Sverige – landet som går sin egen väg i frågan om munskydd

När den malaysiske läkaren Wu Lien The sändes till Manchuriet för att bekämpa den lungpest som härjade där i början av 1900-talet hade han svårt att övertyga människor – i  synnerhet den franske läkaren Gérald Mesny – om att pesten kunde spridas genom luften, inte bara via råttor och loppor. Wu Lien The lät sy ansiktsmasker, som hans franske kollega hånade och vägrade använda. Först då Gérald Mesny några dagar senare avled i pesten skulle omgivningen erkänna smittan som luftburen.

Redan under tidigare pestutbrott insåg läkare dock att smittan spreds via luft. Under 1700-talets pestsmitta ska de därför ha använt pestmask: med lång näbb fylld med väldoftande örter, som kryddnejlikor, i syfte att ta kål på »dålig luft«.

Även i Sverige ska dispyter ha förekommit om hur pesten spreds, mellan dem som trodde på spridning via miasma (föroreningar) i luften, och dem som trodde på kontaktsmitta.

Också i början av den pandemi vi nu befinner oss i tvivlade man först på att det nya coronaviruset spreds via luft. Endast i undantagsfall tycktes viruset vara luftburet, meddelade statsepidemiolog Anders Tegnell tidigare i år. Nu har körevenemang, fester och avslöjade virus i ventilationen på Akademiska sjukhusets vind styrkt evidensen för att viruset sars-cov-2 kan smitta både genom droppar och aerosolpartiklar, som kan vara mindre än en tiondels millimeter. I vinterns inomhusluft torkar de luftburna dropparna snabbt – och kan överleva längre.

Liksom den unge Wu Lien The på 1900-talet framhåller dagens munskyddsförespråkare den luftburna smittan som ett starkt argument.

I SVT:s Agenda efterlyste virolog Fredrik Elgh och Jan Albert, professor i mikro­biologi och smittskydd, munskyddskrav där trängsel inte kan undvikas, för att bromsa en smittspridning som återigen börjat skena. När regeringen i veckan presenterade förslag om ny maxgräns för hur många vi får samlas knystades – trots en förmanande ton – inte ett ord om munskyddskrav. Man löser inte en trängsel­situation med munskydd, slog Folkhälsomyndighetens generaldirektör, Johan Carlson, sedan fast.

Tillsammans med Grönland, Sudan och Nya Zeeland (där smittan är låg) står Sverige nu ensamt om att sakna munskyddsrekommendationer för allmänheten. Ingen konsensus finns heller om hur väl den omstridda munbeklädnaden filtrerar bort smittämnen och partiklar på väg ut eller in ur andningsluft. Enligt Anders Tegnell saknas tillräckliga studier.

Jan Lötvall, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset och professor i allergologi, anser dock att nog stöd finns för munskyddskrav. Inte utomhus, men i kollektivtrafik, gymnasieskola och butiker. Ingen studie är i sig själv slutgiltig i bevisföringen, medger han.

– Men ser man på studierna sammansatt, kan man inte komma till någon annan vetenskaplig slutledning. Det finns inget skäl att ifrågasätta alla studier samtidigt.

Han hänvisar särskilt till studier som kom i oktober, som jämför olika delstater i USA: I de delstater som krävt munskydd visade sig smittspridningen av sars-cov-2 vara 90 procent lägre än i stater utan munskyddskrav. I den tyska staden Jena, där man redan i början av april införde munskyddskrav, ska smittspridningen i sin tur ha minskat med 40 procent, jämfört med liknande tyska städer.

Andra restriktioner kan väl ha haft effekt?

– Varför skulle människor i Jena ha varit mer duktiga på att tvätta händerna än dem i exempelvis München? invänder Jan Lötvall.

När luften passerar genom munskyddet träffar partiklarna munskyddets fibrer och fastnar där. Reduceringen av den virusdos som slinker igenom kan räcka för att man inte ska bli sjuk, argumenterar han.

Folkhälsomyndigheten har påtalat risk för den falska trygghet munskydd kan skapa. Åsa Melhus, bakteriolog vid Uppsala universitet, har i sin tur konstaterat att fel använda munskydd knappast skyddar. Ett filmklipp från italienska La Repubblica visar också hur människor obekymrat tillämpar sina egna sätt att bära upp de chict designade muntygbitarna; drar i dem, pillar, skruvar dem som älskade smycken; avslöjar hur sällan de tvättar tygmunskyddet.

Kan fortsatt smittspridning även i länder med munskyddskrav bero på att skydden används fel?

– Inga evidens finns för det, protesterar Jan Lötvall, som tror att situationen i dessa länder hade varit värre utan munskydden.

Liksom Anders Vahlne, professor emeritus i klinisk virologi vid Karolinska institutet, hänvisar Jan Lötvall till studier som visar att munskyddsbärare tvärtom petar sig mindre i ansiktet och håller bättre avstånd än sina barmunnade medmänniskor. Ett munskyddskrav kan också dämpa ett ekonomiskt ras, tror han.

– Länder som Sydkorea har inte behövt göra någon lockdown. I stället för att helt hålla sig hemma, kan man vistas ute och ha munskydd där det riskerar att bli trängsel.

I Sverige biter man sig kvar vid föreställningen om att sars-cov-2 bara smittar när man har symtom, och att det i huvudsak sprids via droppsmitta, anser han.

– Forskningen har under 2020 visat att båda dessa förutfattade meningar är felaktiga.

***

FAKTA: Rekommenderas av WHO

Amerikanska studier visar att risken för överföring av covid-19 mellan två människor endast är 1,5 procent om både den covidsjuke och den friske bär mask.

WHO och Europeiska smittskyddsmyndigheten rekommenderar munskydd i situationer där det är omöjligt att hålla avstånd.

Så använder du munskydd: Ta aldrig i den skyddande delen, utan i snörena som fästs bakom öronen. Bär inte munskyddet direkt under näsan, eller på hakan, hängande i snören över armen eller dinglande vid örat. Tvättbara munskydd ska tvättas minst en gång om dagen. Fabrikstillverkade, enkla munskydd bör slängas efter varje tillfälle det använts.

Munskydd kan användas som komplement till övriga åtgärder för att minska smittspridning, som att stanna hemma när man är sjuk, hålla avstånd och ha god handhygien.

***

FAKTA: Länder med krav på munskydd

Italien: Munskydd ett krav även utomhus om det är mycket folk på gatorna. Munskydd måste bäras från 18 på kvällen till 06 på morgonen, resten av dygnet i butiker, på bussar och tåg.

Frankrike: Obligatoriskt på arbetsplatser inomhus; på re­stauranger och kaféer (man får ta av sig masken när man satt sig till bords); i affärer, bibliotek och andra stängda utrymmen och för elever över 11 år i skolan.

Danmark: Obligatoriskt på tåg, bussar, t-bana och i matbutiker. Böter för den som är utan munskydd och vägrar kliva av buss eller tåg.

I Finland och Tyskland är munskydd ett krav i kollektivtrafiken och där säkerhetsavstånd inte är möjligt. I USA har 35 delstater krav på munskydd. I Storbritannien krävs munskydd i flera sammanhang, exempelvis i taxibilar och på restauranger.

I Norge kan kommuner införa munskyddskrav på offentliga platser. I Oslo måste alla ha munskydd på offentliga platser inomhus där det inte går att hålla minst en meters avstånd.