Alla finansministrars favoritskatt: Alkohol – och tobak

Denna budgetmåndag handlar det mesta om vad staten spenderar pengar på det kommande året. Inte så mycket om vad man drar in pengar på, trots att inkomstskatterna samtidigt sänks med 30 miljarder.

Det av de tre benen som ska stärkas mest på inkomstsidan är skatter på konsumtion.

Och där finns alla finansministrars favoritskatt: skatt på alkohol och tobak.

Redan före budgetpresentationen flaggade regeringen för att skatten på alkohol och tobak ska höjas. Men först 2023, då i runda tal en miljard till ska trilla in i statskassan, hoppas man.

Men bara att tobaksskatten räknas upp med konsumentprisindex, KPI, betyder strax över 800 miljoner mer till statskassan nästa år.

LÄS OCKSÅ: Finansministern om budgeten 2021: »Det här är bra sossepolitik«

Ekonomen David Sundén skrev 2019 en rapport, ”Synd och skatt”, om statens politik på områdena alkohol, tobak och spel för ESO (expertgruppen för studie i offentlig ekonomi).

– Jo, visst kan det vara något av statens favoritskatt. Man slår flera flugor i en smäll. Man vill få in pengar effektivt och då vill man komma åt varor som är prisokänsliga. Och tobak och alkohol är mindre priskänsliga än andra varor.

– Den andra flugan är folkhälsoargumentet, med de kostnader som uppstår när folk konsumerar alkohol och tobak, genom sjukvård, sjukfrånvaro eller annat. Då punktbeskattar man det som kan ge skador, och låter de som riskerar skada sig betala. Röker och dricker du ska du betala för det, resonerar man, säger David Sundén.

Fast även en favoritskatt har en gräns. 1997 höjdes tobaksskatten två gånger, och följden blev en omfattande smuggling av tobak.

– Smugglingen ökade enormt. Så man var tvungen att gå tillbaka till gamla skatten, för cigaretter. Fast numera finns en konsensus i EU om att tobaksskatterna ska upp. Cigaretter är inte så billiga i Europa längre och det finns massor med regler för smuggling. Sverige har inte längre de dyraste cigaretterna, säger David Sundén.

Irland, Storbritannien, Frankrike och Finland har efter senaste svenska höjningen 2015 dyrare cigaretter.

Men när röktobaksskatten återtogs 1997 behölls den högre skatten på snustobak.

– För snus fanns inte smugglingsrisken, det är bara i Norge man kan köpa snus, och då till betydligt högre priser.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: En bisarr allians som hålls ihop av obegränsade budgetmedel

För alkohol är det också knepigare:

– Det finns ett massivt motstånd i de stora EU-länderna mot alkoholskatter i alla former. Och alkohol är billigt i Europa, bara i skatt skiljer det 30–40 procent mot Sverige.

Även om storköpsturerna till Danmark och Tyskland har minskat ett coronaår, räknar man med att 20 procent av alkoholen ett normalår är importerad, smugglad, eller tillverkad själv, och staten snuvas alltså på var femte skattekrona. EU:s införselregler ändrades från 2000 då importen av alkohol ökade starkt.

– På internetköp ska man betala svensk skatt. Men det är nog inte alla som följer slaviskt. Och omfattningen är ganska liten än så länge.

Skatt på alkohol och tobak står i budgeten för intäkter på 27,8 miljarder. När beskattningen av vin legat relativt still sedan Sverige blev EU-medlem 1995 har den ökat över 100 procent på cigaretter och över 500 procent på snus.

– Om staten höjer bensinpriset blir det direkt protester. Det är direkt eller indirekt en så stor utgiftspost så många. Och med starka lobbygrupper och konsumentorganisationer. Några motsvarigheter inom alkohol eller tobak finns inte.

Inom spel fanns länge en likande ”utlandsflykt” där många spelade via nätet på utländska spelbolag. Med den spelreglering som nu genomförts räknar man med att ha gått från 25–30 procents spelande utomlands till kanske max fem procent.

– Men det är uppskattningar och väldigt svårt att mäta, konstaterar David Sundén.

LÄS OCKSÅ: Emanuel Sidea: Miljardströssel till butiksägare och burgarkrögare