Sveriges taktik hindrar extrema från att växa: »Använder sig av oroliga tider«

Den 11 mars i år förklarade Världshälsoorganisationen att spridningen av covid-19 var en global pandemi. Många länder införde då hårda restriktioner för att hindra smittspridningen i samhället – människor tvingades till självisolering, verksamheter stängdes, och på vissa håll sjösattes statliga övervakningsappar i smittspårningssyfte.

Åtgärderna utgjorde i många fall en grogrund för våldsbejakande extremism, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan. Extrema grupper är snabba med att utnyttja människors sårbarhet och rädslor, gärna i kombination med stigande arbetslöshet.

– Alla extremistgrupper utnyttjar den här krisen. Det här förstärker deras bild av den annalkande samhällskollapsen.

IS har kallat coronaviruset »Guds straff mot otrogna«. Och i Sverige skapade Nordiska motståndsrörelsen (NMR) vad Magnus Ranstorp kallar för ett batteri av sociala mediekanaler i coronakrisens spår. Bland annat en podd där epidemiologiska spaningar vävdes ihop med antisemitiska konspirationsteorier.

– NMR började sprida uppgifter om en judisk konspiration. Och sedan fokuserade de på coronaapparna som förstärker deras narrativ om ett övervakningssamhälle, att »systemet« försöker skapa nya kontrollmekanismer för att hålla nere folket.

Enligt Säkerhetspolisen (Säpo) är det för tidigt att säga i vilken utsträckning svenska våldsbejakande extremistmiljöer har mobiliserat under pandemin. Men att döma av tidigare kriser är det troligt att de har gjort det.

– Våldsbejakande extremistmiljöer använder sig ofta av tider av oro och samhällskriser för att bygga vidare på de motsättningar som finns i samhället. Och därmed också växa och bli starkare, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare vid Säpo.

I maj varnade terrorforskare vid tankesmedjan Henry Jackson society i London för att coronapandemin skulle kunna bli ett vapen i högerextrema händer. HJS kunde se att antisemitism fick ett tydligt uppsving på sociala medier, och att covid-19 kopplades till judar. I konspirationsteorier som spreds på bland annat Telegram och 4chan påstods judar ha orkestrerat spridningen av viruset för att bli rika på vaccinförsäljning.

Risken att radikaliseras av den här typen av budskap ökar med utegångsförbud och social isolering, varnar tankesmedjan. Man pratar om knuff- och dragfaktorer. Knuffen kan vara tristess – du är ensam i hemmet, och uttråkad. Det får dig att söka dig till internet där du möts av drag-faktorn, en karismatisk rekryterare från en våldsbejakande organisation.

– Ju mer isolerad du blir, desto mer spenderar du dagarna med att surfa runt på olika sajter, och då ökar risken att du stöter på de här kretsarna som är ute och fiskar, säger Magnus Ranstorp.

Sveriges väg i coronakrisen, med rekommendationer och ett öppet samhälle i stället för nedstängning, kritiserades tidigt för att öka smittspridningen. Men det kan ha förhindrat en extremistisk farsot.

– Det har gått mycket snabbare tillbaka till business as usual. Jag tror att problemet med radikalisering hemma över internet har varit ett större problem i de länder där du har haft en hård nedstängning, säger Magnus Ranstorp.

LÄS OCKSÅ: Här är företaget som spås bli först med ett godkänt coronavaccin