»Rankningen sätter siffror på kommuners utmaningar«

Vad kan ett index som Bäst att bo användas till? Vi kan börja med att konstatera att Bäst att bo aldrig ska bokstavstolkas. Man ska inte lägga energi på att fundera på varför en kommun föll flera placeringar. En sådan förändring är i princip inom felmarginalen. Inte heller fyller det någon som helst funktion att fokusera på kommunen som hamnar sist. Det kunde ha varit vilken kommun som helst av dem som ligger i bottenskiktet.

Bäst att bo-rankningen är inte heller forskning. Men vad indexet gör relativt bra är att med hjälp av en mycket stor mängd variabler relaterade till livskvalitet fånga kommuner som ligger i toppen, mitten eller botten jämfört med andra kommuner i landet. De allra flesta av de faktorerna är sådana som kommuners ansvariga skulle anse vara viktiga och relaterade till frågor som tjänstemän och politiker arbetar med på daglig basis. Vi sätter alltså egentligen bara en siffra på dessa utmaningar baserad på statistik.

Men ”Bäst att bo” fångar också en mycket större frågeställning – nämligen vad som händer med kommuner när fler människor flyttar ut än in en lång tid. Nettomigrationen är viktigare än vad många förstår vid första anblicken. Om befolkningen minskar blir det till slut så pass få kvar att grundläggande funktioner blir lidande. Det kan vara en skola som inte längre har tillräckligt elevunderlag Det kan vara en nedlagd vårdcentral eller bensinstation. Även arbetsmarknaden påverkas av att befolkningen minskar över tid eftersom kunskapen inte förnyas i samma takt som på platser dit många väljer att flytta.

Sammantaget påverkar det livskvaliteten för alla som bor på platsen och tycker att just denna plats är den bästa för dem. Tittar vi på Bäst att bo-rankningen så speglar den också i väldigt hög grad hur nettomigrationen har sett ut under de senaste decennierna.

De platser som vi i dag rankar högt på Bäst att bo är just platser som många har valt att flytta till under de senaste decennierna. Platser som rankas lågt har sett en motsatt utveckling.

Bäst att bo är alltså inte en skönhetstävling för kommuner utan snarare en visualisering av vad som händer med livskvaliteten i många av de kommuner som inte längre växer eller till och med krymper.

Indexet fångar en rad aspekter på livskvalitet som med all sannolikhet har haft en påverkan på svenska migrationsmönster över tid och som i sin tur påverkar utvecklingen i vårt land.

Innebär då vår rankning att alla vill flytta till Stockholm? Inte alls. Självklart finns det många människor som aldrig skulle kunna tänka sig att bo där. Men det är tillräckligt många som vill flytta dit för att det ska ge avtryck i Stockholms utveckling.

På samma sätt finns det många män-niskor som tycker att de platser vi rankar lågt i Bäst att bo är den absolut bästa platsen att bo på. Utmaningen är bara att de är så pass få att deras livskvalitet är hotad ur en rad aspekter.

Den här tudelningen, som alltså grundar sig i hur vi väljer att flytta, är en av landets viktigaste frågor på sikt, eftersom den gör att livskvaliteten – oavsett om det gäller närhet till skola, tillgång till bredband eller möjlighet att hitta ett arbete – skiljer sig avsevärt från plats till plats.

Det är en vanlig uppfattning att forskare inte ska ägna sig åt rankinglistor utan åt »riktig forskning«. Vår absolut främsta anledning till att göra Bäst att bo är att undersökningen lyfter frågan om vikten av att människor som bor i landet ska få det bättre.

Självklart bedriver vi forskning också på området, men det är väldigt få beslutsfattare som verkligen orkar läsa den forskning som görs. Även om ett index inte är forskning på något sätt så utgör listan ett forum där vi forskare kan möta beslutsfattare och lyfta viktiga frågor till diskussion.

Om det då krävs en rankningslista från oss forskare snarare än »riktig forskning« för att föra upp frågan på agendan så må det vara hänt.