lättare.

Denna höst tvingades bolaget dessutom att rea ut nyproducerade lägenheter och förutom en prissänkning på 10 procent även erbjuda avgiftsfritt de fem första åren. Trots det har aktien i år rasat med 52 procent och visar att bostadsutvecklarnas affärsmodell kört in i väggen. Affärsidén har annars varit att köpa mark och fastigheter som sedan omvandlas till bostäder, vilket kräver köpare. Om ingen handlar står allt still – på börsen har reaktionerna varit ras för de allra flesta aktörer: SSM Holding är i år minus 54 procent, Hemfosa Fastigheter minus 34 procent, Magnolia Bostad minus 15 procent, Besqab minus 16 procent, och så vidare. En kvick återhämtning behöver inte betyda att faran är över – minns det gamla finansordspråket om att även döda katter studsar uppåt när de kastas i börsgolvet.

Stökigt i Göteborgspolitiken

[caption id="attachment_517522" align="alignnone" width="500"] Uppstickare. Jessica Blixt, grundskole- lärare och toppnamn hos Demokraterna, jublar över valresultatet på partiets valvaka den 9 september i en festlokal på Hisingen. Foto: TT[/caption]

Politik. Alla insåg före valet att Göteborgs politiska liv inte skulle bli sig likt, men resultatet överträffade både förhoppningar och oro. Begreppet polsk riksdag riskerar i framtiden att bli ersatt av Göteborgs fullmäktige. Socialdemokraterna hade haft makten så länge någon minns, utom åren 1991– 94, men tvingades släppa styret trots att de bara tappade 1,9 procentenheter jämfört med förra valet. Den stora förloraren, Moderaterna (tappade 7,8 procentenheter), tar nu över ordförandeposten i kommunstyrelsen. Förklaringen finns i avhopparpartiet Demokraterna som fick nära 17 procent av rösterna på grund av motståndet mot Västlänken. När sedan det rödgröna samarbetet rasade samman inför öppen ridå i en V+MP+Fi-gruppering och en med bara S, skapades utrymme för Alliansen att ta över. Fast även tidigare oppositionsledaren Jonas Rannsgård (M) blev förlorare när han fick släppa ifrån sig M-tätposten till okände Axel Josefson.

Och i rikspolitiken har man på sina håll all anledning att känna sorg över Göteborg. Läs mer här. 

SD väcker snapphaneanda

[caption id="attachment_517523" align="alignnone" width="500"] Nytt politiskt landskap. Torkild Strandberg (L) skräder inte orden i regeringsfrågan. Och är inte rädd för att kopplas ihop med SD. Foto: Simon Rehnström[/caption]

Politik. Det brukar, åtminstone i arbetarepartiet, sägas att visioner för hur samhället ska formas ofta kommer från Skåne. Men efter det att SSU Skåne avslöjades ha tagits över av en extremfalang med islamistisk agenda, vete tusan om den sanningen gäller längre. En annan trend i Skåneland efter valet är hur SD:s framfart ställt till det i de borgerliga partierna. I Moderaterna hördes i höstas återigen upproriska röster när partiledningen försökte få kommunalråden att följa partilinjen och blockera Sverigedemokraterna från inflytande: M säkrade makten med hjälp av Sverigedemokraterna i Staffanstorp, Hörby och blekingska Sölvesborg. Även i Liberalerna gäckade SD. Redan inför valet hävdade Skåneliberalen Torkild Strandberg i en intervju med Fokus att den hårdnackade hållningen till SD skulle bli svår att upprätthålla. När sedan L började tala försonligt med S om regeringsbildningen krävde Skåneförbundet att partiet inte ska släppa fram eller samarbeta med Socialdemokraterna.

Mordet på Gica

Sverige. Den 8 augusti hittar polisen en livlös kropp i Smedbyparken i Huskvarna. Det är den hemlöse EU-migranten Gheorghe Hortolomei-Lupu. För svenska folket kommer han att bli känd som Gica, men lika välkänt blir »Råttan« – förövarnas öknamn på honom. När det står klart att det är två pojkar, en 16-åring och en 14-åring, som misstänks ha misshandlat honom till döds får fallet allt större medieuppmärksamhet genom nyhetsreportage och i opinionstexter. »Hur kunde detta ske?« är frågan alla ställer sig och inte heller åklagaren har kunnat klargöra ett motiv. Men det visar sig att ungdomar en längre tid trakasserat Gica vilket vuxna runt omkring känt till. Den 28 november inleds rättegången där 16-åringen står åtalad för mord och bevistalan har väckts mot 14-åringen som inte är straffmyndig. Genom en insamling bekostas transporten av Gicas kvarlevor till Rumänien för att ge honom en värdig sista vila. <

