”Skratta åt hela eländet tillsammans”
Toppbild: Unsplash
Min dotter är ihop med en kille som är både otrevlig och beter sig respektlöst när han är hemma hos oss. Han har ett dåligt inflytande på min dotter och hon blir störig mot oss vuxna i hans sällskap. Om jag sa det här rakt ut till henne skulle hon bara bli arg, men jag står inte ut med den här situationen. Det blir dålig stämning när han är här och jag vill inte ha honom i mitt hem. Vad ska jag göra?
David Eberhard svarar:
Självklart är det du som avgör vad du finner dig i för språkbruk hemma hos dig. Hur du ska hantera frågan är dock i hög grad beroende av hur gammal din dotter är och framförallt hur er relation sett ut innan pojkvännen kom in i bilden. Har ni tidigare haft en bra relation är det självklart lättare att, åtminstone på sikt, få henne att förstå att oförskämdhet mot vuxna knappast är en bra strategi för att lyckas i vuxenlivet och därmed att hon antingen själv kommer att förändra hans sätt att vara eller helt enkelt byter ut honom mot någon bättre.
Att gå på dottern med frontalangrepp om hur pojkvännen beter sig är däremot sannolikt dömt att misslyckas. Jag skulle i stället försöka skapa en allians med henne, utan att kritisera vare sig henne eller killen. Jag förstår att det är frestande att ta upp det med dottern eller att varje gång pojkvännen är oförskämd påtala för honom direkt att det där inte är särskilt trevligt. Dock fungerar ju knappast en sådan strategi så länge alliansen med dottern inte finns.
Om du i stället för att markera genom att höja rösten och bli synbart förbannad, exempelvis försöker svara på killens angrepp med avväpnande humor, samtidigt som du ger dottern mycket tid och utrymme för seriösa helt odömande samtal så fort tillfälle ges utan att han är med, är sannolikheten förmodligen betydligt större att hon själv inser att killen bara är negativ för henne.
Det är ju som bekant en naturlig del av människans utveckling att under tonåren ifrågasätta sina föräldrar. Men det är svårare att göra uppror mot någon som både visar prov på humor och gott humör. Ju ilsknare man blir, desto lättare är det för tonårshjärnan att måla upp en som en gammal stofil som inget vet om livet. Ta det med ro. Sannolikheten att dottern är tillsammans med samma kille om tio år är, givet det du beskriver, mycket liten. Och då kan ni kanske till och med skratta åt hela eländet tillsammans.
David Eberhard är psykiater och författare till boken ”I trygghetsnarkomanernas land”. Varje vecka ger han livsråd till Fokus läsare.
Har du en fråga till Doktor David? Mejla till: [email protected]
***
