Bilbränderna saknar vettiga analyser

Bilbränder i våra förorter är ett välkänt problem som saknar bra förklaringar. Frånvaron av vettiga analyser beror framför allt på två saker, menar vi. Dels är ämnet starkt politiserat, dels är existerande analyser ofta inriktade mot en viss typ av strukturförklaringar. Politiseringen gör att debatten blir låst och svagheten med existerande analyser är att »socioekonomiska« förklaringar premieras, utan att andra orsaker söks eller prövas med samma kraft.

Vi vill skissa på en alternativ tolkning där situationernas dynamik uppmärksammas. Det handlar om att intressera sig för sådant som definierande förväntningar, emotionellt laddade interaktioner, kritiska händelser eller rumsliga förhållanden på platsen. Om man verkligen vill förstå mekanismerna i förorternas bilbränder måste själva brottsakten sättas i centrum. En sådan analytisk inriktning har även fördelen att vissa preventiva åtgärder blir möjliga, som handlar om att designa bort brott, exempelvis räknas rena försäkringsbedrägerier inte hit.

Tre mekanismer ska i korthet belysas: legal cynism, hedonistiskt våld och heta objekt. Även om andra situationsförklaringar kunde ha diskuterats, så rymmer alla tre en subjektiv rationalitet som man kan agera på. Poängen är att de kriminellas beslut, motiv och moraliska rättfärdigande observeras, att deras aktörskap i konkreta situationer analyseras.

Legal cynism syftar på en kulturell orientering som säger att statens rättvisa inte är vår rättvisa. Misstron mot etablerade institutioner är djupgående, spridd i lokalsamhället och uppbackad av kriminella gäng eller – i extremfallet – maffiagrupper som då kan fungera som ett alternativ till staten. Jämsides med den legala cynismen finns en svart marknad, men allt kan inte reduceras till pengar. Hållningen speglar en parallell skyddsorganisation och den kommer till uttryck i en ovilja att låta sig disciplineras av staten, men väl av andra aktörer på det kriminella fältet. Med den legala cynismen kommer även en beredskap att utmana staten, när den anses ha överträtt sina befogenheter.

»Behandla oss som djur och vi ska bete oss som djur«, heter det i den video som skickats till Expressen strax innan bilbränderna startar i Göteborg i förra veckan. Eller, som en ung man formulerade det i entrén på Hisingens polisstation under kravallerna hösten 2009, »Jävlas ni med oss, jävlas vi med er.«

Hedonistiskt våld syftar på aktiviteter där brotten i sig bidrar med spänning, uppsluppenhet och glädje. Det som söks för stunden är nöjen och njutning, och ett sådant agerande är inte alltid vackert. I synnerhet om det förenas med upplevda oförrätter, då kan njutningen bli explosiv, bokstavligt talat. Offrens svaghet och rädsla, det vill säga bilägarnas ovilja att ingripa mot gängen, liksom polisens söl med att komma till platsen, bidrar till det lustfyllda i situationen. Samtidigt måste man komma ihåg att en del av det roliga är att gärningsmännen vinner erkännande och respekt i kriminella kretsar. Hedonistiskt våld kan både följa av och leda till strategiska överväganden – det ena utesluter inte det andra. Människors motiv är en blandad lek: glädje, hämnd, status, lojalitet och (drog)pengar kan korsas på oväntade sätt.

Heta objekt syftar på materiella ting som är attraktiva för eller nödvändiga i brottsakten, som då även behöver analyseras i relation till den aktuella platsen. Med en sådan analys blir bilar, »bangers« och eldfängda vätskor en del av problemet och framför allt förekomsten av öppna parkeringsfält. Bilar och explosiva varor är både lättillgängliga och dramaturgiskt intressanta och dessutom är platsen obevakad, vilket bidrar med konkreta rutinaktiviter som möjliggör händelserna. Situationer av brott är beroende av heta objekt, tid och plats – något som lätt glöms bort i jakten på snabba förklaringar. Parkeringar utan en formell tillträdeskontroll, som under långa tider på dygnet inte drar till sig någon social aktivitet och som därtill är fyllda av lättantändliga objekt väl lämpade för ett hedonistiskt våld, är ideala brottsplatser.

Bilbränder är brott och brott ska regleras av rättssystemet; det är självklart. Det är också sant att mer detaljerade analyser av händelserna i Göteborg måste vänta. I ärlighetens namn måste vi också tillstå att strukturanalyser kan förklara varför bilbränder är vanligare i våra förorter, låt vara att det sällan beror på »fattigdom«. Dock säger dessa förklaringar inte något om varför bilbränder sker vid vissa tidpunkter, på vissa platser, varför de sprids eller klingar av.

För detta krävs noggranna situationsanalyser, där mekanismer av typen legal cynism, hedonistiskt våld och heta objekt studeras i sitt sammanhang. Först när den läxan är gjord, så kan man komma igång med verkningsfulla preventiva åtgärder som håller över tid.

Micael Björk är docent i sociologi vid Göteborgs universitet

Charlotta Thodelius är doktorand i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola

Läs mer 

Fokus avslöjar: Krigsdelegationen övade samordnad brandattack

Hakelius: Last night in Sweden