Därför kommer coronavaccin som tas fram nu bli verkningslösa: »Mutationer«

En 25-årig man i Nevada, en 89-årig kvinna i Nederländerna, en 53-årig kvinna i Göteborg och en 33-årig man i Hongkong. De och ytterligare ett 20-tal personer har – med några månaders intervall – drabbas av covid-19 två gånger. Den 89-åriga kvinnan, som insjuknade i samband med en blodcancerbehandling, har avlidit. De andra har tillfrisknat. Flera av dem var symtomfria andra gången, vilket forskare tolkat som att immunförsvaret förmildrar sjukdomen vid ett andra utbrott. Den 25-årige, i övrigt friske, mannen blev dock sämre andra gången och lades in på sjukhus. En förklaring var att hans immunförsvar först inte hade reagerat tillräckligt starkt. Även den 53-åriga kvinnan antogs ha utvecklat ett svagt försvar mot sjukdomen, och hade låga antikroppsnivåer efteråt.

I samtliga fall har virusets genetiska sammansättning skiljt sig åt mellan de båda sjukdomstillfällena. I Trondheim, Norge, blossade ett utbrott nyligen upp av en ny variant av sars-cov-2. Att viruset redan finns i flera olika varianter är inte konstigt; det gör även andra coronavirus som cirkulerar i luften hos oss under vinterhalvåret. Virus muterar för att anpassa sig till nya miljöer; och kan då komma att smitta lite mer än ursprungsvarianten. Influensan, som finns i Sydostasien året om, kommer från virus vars ytproteiner snabbt kan förändras; mutera. Forskare observerar dessa virusutbrott under sommarhalvåret, för att snabbt hinna ta fram ett vaccin tills att influensan kommer till Sverige om hösten.

Även infektioner som mässling kan man – i sällsynta fall – drabbas av två gånger. Något som kan bero på en immunitet som inte blivit stark nog eller snabbt avtagit. Detsamma gäller covid-19. I de flesta fall räknar man med att immuniteten varar ett halvår, men det är osäkert. Också mängden virus har betydelse; har man en partiell immunitet kan man vara resistent mot en låg virusdos men inte en hög.

Beror då återinfektionerna på svagt immunförsvar eller mutationer?

– Just nu vet vi inte, blir svaret från Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar på Karolinska institutet.

– Men i framtiden kommer mutationer att bli ett skäl till återinfektion.

Hittills muterar sars-cov-2 i snitt två gånger per månad. En del av mutationerna i virusets arvsmassa (RNA) ger inga större förändringar, andra kan leda till återinfektion.

Vad innebär det för de vaccin mot sars-cov-2 som nu tas fram?

– Förr eller senare, när en ny virusstam dyker upp, blir de vaccinen verkningslösa.

Däremot kommer ett vaccin mot sars-cov-2 att fungera längre än vaccin mot influensavirus, eftersom mutationshastigheten är lägre. Mutationerna hos sars-cov-2 behöver heller inte vara mer avgörande än att man på ett halvår kan ta fram ett nytt vaccin.

De flesta misstänkta fall av återinfektion i covid-19 har dock visat sig bero på bristande diagnostik, enligt Anders Sönnerborg. I början av september visade PCR-tester i Sverige över 3 000 positiva coronasvar som var felaktiga.

Laboratorier är ännu inte så vana vid denna typ av diagnostik på virus, som på många håll har introducerats så snabbt, att risk finns att laboratoriet får med smittat material i tester. En bit av virusets arvsmassa kan hamna i ett näsprov och felaktigt ge positivt resultat. Arvsmassan kan också finnas i själva lokalen; därför krävs noggranna rutiner för att rengöra laboratoriet. Det kan till och med hända att de reagenser man köper från företag är kontaminerade.

– Det räcker med att få in lite av virusets arvsmassa som smuts i proverna för att de ska visa positivt. På väletablerade labb har man dock noggranna kontroller, så att felen upptäcks i tid innan provsvaret gått ut.

LÄS OCKSÅ: Här är företaget som spås bli först med ett godkänt coronavaccin