Omskakande kulturpolitik

Kultur. Valresultatet skakade om majoriteter i en lång rad kommuner, med nya tag i kulturpolitiken som följd. Kulturborgarrådet i den nya blågröna majoriteten i Stockholms stadshus vill se över möjligheten att privatisera en del av de lokala biblioteken, och i Göteborgs kommun har den nya borgerliga majoriteten beslutat att spara 20 miljoner på kulturen under nästa år, vilket bland annat påverkar Stadsmuseets öppettider och sätter det centrala biblioteket »300m2« under avvecklingshot.

I 19 av 33 skånska kommuner blev Sverigedemokraterna största parti och får ökad chans att jobba för sin budgetpropositions idéer om kulturen som en nyckel till att stärka medborgarandan och uppvärdera medborgarskapet. Förslagen syftar, enligt propositionen, till att omfördela kulturbidrag från mångkultursatsningar och organisationer som baseras på kön och etnicitet till kyrkoantikvariska satsningar och initiativ för att levandegöra det svenska kultur- och naturarvet på regional och lokal nivå.

Rekordväder åt alla håll ställer till problem

[caption id="attachment_517525" align="alignnone" width="500"] Foto: TT[/caption]

Sverige. Omväxling förnöjer, men med måtta. Vädret 2018 var allt annat än lagom. Sverige inledde året begravt i snö och i början av februari låg ett genomsnittligt snötäcke på 46 centimeter över landet.

I norra Sverige snöade det så pass mycket att Västernorrlands snödjupsrekord numera är 175 centimeter. Vi spolar bandet till maj som blev rekordvarm och gav en förvarning om vad som skulle komma – den hetaste sommaren i mannaminne. För många innebar hettan sömnlösa, svettiga nätter, annullerade grillkvällar och slokande blomrabatter. Mer konkret blev det för lantbrukarna som såg sina skördar slå fel och för skogsägarna vars skogar stod i brand. Eller för invånarna i Kållered i Ljusdals kommun som evakuerades och fick vänta 13 dygn innan de kunde återvända till sina hem.

För att lyckas tämja de många bränderna fick räddningstjänsterna förstärkning av volontärer och brandstyrkor från andra EU-länder. Innan sommaren var till ända hade totalt 300 bränder slukat omkring 25 000 hektar skog och mark. Väderåret 2018 satte i förlängningen fyr på klimatdebatten, där många frågar sig om årets sommar kommer att bli vår framtid och om det i så fall är vårt eget fel.

Få gängmord klaras upp

[caption id="attachment_517527" align="alignnone" width="500"]
Måste förändras. Hundratals människor samlades på Sergels torg för att protestera mot den senaste tidens dödsskjutningar. Manifestationen arrangerades av organisationerna Förorten mot våld och Fuck våldet efter initiativ av mammor som förlorat söner i dödsskjutningar. Foto: TT[/caption]

Sverige. Midsommarafton hade precis gått över till midsommardag när en 19-årig man sökte sjukhusvård i Malmö. Han hade blivit skjuten men ville varken uppge av vem eller var han hade befunnit sig. Klart är att skyddsvästen han bar under jackan kan ha räddat hans liv.

Skjutningen blir i årets statistik en av de drygt 270 som ägde rum fram till november och som skördade 42 människoliv. Många av skjutningarna härrör från konflikter mellan kriminella som ofta grundar sig i narkotikauppgörelser.

Brotten kräver mycket polisresurser men förblir ofta ouppklarade.

Drygt vart fjärde gängrelaterat mord klaras upp, medan uppklarningsprocenten är över 90 procent för övriga mord.

»Jag tycker att det är ynkliga, kallblodiga mördare vi har att göra med nu. Då måste det till riktigt, riktigt hårda tag«, säger statsminister Stefan Löfven till Aftonbladet den 4 juni. Under två veckor hade då en person blivit ihjälskjuten varannan dag.

Sedan 2012 har dödsfall på grund av våld ökat i Sverige och detta framför allt på grund av dödsskjutningar bland unga män. Den 18 november manifesterade mammor, som hade fått sina söner ihjälskjutna, på Sergels torg i Stockholm. De ville på så vis synliggöra människorna bakom statistiken och kräva en förändring.

Vargsint debatt

Sverige. (Varg, Canis lupus på latin.)

