Allras åklagare mot väggen

Fondbolaget Allra har åter hamnat i mediernas sökarljus. Fyra nyckelpersoner har nyligen häktats, däribland vd:n och grundaren Alexander Ernstberger. Ekobrottsmyndigheten, EBM, har fryst bankkonton och begärt kvarstad på tillgångar för att säkra så mycket som möjligt av de 242 miljoner kronor som åklagaren anser har försnillats från spararna i Allras PPM-fonder.

Samtliga är misstänkta för grov trolöshet mot huvudman. Det innebär att de ska ha missbrukat en förtroendeställning och därigenom skadat sin huvudman som i det här fallet är pensionsspararna. Fällande dom kan ge upp till sex års fängelse plus att de dömda blir personligt återbetalningsskyldiga.

Kammaråklagare Thomas Hertz uppger att det finns fler misstänkta i härvan än de häktade. Utredningen fokuserar på affärer med komplexa finansiella instrument som Allra – då under namnet Svensk Fondservice – gjorde med bolaget Oak Capital­ 2012. Det pågår även en förundersökning kring affärer som Allra gjorde åren 2015 och 2016 via dotterbolag i Dubai och Luxem­burg. Bolagen misstänks ha handlat med finansiella instrument på ett sånt sätt att vinsterna tillföll Allra och dess ägare, inte fondspararna.

De misstänkta förnekar brott och deras försvarsadvokater tycks tämligen säkra på att åklagaren – eller i sista hand domstolen – i slutänden kommer förstå att affärerna har gjorts i enighet med lagar och regler.

Möjligen har häktningarna och beslagen skapat förhoppningar hos drabbade sparare om att de ska få kompensation, men ännu så länge är det oklart om något brott ens har begåtts eller om det i så fall kan bevisas i domstol. Om EBM:s historik när det gäller uppmärksammade finanshärvor får utgöra vägledning har åklagare Hertz ett nära nog omöjligt uppdrag.

– När det gäller brottet trolöshet mot huvudman är det alltid en stor utmaning för åklagaren, därför att de brotten är svåra att leda i bevis. Det visar historien. Vi har haft flera uppmärksammade mål där åklagarna har misslyckats, säger advokat Hans Sundberg som agerat försvarare i flera ekobrottmål, men som inte själv har någon roll i Allra-utredningen.

I det aktuella fallet ligger utmaningen för åklagaren, enligt Sundberg, i att bevisa att pensionsspararna har drabbats av skada. Det är inte olagligt att göra dåliga affärer, och då de misstänkta också kan ha gjort affärer som har varit till gagn för pensionsspararna kan det vara svårt att slå fast att det handlar om brott. Dessutom måste åklagaren bevisa att de misstänkta har missbrukat sin förtroendeställning och att de har varit medvetna om det. Nästa steg för åklagaren är att kunna motbevisa alla alternativa hypoteser som försvaret kommer att presentera.

Försvarsadvokaten Henrik Olsson Lilja, som företräder Evran Mersin, chef för Allras­ Dubai-verksamhet, är inne på samma­ spår:

– Att pengar har placerats i fonder med väldigt höga avgifter, eller att de har hanterats på ett diskretionärt sätt som gör att pensionsspararna i efterhand tycker att det har hanterats felaktigt behöver nödvändigtvis inte betyda att det är ett brott. Dåliga placeringar eller kostsamma placeringar behöver inte vara brottsligt, konstaterar han.

Olsson Lilja drar paralleller till fallet med bioteknikbolaget Fermenta 1996, där ledningen blev åtalad för att ha gjort en transaktion som åklagaren menade var till nackdel för bolaget. Målet gick hela vägen till Högsta domstolen som kom fram till att det inte gick att döma för trolöshet mot huvudman eftersom det inte var bevisat att det fanns uppsåt.

– Generellt sett på ekobrottsområdet är det så att när det gäller bedömningar, till exempel värden på bolag, avskrivningar, tillgångar och placeringar, är det svårt för åklagare att påvisa att det finns ett brottsligt uppsåt, säger Henrik Olsson Lilja.

Allra är bara en i raden av komplexa utredningar som hamnat på EBM:s bord under­ senare tid. Förundersökningen kring pensionsbolaget Falcon Funds, som även det misstänks ha mjölkat pensionssparare på stora belopp, är ett liknande fall. Efter drygt ett år har utrednings­materialet vuxit till enorma proportioner men kammar­åklagare Arne Fors berättade nyligen för Dagens industri att förundersökningen fortfarande bara befinner sig i en insamlingsfas.

Gemensamt för de två utredningarna är att de klassas som särskilt krävande ärenden och inbegriper stora datamängder, affärer mellan olika länder, inom svår­bedömda brottsområden och som inkluderar handel med komplexa finansiella instrument.

Genom åren har EBM gått på minor i flera uppmärksammade ekobrottsmål. Till dem hör insiderhärvan kring en anställd på finans­bolaget Cevian, det stora målet efter banken HQ:s krasch och nu senast Saab Automobile där Vänersborgs tingsrätt meddelade friande domar i våras.

