Vem vill bo granne med ett utsatt område?

De senaste årens skjutningar och sprängningar har krupit under skinnet på huvudstadens invånare. I Fokus undersökning om var det är bäst att leva får Stockholms stad det lägsta trygghetsbetyget av alla kommuner. 

Den utvecklingen börjar nu få konsekvenser på bostadsmarknaden, berättar Joakim Lusensky, kommunikationschef på organisationen Mäklarsamfundet, som nyligen presenterat rapporten ”Trygghetens pris, hur påverkar efterfrågan på trygga boendemiljöer bostadsmarknaden?”. 

– Det handlar inte bara om den monetära kostnaden utan även vad man gör avkall på som bostadsköpare för att skaffa sig ett tryggt boende, konstaterar Joakim Lusensky. 

Bostadens läge är fortfarande den viktigaste faktorn vid ett bostadsköp. Men nu börjar begreppet läge laddas med nya associationer: 

– Ett bra läge handlar i allt högre utsträckning om ett avstånd till otrygghet och miljöer med hög brottslighet och det är folk redo att betala för. 

Även begreppet trygghet är under omförhandling enligt Lusensky. 

– Vad ett tryggt boende innebär har förändrats. Nu handlar det om att det ska vara långt ifrån otrygga områden men också i högre utsträckning om avstånd till kollektrafikknytpunkter. Det ska vara lugnt och rent och gärna finnas en känsla av att grannarna delar ens värderingar. Det är parametrar som är på frammarsch, fortsätter han. 

Ett exempel är de välbärgade villaområdena norr om Stockholm, som Lidingö och Danderyd, där 73 procent av invånarna anser att det är mycket viktigt att bostadsområdet är tryggt. Samtidigt kan bostadsområden som uppfattats som stabila och eftertraktade börja tappa i attraktivitet om de ligger i närheten av ett otryggt område med hög kriminalitet. 

– Vi ser en rörelse i de områdena där man kanske börjar funderar på att sälja och flytta till ett annat område. Mälarhöjden i södra Stockholm är ett exempel, eftersom det ligger nära områden där det finns en brottsproblematik, säger Lusensky. 

Men det verkar finnas en ambivalens hos trygghetsköparna. När de väl har flyttat till ett område, som ofta ligger långt ifrån stadens utbud, arbetstillfällen och kommunikationer, tenderar de att sakna det. 

– Det är ett pris som de som söker större trygghet får betala. De som bor långt ifrån otrygga områden uppger i vår undersökning att de är mer missnöjda med det geografiska läget för sin bostad. Samtidigt vill de som bor i eller nära ett otryggt område – inte förvånande – flytta, fortsätter Lusensky. 

Det finns dock ställen där man inte behöver göra avkall på trygghet för att få närhet till utbud och arbetstillfällen. Framför allt i Norrland. Den norra landsdelen har inte ett enda utsatt område, skjutningarna är betydligt mer sällsynta och de kriminella gängen har inte fått fäste på samma sätt som längre söderut. 

– Den brottslighet som pågår i storstäder som Stockholm och Malmö sker inte (?) på samma sätt uppe i norr, samtidigt som det pågår stora industriella satsningar där. 

Samtidigt kan inte alla välja att flytta. Människor som redan bor i otrygga områden, där det kanske förekommer skjutningar och sprängningar, har ofta inte de ekonomiska resurserna att flytta till ett tryggare område. Just låg socioekonomisk status är i själva verket ett av de kännetecken polisen använder för att identifiera utsatta områden. 

En faktor som stack ut när Mäklarsamfundet gjorde sin undersökning var att kvinnor i otrygga områden är särskilt drabbade. 

– De utrycker en större oro för utvecklingen i sitt område och vill flytta därifrån. De uppger till och med att de prioriterar att flytta från ett otryggt område än att få en högre standard som ett extra rum. Det är ovanligt, konstaterar Joakim Lusensky. 

Ytterligare ett nytt fenomen på bostadsmarknaden som pekar på trygghetens ökade betydelse är att ett område inte nödvändigtvis blir attraktivare för att kommunikationerna förbättras.  

– Traditionellt har det varit starkt värdehöjande med förbättrade kommunikationer. Nu ser vi att närheten till knutpunkter är en ökande otrygghetsfaktor. Odenplan i Stockholm är ett exempel. Med kopplingen till Citybanan och en helt ny trafik kunde polisen se att ungdomsrånen ökade, säger Lusensky.  

Mats Wilhelmsson är professor vid institutionen för fastighetsekonomi på KTH. Tillsammans med sin kollega professor Vania Cecatto har han skrivit flera forskningsrapporter om hur brottslighet påverkar bostadspriserna. Deras forskning visar att brottsligheten i ett område kan ha en priseffekt på så mycket som 10 procent. 

– Folk har definitivt mer koll på vilka områden som är drabbade av brottslighet, skjutningar och sprängningar. Det betyder i sin tur färre spekulanter och därmed ett lägre pris för bostaden, säger Wilhelmsson. 

Och effekten är långsiktig. En skjutning eller sprängning i ett område får en omedelbar påverkan på bostadspriserna, men det tar desto längre för priseffekten att gå över. 

– Har du en visning på söndagen och det sker en skjutning på lördagen så är det inte förvånande. Men vi kunde se att det hade en bestående effekt på prisutvecklingen. Det var överraskande, men med tanke på utvecklingen med fler skjutningar och sprängningar så kommer nog den här prispåverkan att hålla i sig. 

Än så länge har dock de stora flyttströmmarna uteblivit. Bostadsköparna värderar trygghet allt högre, men det är framför allt ett attitydskifte. Deras beteende på bostadsmarknaden har inte förändrats särskilt mycket. Vilket förmodligen inte är så konstigt – väldigt få har råd att köpa sin drömbostad, utan de flesta måste i praktiken göra avkall på sina önskemål. 

– Hushållets köpkraft är så klart en stor och viktig faktor som sätter begränsningar för vart man kan flytta. Sen kan det vara andra saker som familjeband, barn i förskola och skolan som gör att det är svårt att flytta från ett område som upplevs som otryggt, konstaterar Mäklarsamfundets Joakim Lusensky. 

Var är det bäst att leva? Jämför Sveriges 290 kommuner här!

***

Här kan du läsa alla artiklar ur vår kommunranking Bäst att leva.