Falska coronaprovsvar upptäcks sällan: »Kan felaktigt tro sig vara immuna«

Den asfalterade planen utanför Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg gapade öde och tom. Ett par sjuksköterskor skyndade mot entrén, en enstaka patient iförd munskydd tog sig makligt fram med hjälp av en rullator. Vid den avspärrade huvudentrén stod en vakt och kontrollerade att alla som passerade ingången hade ett ärende på sjukhuset, annars ombads de vända.

Västra Götaland är en av de regioner där smittspridningen av coronavirusvarianten sars-cov-2, som ger covid-19. snabbt blossat upp de senaste veckorna. Under vecka 43 nästan fördubblades antalet fall (1 371) jämfört med veckan dessförinnan. Lokala restriktioner har införts för att hejda spridningen, som tagit fart på arbetsplatser, i skolor, i hemmet och på privata fester.

Vid enheten för klinisk mikrobiologi, en bit ifrån Sahlgrenska universitetssjukhusets väldiga huskropp, skjuter även kurvan över positiva provsvar i höjden. Den låga byggnaden i smutsgult tegel byggdes under ett 1960-tal, när laboratorierna inte behövde rymma så mycket personal, och då virus i högre grad isolerades och odlades manuellt. Nu har de sparsamt utrustade lokalerna svårt att svälja den frenetiska aktivitet som krävs av de biomedicinska analytiker som ska beta av den dagliga skörden av omkring 700 PCR-tester för covid-19; från sjukhus, vårdcentraler och egenprovtagning.

Inne på enheten för virusdiagnostik står Christina Andersson och Birgitta Bidefors, biomedicinska analytiker, och förbereder sig inför eftermiddagens provleverans. Med en pipett plockar Christina Andersson försiktigt upp en bit av provet, för över det till ett mindre rör som sparas till biobanken, där provet förvaras under fem år. Det är på det viset som man – till exempel med patienten vid Sahlgrenska som återinsjuknade i covid-19 – kunnat gå tillbaka till det första provet och se att det faktiskt rörde sig om olika virus.

På labbet tar ett 20-tal personer hand om PCR-testerna, som påvisar om det finns en pågående covid-19-infektion. Christina Andersson och Birgitta Bidefors arbetar med vana händer i blå plasthandskar, öppnar bara ett prov i taget – på samma sätt som vid andra virusprover. Det utmärkande för covid-19-testerna är mängden.

Bakom myndigheters och regionledningars lugna försäkringar om att vi nu har en hög testkapacitet för covid-19 finns biomedicinska analytiker som stundtals slår knut på sig själva för att hinna med de dagliga provleveranserna. En lätt irritation märks i de annars muntra rösterna när de beskriver hur de måste hantera högar av pappersremisser som en del vårdcentraler envisas med att skicka med proven, i stället för att registrera information om patienten elektroniskt.

– Det är rätt fantastiskt att det så sällan blir fel, säger Birgitta Bidefors och fäster ett rör i provrörsstället, prover som ska analyseras i maskinen Cobas 6800 i ett rum strax intill. Här körs omkring 96 PCR-tester åt gången, 300–400 prover dagligen, väl skyddade bakom robust plast och glas. I maskinen öppnas virusets hölje så att dess arvsmassa (RNA) släpps fritt och renas i en lösning, varefter PCR-reaktionen och mängden virus visas på en skärm. PCR-analysen tar mellan tre och fem timmar.

Men till och med i träffsäkra robotar som analysmaskinen finns en liten risk att en del provsvar visar falskt positivt resultat, uppger Magnus Lindh, överläkare och professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Viruset sugs upp ur en lösning, så helt tillsluten kan processen aldrig bli. Hamnar en mikroskopisk mängd i fel brunn när virusets RNA extraheras, kan ett test som egentligen är negativt, visa positivt utslag.

– Vi kan inte föreställa oss den koncentration av virus som kan finnas i ett prov, det kan handla om en miljard virus i en milliliters lösningsvätska. Om man kör sådana prover parallellt med tester som är negativa, krävs bara att en liten bit av virusets arvsmassa hamnar i ett annat prov för att resultatet ska bli falskt positivt.

Trots att felen sällan upptäcks, vet man att detta sker även vid de större labben, eftersom man har testat analyser med bara vatten. Magnus Lindh uppskattar att ungefär 1 av 100 visar falskt positivt provresultat. Även om det för den totala statistiken bara gör någon procents skillnad, är det ett problem, anser han.

– Det innebär att några felaktigt får veta att de har infektionen, och kan tro sig vara immuna.