Efter nederlaget i HQ-målet beställde EBM en utvärdering av hur ärendet hanterats. Den gjordes av norska Økokrim, som varit betydligt mer framgångsrik i sin jakt på ekobrottslingar än de svenska kolle­gorna. Rapporten kom i februari och den pekade på flera interna problem hos EBM.

Lena Schelin, chefsjurist på EBM, menar­ att utvärderingen var värdefull och att en rad åtgärder redan har vidtagits. Dels har myndigheten beslutat att låta två åklagare arbeta tillsammans i stora ärenden, något som gäller även i Allra-utredningen. Ett arbete pågår med att effektivisera it-systemen och man har även tagit fram en mall för att löpande kunna utvärdera särskilt krävande ärenden.

Ekobrottsmyndigheten har också testat att införa så kallade peer review-paneler i mer komplexa fall, för att säkerställa att de beslut som tas är underbyggda och tar hänsyn till alternativa hypoteser.

– Det handlar om att arbeta med en panel med åklagare och andra som kan få ta del av utredningsläget, då åklagaren kan redovisa hur långt man kommit i utredningen och få synpunkter och input, säger Lena Schelin.

En annan lärdom från HQ-fallet är att åklagare måste bli bättre på att hantera ett offensivt försvar, det vill säga att den misstänkte med hjälp av sin advokat och anlitade experter presenterar egna utredningar och ifrågasätter myndighetens arbetsmetoder och objektivitet.

Advokat Torgny Wetterberg, som företräder KPMG i HQ-fallet, konstaterar att åklagare är extra utsatta i ekobrottsmål eftersom de misstänkta själva ofta har bra koll, men också då det finns resurser att betala för försvarsadvokater och experter som har kunskap och erfarenhet på området.

– Åklagarna får motstånd, vilket naturligtvis är ett problem. Man blir motsagd. Det handlar inte bara om att bevisa upp­såtet, utan man blir attackerad kring om det över huvud taget är ett brott, säger Torgny Wetterberg.
Han har följt Ekobrottsmyndigheten under många år som försvarsadvokat och ser ett problem i att det kunskapsmässigt ofta saknas en affärsjuridisk bakgrund hos åklagarna, och framför allt hos poliserna som genomför förhören. Då blir det besvärligt när man ska utreda vad som har skett samt bedöma om det är ett brott och i så fall på vilket sätt.

Ett vanligt problem är enligt Torgny Wetterberg att åklagarna tenderar att köra in på fel spår tidigt i processen. Därefter är de inte mottagliga för försvarets invändningar, som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till för att överväga att byta inriktning eller att lägga ner förundersökningen.

Lena Schelin påpekar att EBM arbetar hårt för att ha rätt kompetens på plats, men konstaterar samtidigt att det är en utmaning för deras åklagare att det finns mer resurser på den privata sidan där stora försvarsteam är vanligt när de misstänkta är välbärgade. Försvarets taktik att lägga fram alternativa hypoteser sent i processen blir också svåra att bemöta.

– Det är en allmän utmaning för hela åklagarväsendet att rättegångsbalken inte är uppbyggd utifrån dagens förutsättningar. Det blir ett problem för åklagarna som väldigt sent får möta långtgående alternativa hypoteser och invändningar som inte har presenterats tidigare, säger Lena Schelin.

Förundersökningsledaren Thomas Hertz lär möta hårt motstånd under den fortsatta Allra-utredningen. Under arbetet med denna artikel har Fokus sökt flera av de mest namnkunniga försvarsadvokaterna på området. Många svarar diplomatiskt att de inte kan uttala sig »av en eller annan anledning«. Det tyder på att fler personer runt Allra redan har säkrat tung advokat­uppbackning i ärendet.

Thomas Hertz vill inte kommentera huruvida materialet i förundersökningen kan tänkas räcka för att väcka åtal, men ger ändå en antydan.

– Men jag kan säga så här, tingsrätten har ett flertal gånger konstaterat att det föreligger sannolika skäl. Alla tvångsmedel och beviskrav har ju en trappa där man går från ett läge som är under anledning att anta, till anledning att anta, till skälig misstanke och sedan till sannolika skäl. Det är väl någon form av klarhet kan man väl tycka, säger han.

Det som står klart är att 130 000 PPM-sparares pengar står på spel. Och i förlängningen trovärdigheten för hela premiepensionssystemet. Det är ett tungt ansvar som vilar på Thomas Hertz axlar.

– Om jag vore åklagare skulle jag känna­ att pressen är enorm. Det är en massa pensionssparare som är utsatta. Det här är vanligt folk och inte affärsmän som känner­ sig lurade och de har väldigt höga förväntningar på åklagaren. Misslyckas åklagaren riskerar­ han så klart att få bära skulden, säger Hans Sundberg.

Läs mer

Reportage: Pojken som blev av med guldbyxorna

Razzia mot Allras ex-vd – blir av med lyxvilla och helikopter