Därför är norra Sverige tryggare än resten

Ingenting är viktigare för den som söker bostad än att hemmet ligger i ett tryggt område. Det visar exempelvis Skanskas rapport ”Bopanelen 2030” från 2020. I dag är trygghetsfrågan ofta synonym med skjutningar och förekomsten av utsatta områden med den organiserade brottslighet och öppna narkotikahandel de för med sig.

– Trygghetsfrågorna är superviktiga i dag, och skjutningar är en väldigt träffsäker indikator på om det också finns utsatta områden, konstaterar Peter Santesson, vd på Infostat.

Samtidigt har skjutningar blivit allt vanligare i Sverige. Förra året ägde 61 dödsskjutningar rum i landet – många gånger fler än i våra nordiska grannländer tillsammans. 61 är även de bostadsområden som polisen definierar som utsatta, det vill säga präglade av organiserad brottslighet och våld på offentlig plats.

Men en del av Sverige är hittills relativt förskonat. I Norrland finns inte ett enda utsatt område.

– När vi mäter de strukturella faktorerna för utsatta områden handlar det om områden med parallella rättssystem och där näringslivet i mycket stor utsträckning blivit en del av brottsligheten. Det finns inte här uppe på det sättet, säger Michael Rydstedt, polisområdeschef i Umeå.

Även om gängen ökat sin närvaro i norra Sverige de senaste åren i städer som Sundsvall och Gävle är det relativt ovanligt med skjutningar. Enligt polisens statistik inträffade 10 av totalt 391 skjutningar i polisregion nord förra året.

– Det är ju heller inte säkert att de är gängrelaterade skjutningar. Det finns mycket jaktvapen här uppe, säger Rydstedt.

Han menar att det stora avståndet från Stockholm och andra storstäder är en orsak till att gängbrottsligheten inte etablerat sig i norr. I Umeå inledde man också ett arbete med att stämma i bäcken när man såg tecken på att gänggrupperingar var på väg att etablera sig för några år sedan.

– Vi kontaktade kommunen och berättade om vilka tendenser vi såg. Då satsade man mycket på skolor, fritidssysselsättningar och andra trygghetsskapande åtgärder.  

Men han konstaterar samtidigt att problematiken smyger sig närmare. För några månader sedan ägde en skjutning rum i Umeå med tydliga kopplingar till kriminella nätverk anknutna till Stockholmstrakten.

Fredrik Hansson (S), kommunstyrelsens vice ordförande i Luleå, understryker att det är svårt att tala om ”norrlandskommuner” som en enhet.

– Det blir så klart en generalisering eftersom Norrland är så oerhört stort. Men jag kan uttala mig för Norrbotten och Luleå.

Även Luleå har haft vissa problem, men på det stora hela är det en mycket trygg stad. Människor som flyttar dit uppger ofta att det är just för tryggheten och ett lugnare samhälle som de flyttar, berättar Hansson.

– Det gäller både hemvändare och nyinflyttade. Man vill att barnen ska växa upp i en trygg gemenskap.

Både Hansson och Rydstedt lyfter fram att de flesta städer i norr är lite mindre. Det betyder att människor känner, eller i alla fall känner till, varandra på ett annat sätt än i en storstad.

– Man har lite koll på varandra. Det blir en annan social gemenskap än i en större stad där man blir mer anonym, menar Hansson.

– Jag har bott i Stockholm mina första fyrtio år i livet. Det blir en annan sorts gemenskap och stolthet i en mindre stad. Men det är så klart svårt att säga exakt varför människor känner sig tryggare i norr, konstaterar Michael Rydstedt.

Lars Åberg, författare och journalist, har skrivit flera böcker om gemenskap och de växande problemen med segregation och utanförskap med Malmö som utgångspunkt. Han menar att de större städernas segregation är en grogrund för utanförskapsområden och därmed även för utsatthet och otrygghet eftersom det är svårare att skapa den gemenskap som ofta växer fram per automatik i mindre segregerade samhällen. Den problematiken finns än så länge inte i norra Sveriges mindre städer.

 – Det är lättare för människor att känna igen i sig i varandra i mindre segregerade områden. Det skapar ett slags underförstådd gemenskap, som inte hela tiden behöver bekräftas eller uttalas. Har man inte så mycket gemensamt utan mer en upplevelse att olika grupper i samhället håller sig för sig själva och inte är särskilt intresserade av att ta kontakt med andra så minskar ju både tilliten och känslan av gemenskap, säger Åberg.

För Luleås del lyfter Fredrik Hansson fram det rika föreningslivet som en trygghetsskapande faktor och något som stärker gemenskapen. Även om norra Norrland saknar utsatta områden finns stadsdelar där läget är mer ansträngt än på andra platser. Ett starkt civilsamhälle med till exempel idrottsföreningar kan fånga upp individer som hamnar på glid. Det hjälper också att det finns gott om arbeten i norr, säger han.

– Det märkte vi i samband med det stora flyktingmottagandet runt 2015. Många nyanlända flyttade visserligen söderut men en hel del har stannat och de flesta av dem har fått jobb.

Michael Rydstedt framhäver också att den sociala och geografiska strukturen i en stad har betydelse.

– Umeå är mer en universitets- och tjänstemannastad. Den är präglad av en rätt hög utbildningsgrad och vi har inte haft stora industrier som tvingats lägga ned. Umeå är också byggt på ett mer uppblandat sätt där vi inte har så många ”miljonprogram” utanför staden. Det betyder att de här områdena inte kunnat växa fram på samma sätt.

Att norra Sverige hittills varit relativt tryggt är dock ingen garanti för att framtiden kommer att se likadan ut. Fredrik Hansson i Luleå säger att det gäller att vara vaksam.

– När det nu investeras mycket och många människor förhoppningsvis kommer att flytta hit så måste vi vara vaksamma och följa utvecklingen så vi inte bygger fram förutsättningarna för den här problematiken.

***

Läs även: Här är det bäst att leva i Sverige

Läs även: Bäst att leva – så gjorde vi