Bäst att leva – så gjorde vi

Sedan 2006 har Fokus rankat Sveriges kommuner utifrån var det är bäst att leva, med uppehåll 2022. Förra året gjorde vi om analysmodellen i samarbete med analysföretaget Infostat. Vd Peter Santesson förklarar: 

– Ska man vara krass brukar kommunrankningar titta på var resursstarka människor bor snarare än var det är bäst att bo. Det är ganska lätt att gissa sig till var det är allra mest attraktivt att bo i Sverige för den som har råd att bo var som helst. Men det är ju inte så kalkylen ser ut för de allra flesta. 

Därför har vi försökt identifiera vad som faktiskt spelar roll när en genomsnittlig person väljer bostadsort. Och vad man ofta frågar sig först är: Vad har jag råd med? 

– Privatekonomin är utgångspunkten för hela undersökningen. Man måste först och främst få ihop sin bostadskalkyl och där är prisnivån helt avgörande, tillsammans med jobbmöjligheterna på orten. 

För att mäta boendekostnader har Infostat beräknat hur många kvadratmeter villa man kan köpa för en genomsnittlig lärarlön i kommunen. Sen följer andra saker som kan spela roll när man väljer bostadsort: jobb, trygghet, skolor, kommunikationer, service och så vidare. Analysen stannar inte vid kommungränsen, utan tar med i beräkningen att de närmaste skolorna – men också de närmaste skjutningarna – kan ligga på andra sidan kommungränsen. En kommuns betyg är det samlade värdet för alla lokalområden i kommunen. 

– Som boende påverkas man ju av det som finns i närheten av ens bostad oavsett på vilken sida av en kommungräns något råkar ligga, säger Santesson. 

Han kommer själv från årets vinnarkommun Umeå och hann precis uppleva början på nittiotalets ungdomskultur innan han flyttade. I dag känner han knappt igen staden: 

– Umeå är i klass med Nacka när det gäller osentimental syn på stadsplanering. Stora kvarter i centrum rivs och byts ut flera gånger om, drastiska omläggningar görs av gator och motorleder. Jag hade direkt svårt att orientera mig i vägnätet när jag körde in i stan senast, säger han. 

Att flytta tillbaka är inte aktuellt, men det är framför allt på grund av det kalla Norrlandsklimatet. En ståndpunkt han inte är ensam om, men vädret är inte inkluderat i Bäst att leva-rankningen. 

– Problemet är att samma klimat kan vara perfekt för en person och värsta tänkbara för en annan. Vissa saker är självklara – i princip alla vill slippa pendla, slippa vårdköer och slippa skjutningar. Men vissa vill ha gott om snö på vintern och andra vill ha det så varmt som möjligt. Vi har försökt hålla oss till sådant som är ganska lika för alla, säger Santesson. 

När det kommer till kritan finns förstås ingen ”one size fits all” när det gäller bostadsort. 

– För många spelar förstås närhet till familjen en stor roll, och andra saker som blir svåra att fånga i ett sådant här index. Vad vi försöker göra är helt enkelt att identifiera platser som för en typisk person skulle vara bra att bo på, säger Santesson. 

Utbildning: Kvalitetsindex förskola, meritvärde i grundskolan, tillgång till gymnasieskolor och universitet, andel behöriga lärare. 

Vård och omsorg: Väntetider i vården, tillgång till vårdcentral och högspecialiserad vård, närhet till akutsjukvård, personalkontinuitet i hemtjänsten, användning av läkemedel som bör undvikas i äldreomsorgen. 

Jobb och karriär: Den lokala arbetsmarknadens närhet och storlek, långtidsarbetslöshet, unga som varken arbetar eller studerar, utpendling. 

Infrastruktur: Tillgång till flygplats och elektrifierad järnväg, närhet till kollektivtrafik, bredband, täckning av mobilt datanät med hög hastighet, laddstolpar. 

Trygghet: Skjutningar inom 10 kilometer de senaste tre åren, närhet till utsatta områden, etnisk segregation, tillgreppsbrott, tillgång till polisstation. 

Serviceutbud: Butiksutbud i centrum, tillgång till matbutiker, restauranger och återvinningscentral. 

Fritid: Nöjesutbud, aktivitet i idrottsföreningar, tillgång till gym, elljusspår, ej bebyggd mark och utomhusbad. 

Privatekonomi: Hur många kvadratmeter villa man kan köpa för en genomsnittlig lärarlön i kommunen, elpris enligt Nils Holgersson-modellen, skattesats i kommun och region, tillgång till fjärrvärme. 

Offentlig ekonomi: Soliditet i kommunen. 

Så tungt väger kategorierna: Privatekonomi (21 %), trygghet (15 %), jobb (15 %), utbildning och barnomsorg (13 %), infrastruktur (12 %), serviceutbud (10 %), fritid (6 %), vård och omsorg (5 %), offentlig ekonomi (3 %). 

I syfte att kunna jämföra olika områden i samma kommun med varandra har vi anpassat parametrarna för att fånga upp ännu mer lokala förhållanden. 

Bostadspriser: Medianpriset på bostäder som sålts de senaste tre åren. 

Trygghet: Avstånd till närmaste utsatta område och avstånd till de fem närmaste skjutningarna. (Det senare måttet används enbart i kommuner som har haft ett visst antal skjutningar de senaste åren.) 

Avstånd: Dels till centrum i kommunens huvudort, dels till centrum i den största kommunen i området. Till exempel mäts i Huddinge kommun både avståndet till centrala Huddinge och till centrala Stockholm. 

Fritid: Andelen barn som är aktiva i organiserad idrott. 

Serviceutbud: Antal matbutiker inom tre kilometer. 

Utbildning: Meritvärdet i nian i den närmaste högstadieskolan. 

Var är det bäst att leva? Jämför Sveriges 290 kommuner här!

***