Lärarna flyr förortsskolorna

När en viss andel personer med utländsk bakgrund flyttar in i ett område börjar infödda svenskar flytta därifrån. Fenomenet kallas white flight – tröskeleffekter på svenska – och har länge uppmärksammats inom bostadsforskningen. Det räcker med så lite som 3-4 procent invånare med utomeuropeiskt ursprung för att de svenskfödda ska börja flytta, enligt studie av flyttmönstren i Sveriges tolv största kommuner 1990–2007. 

Denna tröskeleffekt finns inte bara på bostadsmarknaden. Enligt Leah Glassow, forskare vid institutionen för utbildning och specialutbildning vid Göteborgs Universitet, fungerar skolan på motsvarande sätt. 

– Vi har tittat närmare på om den är tröskeleffekten också gäller för lärare som arbetar i skolor med en stor andel elever med utländsk bakgrund, säger hon. 

Det visade sig att hypotesen stämmer. Lärare tenderar att lämna en skola när andelen elever med utländsk bakgrund når en viss nivå. Glassow påpekar att det inte behöver handla om elevernas etnicitet utan snarare om att lärare känner sig överväldigade av att deras arbetssituation förändras. 

– Det beror ofta på den förändrade elevsammansättningen där eleverna behöver mer stöd och är allmänt mer resurskrävande. I sin tur kan det leda till att lärarna drabbas av utbrändhetssymtom kopplat till de nya förhållandena. 

Konsekvensen blir att obehöriga lärare är vanligare i områden med låg social status där elevunderlaget består av en hög andel elever med utländsk bakgrund. Fokus Bäst att leva-undersökning bekräftar bilden: ju högre generell utbildningsnivå i kommunen – vilket hänger ihop med kommunens socioekonomiska styrka – desto högre andel behöriga lärare i kärnämnena. 

– Det påverkar skolans möjlighet att erbjuda en likvärdig undervisning, säger Glassow om skillnaderna i behöriga lärare. 

Samtidigt har de obehöriga lärarna har blivit fler de senaste 10 åren. När Glassow och hennes kollegor tittade närmare på andelen obehöriga lärare för årskurs nio upptäckte de att ungefär 20 procent av lärarna var obehöriga 2014. Den siffran hade växt till 32 procent 2018. 

– Generellt sett har kommunala skolor lägre andel obehöriga lärare än fristående skolor, men det finns ojämlikheter inom båda systemen. Men i de mer utsatta kommunala skolorna med en hög andel elever med invandrarbakgrund kan andelen obehöriga lärare uppgå till en tredjedel. 

I en del friskolor kan dock andelen obehöriga lärare vara ännu högre. Där andelen elever med utländsk bakgrund är hög och studieresultaten låga kan 40-50 procent av lärarna vara obehöriga. Enligt Glassow kan man argumentera för att det har uppstått ett a-lag och ett b-lag för behöriga respektive obehöriga lärare. 

–  Behöriga lärare väljer i högre utsträckning att inte arbeta i de mer socialt utsatta och resurskrävande områdena utan i skolor med högre studieresultat som oftast har en högre andel infödda svenska elever. 

Utvecklingen går inte eleverna i de sämre områdena förbi. 

–  Det finns forskningsrapporter där elever som går i de här lågstatusskolorna berättar att den höga läraromsättningen och de obehöriga lärarna påverkar deras motivation och skolprestationer, säger Glassow. 

För några år sedan presenterade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) rapporten ”Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan” – en del av den statliga långtidsutredningen som lades fram 2019. Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och en av rapportförfattarna, har konstaterat att den pågående skolsegregationen som bygger på bostadsort och etnicitet har ökat de senaste decennierna. 

– Skolvalet och den växande andelen elever i fristående skolor är helt klart en bidragande orsak till den ökade skolsegregationen. Elever med goda förutsättningar tenderar att välja vissa friskolor, säger hon. 

En bra skola med behöriga lärare och en lugn stimulerande studiemiljö är så klart väldigt viktiga faktorer för att en elev ska uppnå bra studieresultat, påpekar Anna Sjögren. Men det finns en faktor som väger tyngre: familjebakgrunden. 

– Föräldrarnas utbildningsnivå och migrationsstatus. De faktorerna har ett starkt samband för elevens studieresultat och innebär att skillnader i resultat mellan elever till stor del förklaras av faktorer som ligger utanför skolan, konstaterar Sjögren. 

Var är det bäst att leva? Jämför Sveriges 290 kommuner här!

***