För få kvinnor hörs i medierna

Kvinnor har dominerat universitet och högskolor i Sverige sedan början av 90-talet. Det är med andra ord inte brist på kompetenta kvinnor som kan uttala sig om alltifrån mikrobiologi till makroekonomi. Ändå är sju av tio som uttalar sig i våra dagsnyheter män. Och så har det sett ut åtminstone de senaste två decennierna.

I Sverige är vi jämställdhetsmedvetna och vi vill gärna tro att arbetet går framåt inom alla områden. Men så är inte fallet. Rättviseförmedlingen har de senaste fyra åren granskat vilka som får komma till tals i våra nyheter. Våra siffror visar att utvecklingen går oerhört långsamt. Fortfarande är inte ens en av tre personer som medverkar i svenska nyheter en kvinna.

Vi var dock inte först med att räkna på det här, könsbalansen i medier har mätts återkommande åtminstone sedan år 2000 i Global media monitoring project. Ända sedan dess har kvinnors andel i svenska nyheter legat på ungefär samma nivå, omkring 30 procent.

Det här spelar roll eftersom att nyhetsmedierna är en av våra viktigaste källor till information om politik och samhälle. De är en arena för offentlig debatt och en viktig länk i kommunikationen mellan makthavare och samhällsmedborgare. Om vissa grupper inte deltar i det offentliga samtalet blir det i längden ett demokratiskt problem. Dels för att alla inte får komma till tals, dels för att vi får en skev bild av hur verkligheten ser ut.

Om vi varje dag möts av en majoritet av män i nyheterna kan det påverka stereotypa föreställningar om att män är mer kompetenta och mer lämpade att uttala sig än kvinnor. På Rättviseförmedlingen ser vi att det inte behöver vara så.

Rättviseförmedlingen vill se ett verkligt meritokratiskt samhälle där varken ditt kön, din bakgrund eller nätverk ska spela roll för vad du kan och vill göra. För att meritokrati ska kunna bli verklighet behöver vi fler förebilder som kan bana väg för andra. Vi behöver bredda våra urval för att kunna ge fler kompetenta personer som bryter mot normen chansen att få bli den där förebilden som kan gå före.

Vår metod har sedan starten varit att efterlysa kompetenta personer som av någon anledning inte lyckats ta sig in i rätt nätverk ännu. Det handlar om att lyfta fram andra möjliga alternativ. Varje dag frågar vi vårt nätverk om 135 000 följare i sociala medier om de känner alltifrån andra än män som kan prata om datorspel och artificiell intelligens, till andra än kvinnor som kan prata om barnomsorg och jämställdhet. Varje gång får vi in tips. Upplysningarna blir sedan till listor som fler kan ta del av för att bredda sina egna nätverk och urvalslistor. Det funkar eftersom 135 000 följare tillsammans letar bättre än vad en enskild arrangör eller redaktion kan göra.

Sammanhang där fler röster, perspektiv och erfarenheter får ta plats blir smartare. Det gäller alla sammanhang, oavsett om det är på en arbetsplats, i en panel eller i nyhetsmedia. Det handlar varken om kvotering eller om att få till en millimeterrättvisa, utan om att bryta den homogenitet som skapas genom att vissa ständigt lämnas utanför. Ett mönster som just nu säger att män är mer lämpade att ha med i nyheter, nästan oavsett vad nyheten handlar om.

Ibland får vi höra argument om att det är ”kvalitet” eller ”kompetens” som gör det svårt att lyfta fram kvinnor. Jag är övertygad om att man inte behöver tumma på någon av dessa två för att fler ska få komma till tals. Det handlar helt enkelt om att göra omedvetna val till medvetna, och att synliggöra de föreställningar och arbetssätt som formar mediebilden i dag.

Seher Yilmaz, Ordförande Rättviseförmedlingen

Så gjordes undersökningen 

Analysen innefattar 2 475 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 svenska nyhetssajter (publicerade varje månad från augusti 2017 till april 2018). Undersökningen utgår enbart utifrån text.

I studien ingår följande publikationer: Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Metro, Nyheter 24, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio (sr.se), Sveriges Television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.

Om Rättvisaren

Det är fjärde året som Rättviseförmedlingen släpper rapporten Rättvisaren. 2018 års version ges ut i två delrapporter: en med fokus på representation utifrån bakgrund (då medierna sällan lyfter den statistiken) och en med fokus på representation utifrån kön.