Finns det något djur som väcker lika mycket känslor? Debatten om vargens vara eller icke vara kan ingalunda sägas vara ny för 2018, men under året som gått ter det sig ha varit synnerligen besvärligt att vara varg. Vargstammen minskade till den grad att Naturvårdsverket förbjuder vinterns licensjakt.

Detta samtidigt som tjuvjakten under de senaste åren ökat med nästan 50 procent. I dag dör fler vargar på grund av tjuvjakt än av någonting annat, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Samtidigt är brotten svårutredda och det är sällan domstolarna har bevis nog för att fälla.

Ett uppmärksammat fall, som ännu inte avslutats, är jakthärvan i Västmanland, där industrimannen Karl Hedin står i förgrunden. I slutet av november släpptes Hedin efter en månad i häkte men misstankarna om grova jaktbrott, tjuvjakt på varg och lodjur, kvarstår. Samma månad kom nyheten att Kolmården avlivar sina sista fyra vargar och att inga nya väntas flytta in inom överskådlig framtid.  Läs mer här.

Nationalism frodas

Internationellt. Högerpartiet Lega och populistiska Femstjärnerörelsen bildade koalitionsregering i Italien. Neoliberala nationalisten Jair Bolsonaro, som sa sig förakta demokratin, blev president i Brasilien. Vladimir Putin valdes till en ny presidentperiod i Ryssland. I Tyskland fick Angela Merkels kristdemokrater i flera delstatsval uppleva att en stor del av väljarna föredrog ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland. I USA förlorade Donald Trumps republikaner sin majoritet i representanthuset i mellanårsvalet. Demokraterna tar därmed majoriteten i kongressens andra kammare efter nyår.

Pressen tog Aviciis liv

Kultur. Endast 28 år gammal lämnade i april Sveriges nyaste superstjärna en hel värld av fans i sorg när han tog sitt liv i samband med en semesterresa till Oman i april. Tim Berglings död startade en debatt om hetsjakten på unga artister och diskussionerna fick extra bränsle av den dokumentärfilm som spelades in under hans sista år, »Avicii: True stories«, där det tydligt framgår hur dåligt han mådde av att ständigt vara jagad och påpassad. Som för att trösta fansen beslutade Swedish house mafia sig för att återförenas, med spelningar i Stockholm 2019. Även Abba spelar in nya låtar och Robyn kom tillbaka, efter ett åtta år långt uppehåll, med den omedelbara succén »Honey«. Månaden före sin bortgång hann Avicii färdigställa ett nytt album, som enligt obekräftade uppgifter kommer att släppas i närtid. Läs mer här. 

Blodigt krig i Jemen

Internationellt. Under mer än tre år med krig i Jemen har 57 000 människor dödats i striderna; 14 miljoner människor befinner sig i akut risk för att dö av svält; 10 000 nya fall av kolera konstateras varje vecka; 85 000 barn under fem år har svultit till döds – snittet ligger på 77 döda varje dag sedan 2015.

Efter den så kallade arabiska våren fick Jemen en ny president och 2014 antogs en ny grundlag. Men i mars 2014 krävde Houthis, en rebellgrupp i norra Jemen som stridit mot regeringen under flera perioder, att presidenten skulle avgå. I mars 2015 avsatte Houthirebellerna presidenten och tog kontroll över huvudstaden Sanaa. I slutet av samma månad inledde Saudiarabien, med stöd av tio länder, en serie flygattacker mot Houthistyrkorna. Målet var att återupprätta president Hadis regering.

I december 2018 samlades representanter för de stridande parterna tillsammans med ett FN-sändebud i Sverige för fredssamtal på Johannebergs slott utanför Norrtälje. Läs mer här.

Medelklassen »kan själv«

Politik. Den gamla sanningen löd att val avgörs i storstäderna. Uppmärksamheten kring »rostbältsväljarna« i USA har till stor del fått även svenska valstrateger att flytta fokus till motsvarande väljargrupper i Sverige. Alla pratade 2018 om hur S och M försökte triangulera mot SD-väljarnas åsikter, och lägga sig nära dem. Under tiden rör sig väljarna i storstäderna – främst i Stockholms län – på eget bevåg, utan strategers godkännande. Moderaterna tappar rejält i sina tidigare starkaste kommuner, främst till C, en del till SD men i valet också på marginalen till S.

