Åh, vilket härligt börsår!

I början av november, samtidigt som iskall polarluft höll på att bädda in stora delar av landet i ett vitt snötäcke, uppmättes årets kallaste dag även på Stockholmsbörsen. Index stod på minus 5 procent sedan årets början och det mesta pekade på att 2023 skulle bli det andra året i rad med fallande kurser. 

Men så hände något. Till dags dato, med bara fem handelsdagar kvar, har aktiekurserna stigit med 20 procent sedan den där bottennoteringen. Och vad som verkade bli ett tämligen uselt börsår lär nu sluta riktigt starkt. 

Bakgrunden till humörsvängningen finns hos centralbankerna. I månadsskiftet oktober/november höll amerikanska Fed ett möte där räntan lämnades oförändrad. Det tolkades som att Fed-chefen Jerome Powell ansåg sig vara på väg att segra i den ihärdiga kamp mot inflationen som han fört i två år. Han lyfte också fram ett annat lite förbisett styrketecken i USA:s ekonomi; den närmast förbluffande höga tillväxten - hela 4,7 procent i årstakt under det tredje kvartalet. 

Några veckor senare samlades Riksbanken också till räntemöte, men inte på huvudkontoret vid Brunkebergstorg i Stockholm. För första gången hölls sammanträdet i stället i Jönköping. Kanske var det den friska Vättern-luften som fick direktionens ledamöter på gott humör. Hursomhelst överraskade den flertalet bedömare genom att låta styrräntan ligga kvar oförändrad på 4 procent. Det var första gången sedan februari 2022 som räntan inte höjdes. 

– Inflationstrycket har dämpats men för att den ska fortsätta sjuka och vara låg och stabil så behöver vi fortsatt ha en stram penningpolitik, sade riksbankschefen Erik Thedéen vid presskonferensen. 

Såväl Fed och Riksbanken som den Europeiska Centralbanken, ECB, har därefter fått kvitton på att deras omställning mot en lättare penningpolitik verkar vältajmad. Förra veckan kom besked om att inflationstakten i Sverige sjönk till 3,6 procent i november, vilket var vad Riksbanken hade räknat med i sin prognos men lägre än vad övriga marknadsbedömare trodde. 

Och Fed – som höll decembermöte förra veckan - höll visserligen räntan oförändrad även denna gång, men sände tydliga signaler om att nästa ränteförändring blir en sänkning, inte en höjning. Samma sak förväntas nu av Riksbanken; frågan är inte längre om den ska börja sänka styrräntorna utan när. 

Parallellt har den svenska valutan stärkts med omkring en krona mot såväl euron som dollarn sedan bottenrekorden under 12 respektive 11 kronor tidigare i höstas. Detta bidrar till att dämpa inflationen vilket underlättar Riksbankens arbete ytterligare. 

Till sist tiotusenkronorsfrågan: Hur blir börsåret 2024? Jo, sannolikt stiger kurserna. Det har de nämligen gjort under 82 av de senaste 120 åren, motsvarande 70 procent. Och standardsvaret bland börsexperter brukar vara en indexuppgång på 5-10 procent under året. Så blir det sällan under ett enskilt år, men som genomsnitt för långa tidsperioder stämmer det bra. Samtidigt kan det vara en god idé att hoppa på börståget omedelbart. Perioden december till maj, när förväntningarna på det nya året fortfarande är höga, brukar nämligen vara väsentlig bättre på börsen än sommaren och hösten.

***
Läs även: Visst gör det ont när bubblor brister

Läs även: Subventionerad vinstfest