Epidemiologen om den svenska strategin: »Kanske några fler covid–19-fall nu«

Förr var det den svenska synden som väckte uppståndelse. Med avsevärt mindre förtjusning beskrivs det som nu chockerar flera andra länder under pågående coronapandemi: »det svenska experimentet«. Den franska tidningen Le Monde beskriver det nästan som kylig ingenjörskonst och de svenska myndigheternas dagliga presskonferenser som något som »nästan blivit en besatthet«;

»Varje dag presenteras antalet smittade, tillfrisknade, och – än mer makabert – antalet  döda. Man räknar ut kurvors utveckling … försöker dra slutsatser … för att se vem som hade rätt.«

Med skräckblandad fascination beskriver Le Monde och italienska La Repubblica hur Sverige håller grundskolor öppna, hur svenskar obekymrat myllrar ut på gatorna mitt under pandemin.

Sverige svarar med: Vi har folkvett; rotat i ingenjörskonst, folkhemstanke, social kontroll. Annars kan vi alltid rådfråga expertisen; i detta fall Jonas F Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet och överläkare vid Örebro universitetssjukhus. På grund av coronarisken vill han undvika att åka till Stockholm för ofta. Men tycker att en enstaka resa till Örebro går bra – så länge jag är symtomfri.

– Samhället måste tillåta en viss interaktion för att inte stanna helt.

Han har just talat med en kollega i Australien, där myndigheter vill att folk ska hålla sig hemma tills ett vaccin mot sars-cov-2 finns; något som kan ta mellan 12 och 18 månader. En sådan karantän håller inte, enligt Jonas F Ludvigsson, som befarar en andra våg sars-cov-2 i höst.

– Då måste vi ha en karantänlösning med uthållighet, och det har vi i Sverige nu.

Litar man till folkvettet kanske inte 95 procent gör som de blir tillsagda; men 80 procent kommer att göra  det, vilket ändå minskar exponeringen för smitta, resonerar han.

Svenskarna bör visserligen vara restriktiva vad gäller restaurangliv, anser han, och förespråkar jobb hemifrån i den mån det är möjligt. Däremot tycker han att politikerna underskattat de negativa följderna av att stänga gymnasieskolan.

– Nyligen besökte en ung tjej akuten; hon grät av stress och oro för att hon inte fick vara i skolan. Det viktiga är inte att isolera gymnasieelever. Frågan är i vilken grad äldres risk att bli smittade minskar för att vi stänger gymnasieskolan?

När danska Sundhedsstyrelsen avrådde politiker från att stänga skolor, stängde politikerna dem ändå.

– I flera andra länder förväntas en politiker profilera sig som stark; i Sverige väntas politikern vara faktabaserad, lita på expertis.

Men expertisen är knappast alltid enig. Och vilken expertis – medicinsk eller ekonomisk – ska i så fall dominera i en pandemi? För Jonas F Ludvigsson är ekonomi och medicin sammanlänkade.

– En ekonomi som kraschar får stora följder för hälsan; men i nuläget måste man ju rädda de liv man ser framför sig.

En drastiskt höjd arbetslöshet leder till fler dödsfall, resonerar han, i form av de som exempelvis dör i stressrelaterade sjukdomar. Men också av minskade skatteintäkter till vård och socialtjänst. Genom att inte helt låsa samhället kommer antalet extra dödsfall till följd av till exempel arbetslöshet landa på lägre nivå än i länder där man tar till extrema lösningar, spår Jonas F Ludvigsson.

– Kanske får vi några fler fall av covid-19 nu, men jag hoppas att vi har igen det i ett senare skede.

Det låter nästan cyniskt; som om några som får covid-19 genom det svenska ex­perimentet nu måste offras – för framtiden?

Han håller inte med.

– När man talar om »experiment« glömmer man att Sverige vidtagit åtgärder som räddar liv. Myndigheter har förberett vården och betonat att äldre och de med riskfaktorer måste isolera sig för att undvika smitta. Det kan kombineras med att inte helt stänga övriga samhället. På så sätt kan Sverige förhoppningsvis återhämta sig lite snabbare och följderna för ohälsan blir mindre allvarliga på sikt.

***

FAKTA: Jonas F Ludvigsson.

Ålder: 50 år

Yrke: Professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet och överläkare vid Örebro universitetssjukhus.

Aktuell med: Boken »Barnläkarens guide – farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring« (Volante, 2020). Utsågs även till en av Sveriges mest produktiva och citerade forskare inom medicin och livsvetenskap i Fokus högskolerankning 2019.

Bor: I Örebro.

Familj: Frun Åsa, distriktsläkare,  och tre barn i åldrarna 17–21.

Åt: Torsk med vitvinssås, dill, kräftor och potatispuré på Ingeborgs restaurang i Örebro.