Här är sjukdomarna som ökar mest i pandemins skugga: »Svår balansgång«

Skolgården borde vara full av lekande barn, men allt är bara tyst. När coronanedstängningarna var som mest utbredda i april gick 1,5 miljarder barn i världen inte i skolan. Ännu den 4 november ekade, enligt Unesco, klassrummen tomma för en halv miljard barn. Syftet med att bomma igen samhällen och göra omprioriteringar i sjukvården för att stoppa coronavirusets framfart, var och är att rädda liv. Kurvor har planats ut, men åtgärderna har också gett andra dödliga sjukdomar en kraftig skjuts – och i många fall drabbas de allra yngsta barnen.

– Balansgången är svår men det har varit en fokusering på endast en sjukdom som vi aldrig har sett tidigare. Det har inte varit bra. Strikta nedstängningar har varit väldigt skadliga för folkhälsan i stort i världen. Man kan vara ganska säker på att fler har dött av restriktionerna än av covid-19, säger Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

Den 22 december hade covid-19 skördat 1,7 miljoner människoliv globalt och siffran tickar på. Att risken också är hög för en mycket stor indirekt dödlighet i helt andra farsoter, visar modellstudier.

I en studie i Lancet Global Health har forskare tagit fram tre scenarier som gäller barnadödlighet. I det minst allvarliga scenariot skulle en kvarts miljon barn under fem år dö och i det mest allvarliga 1,2 miljoner.

I många rika länder oroar man sig nu för att cancerdiagnoser kommer att ställas för sent. Brittiska forskare har gjort modeller baserade på hur många färre som sökte vård och screenades i våras. Mellan 7 000 och 18 000 extra cancerdödsfall de närmaste tolv månaderna tror forskarna att landet kommer att landa i, enligt studien som har accepterats för publicering i BMJ Open.

– När det gäller cancer är det tydligt att man inte kan vänta hur länge som helst. Och det är ofta yngre personer som dör i de här sjukdomarna än i covid-19, säger Anna Mia Ekström.

I mars gjorde nästan alla världens länder uppehåll i sina vaccinationsprogram. Dessa är dock i gång igen, enligt Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa vid Uppsala universitet och fram till nyligen hälsochef för Unicef.

– Men vaccinationstäckningsgraden har blivit lägre och vi har en vaccinationsskuld. När barn förvägras tillgång till vaccinationer kommer mässlingsepidemier som ett brev på posten. Vi har redan sett mässlingsutbrott i ett antal länder, säger han.

Att barnadödligheten väntas gå upp nu beror inte enbart på att tillgången till vaccin och vård har minskat utan också på fattigdom – och svält – som ökar som en följd av arbetslöshet.

– Den största anledningen till att barn blir sjuka och får infektionssjukdomar är att de är undernärda. Den ekonomiska nedgången som följer av lockdowns och som orsakar att föräldrarna förlorar jobbet, gör att Unicef räknar med att vi kommer få sju miljoner fler akut undernärda barn i år, säger han.

För ett friskt och välnärt barn är mässling oftast inte speciellt farligt, men sjukdomen kan bli dödlig för den som är undernärd. Även helt vanlig lunginflammation är potentiellt dödlig för ett undernärt barn. Enligt Röda Korset dog 800 000 barn under fem år i helt vanlig lunginflammation 2018, samt 140 000 personer i mässling, de flesta av dem småbarn. Hur stor ökningen blir i år, beror på hur hårt coronarestriktionerna slår mot de redan fattiga. I maj spådde Världsbanken att upp till 60 miljoner människor riskerade att tvingas tillbaka till extrem fattigdom. I oktober hade prognosen ändrats till mellan 88 och 115 miljoner.

I en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från den 27 augusti, som 105 länder svarat på, rapporterade nästan alla att de hade störningar av viktiga vårdfunktioner – värst var problemet i låginkomstländer. Till de hårdast drabbade sjukvårdstjänsterna hör bland annat kampanjer som syftar till att förebygga malaria. I fjol skördade malaria nästan 400 000 människoliv, två tredjedelar av de döda var barn under fem år, enligt WHO. En rädsla för att smittas av covid-19 har gjort att folk dragit sig för att söka vård för malariasymtom men det har också saknats möjlighet att behandla drabbade. Gravida ska ha nekats förebyggande malariamedicin.

Restriktioner har också, enligt organisationen Globala fonden, gjort att utdelningen av myggnät inför malariasäsongen försenats på flera håll, även om näten hunnit fram i tid i andra länder. Enligt en studie i The Lancet Infectious Diseases, kan antalet som dör i malaria i år i värsta fall fördubblas.

Samtidigt är också risken stor att ett ökat antal hemförlossningar får spädbarnsdödligheten att skjuta i höjden. 2019 födde 80 miljoner kvinnor i världen barn på en vårdinrättning. För tjugo år sedan var det bara en tredjedel så många. Mellan de åren har mödradödligheten minskat med
44 procent och de neonatala dödsfallen med 41 procent. Men beräkningar från Guttmacherinstitutet visar att det räcker med en minskning av mödravård på 10 procent för att vi ska kunna räkna till 28 000 fler mammor som dör i barnsäng och 168 000 fler dödsfall bland för tidigt födda. Stefan Swartling Peterson förklarar att det nu finns tecken på att situationen är värre än så.