[caption id="attachment_647866" align="alignnone" width="991"] Magnus Lindh, överläkare och professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset[/caption]

Falskt positiva provsvar skulle lättare undvikas om man tog hänsyn till mängden virus, som varierar under infektionsförloppet och kan ge en indikation om var i smittskedet en person befinner sig. Ju lägre ct-värde, desto större virusmängd. Vid ett värde lägre än 25–30 kan man vara smittsam. Ligger värdet på 35 har det i regel gått en vecka eller mer sedan personen infekterades. Enligt Magnus Lindh kan man därmed dra slutsatsen att personen är smittfri.

– Man skulle med god säkerhet säga att vissa är lågsmittsamma och inte behöver vara hemma från jobbet. Det är ett slöseri med samhällsresurser att man stänger in tusentals svenskar när de inte ens är smittsamma.

Ändå rapporterar de flesta mikrobiologiska labb. som gör PCR-tester för covid-19 i Sverige inte koncentrationen av virusmängd till beställarna. I stället ger de svaret plus eller minus, smittad eller inte. En anledning är att svaret felaktigt kan visa låg viruskoncentration, om någon exempelvis inte lyckats ta ett PCR-test i näsan på rätt sätt. Ingen fastställd brytningspunkt finns heller för exakt vid vilken mängd ett test ska bedömas som positivt eller negativt.

Vid Sahlgrenskas laboratorium – som rapporterar virusmängd – avfärdar man ändå tester med en virusmängd på 38 och uppåt som negativa. Ligger värdet runt 38, ringer man i vissa fall upp beställande läkare och frågar om misstanken för corona är stark, och när patienten hade symtom.

– Genom att meddela mängden virus, ger man beställaren möjlighet att värdera om testet kan ha gett falskt resultat, och man kan ta ett nytt prov. Då minskar risken för falskt positiva svar, och de som har så lite virus att de inte kan sprida smitta sållas bort, säger Magnus Lindh, som också ser en möjlighet till en bättre smittspårning om man vet virusmängden.

Vid ett visst värde skulle man kunna avfärda smittsamhet och i stället fokusera smittskyddsarbetet på dem som har en hög virusmängd.

Att utgå från virusnivåer i blodet innebär dock vissa risker, påpekar Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, i ett mejlsvar till Fokus.

»Låga virusnivåer kan vara missvisande om provet är taget på fel sätt och inte innehåller rätt vävnad eller förväntad volym av provmaterial. En person kan också vara i början av ett infektionsförlopp, med stigande virusnivåer.«

Den som rapporterar virusnivåer i provet bör informera mottagande läkare om dessa risker, betonar hon.

Även den egenprovtagning som nu görs i flera regioner riskerar falska testsvar, men då i form av missade positiva fall, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Att enbart ta ett svalgprov kan ge felaktigt svar, och prov från nasofarynx – längst in i näsan – anses bara tillförlitligt om testet utförs av sjukvårdspersonal. De som testar sig hemma bör därför göra både svalgprov, näsprov och salivprov. Eftersom dagens coronatester dessutom är dyra, runt 1 400 kronor, har man sökt billigare lösningar: antigentester, som ger svar på några minuter och snart kan komma att användas i Sverige.

EU-kommissionen har nu föreslagit att medlemsländerna börjar använda snabbtester i stor skala, trots att de ger mindre säkra resultat än PCR-testerna. De antigentester som hittills utvärderats inom forskning på Sahlgrenska har visat brister i form av både falska positiva och falska negativa svar. Nya antigentester prövas, men ännu inte på patienter.

Enligt Johan Ringlander, ST-läkare i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska, kan antigentester i vissa fall vara att föredra framför PCR. Som när man vill utesluta att någon som jobbar på äldreboende, eller i annan känslig miljö, har väldigt mycket virus.

– Antigentesterna är snabbare, men inte lika känsliga.

Här är företaget som spås bli först med ett godkänt coronavaccin

***

FAKTA: Ökad smittspridning i de flesta regioner

PCR-test för covid-19 tas med en provtagningspinne via näsa, svalg och saliv. Även antigentester påvisar pågående covidinfektion, men genom att visa proteiner på virusets yta. Antigentestet tas från svalg eller näsa, men behöver inte analyseras i labb.

Antikroppstester visar om man har genomgått en covid-19-­infektion.

En ökad smittspridning ses nu i de flesta av landets regioner och i samtliga åldersgrupper. Skärpta allmänna råd gäller nu i länen Stockholm, Uppsala, Skåne, Västra Götaland, Halland, Örebro, Jönköping och Östergötland.

Under vecka 43 rapporterades 9 165 laboratoriebekräftade fall av covid-19 i Sverige, det högsta antalet som hittills rapporterats under en vecka. Antalet fall på äldreboenden ökade från 78 till 120 från vecka 42 till 43. Totalt testades 164 742 personer under vecka 43.