Bankkrascherna i USA ger börserna frossa

I helgen tog den amerikanska bankstödsnämnden över två amerikanska nischbanker; Silicon Valley Bank och Signature Bank. Marknaderna lugnades något när nämnden garanterade insättarnas pengar fullt ut, även utöver den ordinarie insättningsgarantin på 250.000 dollar. Däremot ser aktieägarna, bland dem den svenska pensionsjätten Alecta, ut att bli lottlösa i den största amerikanska bankkollapsen sedan finanskrisen 2008. 

Men rädslan för en ny bank- och finanskris fanns kvar när börserna öppnade efter helgen. I Tokyo föll flera bankaktier uppemot 10 procent och i Stockholm tappade sektorn 3-4 procent. Stämningen blev inte bättre av att den schweiziska storbanken Credit Suisse på tisdagen släppte sin (försenade) årsredovisning och där rapporterade om problem med penningutflöden från banken. Aktien föll ytterligare 5 procent och noterade nytt bottenrekord. I USA tog i första hand mindre och medelstora regionbanker stryk när deras kunder började flytta sina pengar till storbankerna. Aktierna i några mindre banker rasade mellan 50 och 75 procent på oro över att de skulle knäckas av en så kallad "bank run", där insättarna tömmer sina konton i panik. President Joe Biden såg sig tvungen att i ett direktsänt tal försäkra marknaderna och allmänheten om att hans regering kommer att göra "allt som krävs" för att garantera insättarnas pengar. 

Nästa lika stor var dramatiken på räntemarknaden dit investerare flydde för att placera sina pengar säkert. Räntan på en tvåårig amerikanska statsobligation rasade med 1 procentenhet till drygt 4 procent (när många vill köpa en obligation stiger priset, vilket i finansvärlden är detsamma som att räntan sjunker). Även i Sverige föll räntorna samtidigt som den redan svaga svenska kronan tappade ytterligare mot både dollar och euro. 

Ränteraset förklarades också av att många marknadsbedömare räknar med att centralbankerna nu slår av på takten när det gäller räntehöjningar. Så sent som för en vecka sedan var det en allmänt spridd uppfattning att amerikanska Fed kommer höja styrräntan med 0,5 procentenheter vid sitt möte i mitten av nästa vecka. Nu talas det i stället om att höjningen kanske stannar vid 0,25 procentenheter, eller rentav noll. 

Tiotusenmiljarderkronors-frågan som investerarna nu ställer sig är förstås huruvida myndigheterna lyckas kväva marknadspaniken i sin linda, eller om detta är ett förskalv inför en kris som sedan sprider sig vidare i det finansiella systemet. Den förra finanskrisen började som en krusning på ytan sommaren 2007 med att några hedgefonder imploderade. I mars 2008 undkom mäklarfirman Bear Stearns konkurs genom att storbanken JP Morgan Chase tog över. Riktigt allvarligt blev det först på hösten det året när jätten Lehman Brothers gick bankrutt och finanssystemets globala blodomlopp frös till is. 

Den gången utlöstes finanskrisen av att enorm lånebubbla på den amerikanska bomarknaden sprack. Den här gången ser det visserligen annorlunda ut, men en sak som alla finanskrascher brukar ha gemensamt är att de inte blir uppenbara förrän i efterhand.

Läs även: Är kronan så dålig att vi borde övergå till euro?

Läs även: H&M avskedar anställda efter IQ-test