Bäst att leva – så gjorde vi

Sedan 2006 har Fokus rankat Sveriges kommuner utifrån var det är bäst att leva, med uppehåll förra året. Nu är vi tillbaka med en ny analysmodell i samarbete med analysföretaget Infostat. Vd Peter Santesson förklarar:

– Ska man vara krass brukar kommunrankningar titta på var resursstarka människor bor snarare än var det är bäst att bo. Det är ganska lätt att gissa sig till var det är allra mest attraktivt att bo i Sverige för den som har råd att bo var som helst. Men det är ju inte så kalkylen ser ut för de allra flesta.

Därför har vi försökt identifiera vad som faktiskt spelar roll när en genomsnittlig person väljer bostadsort. Och vad man ofta frågar sig först är: Vad har jag råd med?

– Privatekonomin är utgångspunkten för hela undersökningen. Man måste först och främst få ihop sin bostadskalkyl och där är prisnivån helt avgörande, tillsammans med jobbmöjligheterna på orten.

För att mäta boendekostnader har Infostat beräknat hur många kvadratmeter villa man kan köpa för en genomsnittlig lärarlön i kommunen. Sen följer andra saker som kan spela roll när man väljer bostadsort: jobb, trygghet, skolor, kommunikationer, service och så vidare.

Vad var mest överraskande i resultatet?

– Jag var inte beredd på hur långt ner de populära turistorterna skulle hamna. I efterhand känns det självklart, med tanke på att priset väger tungt. Även en del populära kranskommuner runt Stockholm kommer långt ner av samma skäl, som Trosa och Gnesta.

Skulle du själv kunna tänka dig att flytta till vinnarkommunen Luleå?

– Jag är uppvuxen i Umeå och skulle absolut kunna tänka mig att flytta till en mindre ort än Stockholm, men för mig är klimatet helt avgörande. Jag flyttar inte en millimeter längre norrut.

Med tanke på att du nog inte är ensam om den ståndpunkten – varför är inte vädret inkluderat i ”Bäst att leva”?

– Problemet är att samma klimat kan vara perfekt för en person och värsta tänkbara för en annan. Vissa saker är självklara – i princip alla vill slippa pendla, slippa vårdköer och slippa skjutningar. Men vissa vill ha gott om snö på vintern och andra vill ha det så varmt som möjligt. Vi har försökt hålla oss till sådant som är ganska lika för alla.

Just därför har kategorin ”fritid” varit den svåraste att mäta, säger Santesson.

– En rolig fritid ser ju så olika ut för olika människor. Vi har försökt hitta detaljer som säger mycket om helheten. Till exempel: om du har en Filmstadenbiograf i närheten kommer förmodligen rätt mycket annat också att finnas i området. Skjutningar fungerar på samma sätt när det gäller att mäta trygghet – där det är många skjutningar tenderar det att vara mycket gängaktivitet som sprider stor otrygghet även bortom själva skjutningen.

När det kommer till kritan finns förstås ingen ”one size fits all” när det gäller bostadsort.

– För många spelar förstås närhet till familjen en stor roll, och andra saker som blir svåra att fånga i ett sådant här index. Vad vi försöker göra är helt enkelt att identifiera platser som för en typisk person skulle vara bra att bo på, säger Santesson.

Årets Bäst att leva är dock mer individualiserat än tidigare år. Vid sidan av huvudresultaten har vi tagit fram index som är anpassade efter tre typiska människor som letar efter någonstans att flytta till: tjugoåringar på väg att flytta hemifrån, barnfamiljer och nyblivna pensionärer. Pensionären bryr sig förmodligen mer om vård och omsorg, barnfamiljen mer om skolorna och tjugoåringen om jobbmöjligheter.

En annan nyhet är att analysen inte stannar vid kommungränsen utan går in på stadsdelar och lokalområden. Olika delar av en kommun kan ha helt olika förutsättningar.

– Kommunens betyg är det samlade värdet för alla lokalområden i kommunen. Som boende påverkas man ju av det som finns i närheten av ens bostad oavsett på vilken sida av en kommungräns något råkar ligga, säger Peter Santesson.

***

Läs även: Här är det bäst att leva i Sverige