– Vi ser en nedgång av förlossningar på sjukhus med 30 procent i många länder i södra Asien, som beror på att mammorna inte kan ta sig till sjukhus och föda, säger han.

En svensk studie, publicerad i Lancet Global Health, undersökte situationen i Nepal i våras före och efter myndigheternas lockdown. Antalet kvinnor som födde barn på sjukhus minskade under våren till hälften jämfört med före pandemin. Samtidigt sågs tre gånger så många dödsfall bland nyfödda.

I Sydafrika, som är det land på den afrikanska kontinenten som drabbats hårdast av covid-19, lever en femtedel av världens
38 miljoner hiv-smittade. Anna Mia Ekström har sedan länge pågående forskningssamarbeten med forskare i Kapstaden, som syftar till att minska smittspridningen i slumområden genom att bland annat göra tester mer tillgängliga.

– Forskningen har avstannat i stort eftersom man inte kan resa dit, universiteten har också varit nedstängda. Och pengarna som avsatts extra till forskning har nästan enbart gått till covid och inte till de indirekta effekterna av pandemin, säger hon.

Den förebyggande behandlingen PrEP, som ofta delas ut till unga i slumområden som ännu inte är sjuka, men riskerar att få hiv, har inte heller prioriterats.

Förra året dog 690 000 personer världen över i aids, till följd av hiv-smitta.  FN:s program för att bekämpa hiv och aids (Unaids) befarar nu att antalet dödsfall kan komma att öka ytterligare med en halv miljon. Var fjärde som får antivirala läkemedel har haft problem med att få tag på dem. Enligt Anna Mia Ekström är testningen dock det allra största problemet.

– Det gör både att sjukdomen sprider sig och upptäcks för sent, säger hon.

I en WHO-rapport från oktober räknar man med att förra årets 1,4 miljoner dödsfall i tuberkulos kommer att öka till mellan 1,6 och 1,8 miljoner i år, vilket skulle innebära en tillbakagång till 2012 års nivåer. Under första halvåret i år upptäcktes 25–30 procent färre fall i de hårt drabbade länderna Indien, Indonesien och Filippinerna. Precis som vid hiv gör tidig testning att behandling kan sättas in i tid och att drabbade ofta kan fortsätta leva ett gott liv. Dessutom brukar sjukdomen tryckas tillbaka så att man inte smittar. Men nedsatt hälsa, som undernäring och svält, kan kicka i gång sjukdomen.

Stefan Swartling Peterson är övertygad om att covid-19 kommer att backa oss åtminstone fem till tio år i utvecklingen. Och sedan kommer det att ta tid att nå tillbaka till den nivå där vi befann oss före pandemin.

– Det blir som en slags tidsmaskin för barnen. Och för varje barn som dör kommer det att vara mångfalt fler som får sin hälsa, sin utbildning och sin framtid förstörd. Bortom dödsfallen ser vi en generation som inte får gå i skolan och som kommer att hamna i barnarbete, säger han.

Nu är dessutom andra vågen av pandemin här.

– Jag tror tyvärr att det kommer att bli värre. Alla de här beräkningarna som man har gjort hittills handlar om de första sex månaderna av extra dödsfall på grund av nedstängningar. Risken är att det blir dubbelt värre, säger Anna Mia Ekström.

Stefan Swartling Peterson kan ändå kosta på sig några ljusglimtar i mörkret.

– De investeringar som man gör inom ramen för coronakampen, som att inve­stera i syrgas, kan faktiskt göra avtryck på ett positivt sätt vare sig du är nyfödd, en unge med lunginflammation, eller en covidpatient, för det är samma syrgas. Om vi ska se något hoppfullt, finns en möjlighet nu att bättre bekämpa lunginflammation hos barn.

***

FAKTA: Sjukdomarna som ökar i pandemins spår

Tuberkulos

Antal döda 2019: 1,4 miljoner.

200 000 och 400 000 extra dödsfall spås i år.

De värst drabbade länderna med störst antal upptäckta fall före pandemin: Indien, Indonesien, Kina, Filippinerna Pakistan, Nigeria, Bangladesh, Sydafrika. Källa: WHO.

Malaria

Antal döda 2018: 405 000, var av 272 000 barn under fem år.

Antalet kan i värsta fall komma att fördubblas i år.

De värst drabbade länderna med störst antal döda innan pandemin: Nigeria, Demokratiska republiken Kongo, Uganda, Elfenbenskusten, Moçambique och Niger. Källa: WHO .

Hiv/aids

Antal döda i aids 2019: 690 000.

De värst drabbade länderna med störst antal dödsfall före pandemin: Sydafrika, Indien, Moçambique och Nigeria. Antalet dödsfall befaras öka med en halv miljon. Källa: Unaids och CIA.

Lunginflammation

Antal döda barn under fem år 2018: 800 000.

De värst drabbade länderna med flest antal döda barn under fem år i lunginflammation före pandemin: Nigeria, Indien, Pakistan, Demokratiska republiken Kongo och Etiopien. Källa: Röda korset.