I den senaste SCB-undersökningen stärks den bilden. Mellan maj och november tappar M 7 procent i Stockholms län. Framgångsfaktorn bakom de Nya moderaterna och Fredrik Reinfeldt var att de fångade upp medelklassen i storstäderna, grupper där de tappar i dag. Väljare som tappas till SD har visat sig svåra att få tillbaka. Det kan väljarna som är mer liberala humanister i mitten också visa sig vara. Läs Veckans Fokus »här sker medelklassens diskreta uppror«.

Börsturbulens

Ekonomi. Vilket börsår det har varit! Överblickas 2018 hos det stora amerikanska börsindexet Dow Jones ser grafen ut som vassa hajtänder – det är rejäla bett som har tagits av investerarnas kapital. Ena stunden omfattande sälj, andra stunden snabba köp. Rejäl turbulens.

Alla är överens om att vi rör oss mot slutet av en period med exceptionella börsår där index annars haft samma form som hockeyklubbor, de börjar lågt och stiger uppåt för att stänga på rejält plus. (Till exempel summerades 2017 på 25 procent högre nivå än i början på samma år.) Känsloläget har varit detsamma på Stockholmsbörsen vars index är på cirka minus 7 procent i år. De lägre bolagsvärderingarna speglar omvärldens alltmer negativa syn på ekonomin: att lågkonjunktur stundar, central- och riksbanker lär höja räntor och därmed marknadsräntor lär stiga än mer och att bolagens vinster lär minska föröver. 2019 kommer nog att bli ännu blodigare än såren efter 2018 års hajtänder.

Uteblivet Nobelpris

Kultur. Krisen i Svenska akademien på grund av de många nära kopplingarna, såväl sociala som ekonomiska, till den dömde våldtäktsmannen Jean-Claude Arnault satte under 2018 outplånliga spår i svenskt kulturliv. Det viktigaste är litteraturens frånvaro vid Nobelprisutdelningarna i Konserthuset den 10 december. När Nobelpriset i litteratur ställdes in så var det första gången sedan 1943. Magnituden på krisen sätt i sitt sammanhang när man vet att av de sju tidigare år då priset inte delats ut så inföll sex under de båda världskrigen. Och det återstår ännu att se om det blir ett pris för 2019.

Mängden offentliga utfall, hätskheten i inläggen och splittringen det skapar i det övre skiktet av svensk parnass gör att den klassiska, drygt sekelgamla Strindbergsfejden slutligen har fått en utmanare i kulturdebatten.

Mer än »bara« gal-tan

Politik. Enligt gamla skalan fanns höger och vänster, och inte mycket mer. I slutet av 90-talet kom forskningsgruppen Ches med en annan dimension, gal-tan-skalan, där gal står för grönt, alternativt och liberalt och tan för traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt. Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson var en tidig svensk tillskyndare och i tv-utfrågningarna i höstas fick partiledarna placera in sitt parti i koordinatsystemen.

Men nu kanske det måste utökas. Gretarörelsen, eller vad den ska kallas, som satte i gång med 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk utanför riksdagshuset, visar på en riktning där klimatfrågan blir viktigare än något annat. Å andra sidan finns det dem som menar att klimatfrågan vare sig är vår största politiska eller existentiella fråga utan att för den skull revoltera på gatorna i gula västar som i Frankrike.

Men finns det en klimatneutral position eller kommer koordinatsystemet att utökas med fler diagonaler? 2019 kanske har svaret.

USA och Kina i tullkrig med mångmiljardvärde

Ekonomi. Att brevet som du lägger på lådan till farbrors moster i Australien faktiskt kommer fram bygger på en internationell överenskommelse som alla världens länder ingår i: Universal postal union. I oktober 2018 meddelade USA att man drar sig ur, i syfte att få omförhandla avtalet. I postunionen betraktas somliga länder som utvecklingsländer – läs Kina – och har därför oerhört gynnsamma portopriser vilket använts av bland annat kinesiska tillverkare av krimskrams. Amerikanernas utspel är bara ett av många olika tjuvnyp och tariffer som utbytts mellan Kina och USA i det stora handelskriget som efter månader av hot bröt ut i juli. Sedan dess har USA ålagt Kina tullar till ett värde av 250 miljarder dollar, medan Kina å sin sida svarat med tullar till ett värde av 110 miljarder dollar. Under hösten har olika förhandlingar följt. Västerländska ekonomer anser att USA:s agerande är förståeligt med tanke på att Kina har köpt västerländska företag medan kinesiska företag inte hur som helst kan köpas av utlänningar. I början på december bestämde sig de bägge länderna för tillfällig vapenvila i handelskriget. Läs mer här.

Läs även 18 personer som avled här.