Anna Mia Ekström: »Sommarvärme kan inte ta oss ur pandemin«
»Var och en står ensam på jordens hjärta, genomborrad av en solstråle – och plötsligt är det afton.«
Visserligen har UV-ljus en renande effekt och kan stråla rakt igenom virus; förstöra dess genetiska arvsmassa. Men att solstrålar lika träffsäkert som i Salvatore Quasimodos dikt kan tillintetgöra det nya coronaviruset (sars-cov-2) törs forskare knappast hoppas på. Solljus kan bidra till att bryta ner virus som har spritt sig till olika ytor.
– Men vi vet inte om solljus kommer att påverka smittspridningen när det gäller det nya coronaviruset, säger Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi på Karolinska institutet.
Influensa ser vi exempelvis året runt i asiatiska länder. Solen når inte alltid ner i trånga gränder, i fuktiga slumområden. Brist på rinnande vatten och ventilation kan också skapa grogrund för virusspridning, liksom trångboddhet; något vi i Sverige tidigare fått erfara i tuberkulostider.
Anna Mia Ekström tror dock inte att sommarvärme kan ta oss ur pandemin.
– Andra faktorer, som hur vi själva förhindrar spridning, är troligen mycket viktigare för att bromsa viruset.
Även Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet, är tveksam.
Vid hög luftfuktighet med större droppar i luften faller virus dock snabbare ner mot marken. I torrare luft hänger det kvar längre; finfördelas efter en nysning eller hostning.
– Detta gäller för influensavirus och – kan man förmoda – även för andra luftburna virus. Men med sars-cov-2 vet vi ännu inte, säger Magnus Evander. Skälet till att virus generellt inte är så vanligt i Sverige om sommaren är också att vi då vistas mer utomhus, inte lika tätt inpå varandra, betonar han.
Hetta har ändå visat sig ha effekt, även på det nya coronaviruset. Enligt Världshälsoorganisationen WHO klarar sig sars-cov-2 i mindre än en halvtimme i 56 grader; i laboratorietester – som privatperson ska man dock inte försöka stävja viruset med en sådan – men det kan ju även dödas genom handtvätt med varmt vatten och tvål.
I en bastu har viruset visserligen kortare livslängd på ytor, men där har kroppen ännu en temperatur som virus trivs i: 37 grader.
– När man går ut ur bastun kan man ju ännu ha virus i sig, och kan smitta, säger Magnus Evander.
På coronavirusen sars och mers tycks sommarvärme inte haft stor inverkan. Mers finns i Saudiarabien; men skiljer sig från sars-cov-2, och smittar oftast från dromedar till människa.
Vart tar då den influensa som finns här på vintern vägen om sommaren?
– Den kan förekomma i enstaka fall. Influensavirusen cirkulerar annars i Sydostasien året om, och kan mutera, det vill säga förändras. Det är dessa virusutbrott som forskare observerar under sommarhalvåret, så att de hinner göra ett vaccin som finns i Sverige till hösten.
Att det nya coronaviruset drar bort i sommar törs Magnus Evander inte tro.
– Detta virus är så nytt. Finns ingen immunitet kan det fortsätta, trots varma sommarmånader.
Rent hypotetiskt måste en stor andel av oss alltså bli immuna för att viruset ska dämpas.
– Och det kan ta något år. Men vi vet inte hur länge immunitet räcker. För mer långvarigt skydd behövs troligen vaccin.
LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)
***
FAKTA: Coronavirus eller covid-19?
Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.
