Alingsås har X-faktorn

Gott om industrimark att hyra vid en bullrande motorled? Nja, knappast något som lockar människor att flytta till ett ställe. Och det som lockar människor lockar också företag.

Men den sammanfattande känslan av en stad eller plats är knappast mätbar, till skillnad från en massa andra saker, som demografisk utveckling eller utbildningsnivå.

I Fokus Bäst att leva rankar vi kommunerna i nio olika kategorier. Vi skulle velat ha en tionde. Kalla den X-faktorn, stadshygge, charm eller attraktivitet. Det som betyder ett kommunalt extraslag eller frispel. Men även om många jagar den faktorn, är den svår att mäta. Ett ännu sämre besked är att den är ännu svårare att skapa.

– Ofta är det samma platser som är besöksmål för turister. Och de som det varit något med har varit det i kanske 100 år, som Åre eller Strömstad, säger Per Florén.

I dag jobbar han på konsultföretaget Kairos future, men var tidigare näringslivschef i Herrljunga i Västergötland. För några år sedan skrev han e-boken »Attraktiva kommuner«.

Där beskrev han bland annat »Humlorna«, kommunerna som flyger fast de inte borde göra det, genom utvecklingen av huspriser. Dit hörde till exempel Vaxholm, Sotenäs (med Smögen), Öckerö, Tanum, Båstad, Strömstad liksom Trosa.

Den som har kvar sin gamla skolatlas eller letar i mobilens kartfunktioner hittar snabbt en gemensam nämnare: de är alla kustkommuner.

– Närheten till havet betyder mest på Västkusten, speciellt för Bohuslän. Kring Vättern finns attraktiva kommuner som Vadstena och Hjo. Vänern har inte riktigt samma lockelse, säger Per Florén.

»Nära till vatten-kommunerna« är i hög grad också de som lockar +55 inflyttare. Inget gläder en kommunalkamrer mer än en pigg och frisk pensionär som inflyttare. Äldre som (ännu) inte är i behov av omsorg är en vinstlott i den kommunala skatteutjämningen, och de bidrar genom konsumtion till det lokala näringslivet. Men kapitalstarka inflyttare bidrar å andra sidan också till höjda bostadspriser för alla.

För inflyttare som är mitt i yrkeslivet är pendlingsmöjligheterna till större städer avgörande. Den kritiska gränsen går någonstans vid 40–45 minuter enkel väg, även om pendlingsavstånden ökar.

Alingsås i Västergötland är inte kustnära, men ligger vid en stor insjö (Mjörn) och har en välbevarad stadskärna.

– Alingsås ligger i Göteborgsområdets utkant, men är ingen sovstad utan har en egen arbetsmarknad. Och politikerna där hann inte riva ut den gamla trästaden, säger Erik Herngren, även han konsult på Kairos future.

På 90-talet skrev han en bok om »Morgondagens småstäder«. Lidköping (vid Vänern) gjorde för övrigt just det till sin kommunslogan ett tag.

– Samma pendling finns även i Kungsbacka och Varberg, som också har någon form av charm i sina stadskärnor, och närheten till havet, tillägger Erik Herngren.

Fast vissa platser är »humlor« men vill eller kan ändå inte flyga. Arvika, Askersund och Åmål har samma närhet till sjöar och har stadskvalitéter, men lockar inte lika många besökare eller inflyttare som Vadstena eller Gränna.

Erik Herngren tar ett annat exempel och jämför Vimmerby i småländska inlandet och Västervik vid kusten.

– Genom Astrid Lindgrens Värld har Vimmerby vant sig vid att ta emot nya människor. Västervik har mer haft en industritradition och lockar inte lika mycket. Eller ta Varberg som gammal handels- och kurortsstad som har en helt annan anda av att serva människor än en bruksort.

En levande stadsmiljö har också en levande handel.

– Många tappade bort möjligheter genom etableringen av stora externa köpcentra, som min gamla hemstad Uddevalla eller Borlänge. Men det är tufft för en kommun att kämpa emot, risken är att en del av handeln flyttar till andra kommuner och att man tappar jobb och omsättning, säger Per Florén.

Och det handlar inte bara om butiker. »Kaféstaden Alingsås« ordnar fikavandringar bland de många kaféerna och hade Kaffe-SM tidigare i år. För utländska besökare förklarar man sig vara »The capitol of fika«.

Men även med »stadshygge« eller Alingsåsfaktorn på plats räcker inte det. De som funderar på att bosätta sig på en plats bör titta också på andra faktorer. Erik Herngren menar att få väljer utifrån bara en enda faktor, men menar att två sådana ändå sticker ut.

– Ett fåtal bosätter sig utifrån att de letar upp de allra bästa skolorna man kan hitta. Men är det dåliga skolor kommer de som kan att välja bort staden.

– Trygghetsaspekten är också viktig som en grundläggande faktor. Upplever de som bor på eller funderar på att flytta till en plats att grundtryggheten ruckats måste man lokalt jobba hårt med att förändra det, säger Erik Herngren.