Spridda tankar om smittan
Toppbild: TT
Hongkongen slog 1968 och 1969. Den krävde närmare 2 miljoner dödsoffer. Omräknat i relation till dagens befolkningssiffror skulle det motsvara mer än 4 miljoner döda. Det kommer att dröja ett gott tag innan vi är där.
I jämförelse med coronaviruset förde Hongkong-influensan en mycket undanskymd medial tillvaro. I tidningarna syntes mest mindre notiser. Samtidens uppmärksamhet riktades mot studentprotesterna och tuberkulosen. Läkarvetenskapen på 1960-talet verkar ha varit mera intresserad av bakterier än av virus. Vad har väl inte hänt i världen, och med oss människor, på femtio år?
Covid-19 är det i ordningen sjätte större pandemiska utbrottet under 2000-talet. Vi talar då om föregångarna sars år 2003; om två svåra influensaepidemier åren 2006 och 2009 (H5N1 och H1N1); om ebola år 2013 och om mers år 2015.
På försommaren 2003 förutspådde WHO att sars-viruset skulle återvända med destruktiv dödskraft redan på hösten. I stället försvann viruset. År 2009 trodde experter att fågelinfluensan H1N1 skulle utvecklas till en riktig dödsmaskin. I stället falnade viruset långsamt och övergick i en säsongsinfluensa.
Erfarenheten från tidigare epidemier visar att sars-viruset var mindre smittsamt än covid-19. Sars tog å andra sidan livet av 10 procent av de insjuknade. Mers-viruset dödade över en tredjedel av de insjuknade, men det var mindre smittsamt än både sars och covid.
Låt oss stilla glädjas över det som i dag är mycket smittsamt.
Nils Erik Forsgård: Kommer en Vati efter Angela »Mutti« Merkel?
WHO förutspår att coronaviruset kommer att följa mänskligheten i pandemisk form fram till 2022. Okej. Men vem kunde år 2008 ha föreställt sig att fastighetskollapsen i USA några år senare skulle leda till en finansiell kris i Grekland med ett enormt antal grekiska självmord? Eller att en börskrasch i USA år 1929 skulle föda fram flera fascistiska diktaturer framför allt i Europa?
Efter första världskriget och spanska sjukan 1918 förlorade det brittiska pundet sin ställning som ledande världsvaluta. Hur går det med dollarn under 2020-talet?
Jag läser, numera lite överallt, att män drabbas hårdare av covid än kvinnor. Jag läser också att fler män dör än kvinnor. Det talas om en särskild manlig svaghet i sammanhanget. Men är det faktiskt så?
Forskning kring epidemier och dödstal visar att yrkesprofil och tidigare sjukdomshistoria nästan alltid betyder mer än könstillhörighet. Spanska sjukan drabbade oproportionerligt många yngre män, vilket numera antas bero på att dessa män var aktiva i det militära eller i manuella yrken med låga utbildningskrav. Dessa yngre män hade ingen möjlighet att dra sig undan eller praktisera nödvändig social distansering. Män som tillhörde överklassen eller som arbetade utanför det militära, dog i ungefär samma utsträckning som kvinnor.
Nils Erik Forsgård: Den med flest antikroppar i slutändan vinner
Var det möjligen så att coronaviruset slog över världen vid en alldeles perfekt medial tidpunkt? I början av året 2020 hade de högljudda brexitsamtalen precis avslutats, åtminstone temporärt. Konflikten mellan USA och Iran hade vittrat sönder och på något sätt självdött. De svåra eldsvådorna som rasade i Australien i december och i januari hade släckts eller åtminstone fåtts under kontroll. Just då slog covid-19 till.
I mina öron ringer sedan flera månader poeten T S Eliots ord i samlingen Four Quartets:
"The whole earth is our hospital
Endowed by a ruined millionaire,
Wherein, if we do well, we shall
Die of the absolute paternal care
That will not leave us, but prevents us
Everywhere."
