Börsdebut under radarn

Det händer inte särskilt mycket i den amerikanska kongressen. Om detta har det berättats en hel del: om dödläget i Washington, om att lagstiftandet är på historiskt låga nivåer, om att det hämmar den ekonomiska utvecklingen i både USA och resten av världen. 

Därför är det lite ironiskt att en liten lag som – mot alla odds – arbetat sig igenom maskineriet i Washington har fått så stor betydelse för världsekonomin.

Det är en liten lag som snart också kommer att få stor betydelse för ett svenskt företag.

Men vi tar lagen först.

Det var i april 2012 som »Jumpstart Our Business Startup Act« började gälla i USA. Anledningen till det knöliga namnet var att begynnelsebokstäverna formade en tilltalande akronym: Jobs. Alltså »jobb«.

Förespråkarna hoppades att det skulle göra förslagen mer lättsmälta. De fick rätt. Eller som lobbyisten och Silicon Valley-entreprenören Navil Ravikant sammanfattade processen efteråt:

– Det var ett mirakel. Vilken ledamot kunde rösta ner någonting som heter »jobblagen«?

Paketet innehöll flera förändringar i aktiebolagslagen, förenklingar för så kallad »crowdfounding« och en hel del andra inslag. Men viktigast av allt var någonting som till en början såg ut som en detalj.

Från och med nu kunde man förbereda sina börsnoteringar i hemlighet.

Steget till börsen innebär alltid att ett företag tvingas offentliggöra information om allt från finanser och potentiella riskmoment till antal kunder och anställdas löner. Det nya nu var att alla papper kunde skickas in till amerikanska finansinspektionen SEC – utan att någon kunde begära ut dem.

Tillvägagångssättet har visat sig omåttligt populärt – särskilt bland teknikföretag. Av de 132 börsnoteringar som skett i USA i år har två tredjedelar valt den »hemliga« metoden. En av dem var Twitter, som kunde annonsera sin kommande notering i en liten tweet. Och det var först 21 dagar innan Twitter började marknadsföra sig till investerare som alla papper offentliggjordes.

Om den börsnotering som ser allt närmare ut för Spotify kan man alltså säga en sak: den kommer att gå snabbt. Kanske ligger till och med alla papper redan på ett kontor på Vesey Street på nedre Manhattan, där SEC har sina lokaler.

Men trots de nya möjligheterna att flyga under radarn är det svårt att bli helt osynlig. Och de synliga tecknen på att Spotify är på väg att noteras i New York blir onekligen allt fler.

Ryktena tog fart ordentligt i februari, när nyhetsbyrån Reuters hittade en jobbannons på Linkedin. I annonsen framgick det att Spotify sökte en person som visste hur man jobbade med ekonomisk rapportering mot SEC. Månaden efter fick företaget en kredit på 200 miljoner dollar från banker som Morgan Stanley och Goldman Sachs. Det är samma typ av finansieringsupplägg som Facebook, Zynga och Twitter fick innan de hamnade på börsen.

Ett annat tecken är att företagsledningen har synts så mycket i medierna på sistone. I förra veckan publicerade till exempel teknikmagasinet Wired en stor intervju med grundaren och vd:n Daniel Ek. De som känner honom och den övriga Spotifyledningen vittnar om att de ogärna syns i onödan.

Bolaget självt yppar inte en stavelse om och i så fall när en börsintroduktion är på gång.

»Vi kommenterar aldrig på rykten och spekulationer«, skriver pr-ansvariga Malin Cumzelius i ett mejl till Fokus.

Den amerikanska medieanalytikern Alice Enders, som har skrivit flera uppmärksammade analyser av Spotify, menar att en börsnotering är »oundviklig«.

– Det är egentligen enda sättet för ägarna att frigöra värdet i bolaget. Som det ser ut nu får ju Spotifyägarna bara sälja aktier till varandra, säger hon.

Dessutom menar hon att tidpunkten av andra skäl är ovanligt gynnsam just nu. Teknikaktier är fortfarande väldigt högt värderade – även om det skett en liten sättning på sistone – men framför allt har Spotify vuxit väldigt starkt i just USA på sistone.

– Tillväxten av prenumeranter har varit hög, och en hel del nya samarbeten har rullats ut, som med telebolaget Sprint.

Varför ett företag väljer att gå till börsen skiljer sig åt från fall till fall. Det kan till exempel handla om att få en bredare ägarbas, att snabbt få in kapital till att växa, att bli mer känt, att få lägre skatt, att underlätta handeln i bolaget eller att i framtiden kunna använda företagets aktier vid uppköp av andra bolag.

I Spotifys fall är det troligen en kombination av att vissa tidiga investerare vill få ut sina pengar, och att företaget behöver medel till expansion. En notering innebär också en enorm publicitet, ofta i helt nya målgrupper.

Det är mycket som talar för att Spotify kommer att växa ännu snabbare efter en börsintroduktion. En studie som amerikanska National Venture Capital Association gjort visar att 92 procent av företagens jobbtillväxt sker efter att de hamnat på börsen. Och för de företag som täcks av Jobs-lagen – kravet är att man ska ha årliga intäkter på mindre än en miljard dollar –är effekten ännu tydligare.

Med största sannolikhet sker en eventuell listning i New York. Effekten på den svenska teknikscenen av händelsen är trots det svår att överskatta. Flera svenska teknikbolag har fått stor uppmärksamhet de senaste åren – som Izettle, Truecaller och Klarna. Men Spotify är i en klass för sig. Av de 687 miljoner dollar som flöt in i svenska startups förra året hamnade 250 miljoner hos Spotify, enligt en sammanställning som riskkapitalbolaget Creandum nyligen presenterade.

Det hajpade företaget håller alltså på att bli stort på riktigt. Om prognoserna för ett börsvärde runt 30 miljarder kronor håller innebär det att Spotify blir värt mer än investmentbolaget Ratos – och nästan lika stora som industrikoncernen Trelleborg och tobaksjätten Swedish Match. Antalet anställda börjar också närma sig de nivåer som anstår ett stort företag. Vid senaste räkningen fick 1 000 personer lön från Spotify, varav de flesta jobbar i Sverige.

Men det saknas inte problem. Enligt Fokus källor har ägare som investerat i tidigare nyemissioner tackat nej till att vara med vid de senaste finansieringsrundorna.

Det konstanta orosmomentet för investerarna har varit avtalen med skivbolagen. Under flera år har Spotify betalat mer i licensavgifter än vad de haft i intäkter. Och när företaget vuxit – har även utgifterna gjort det.

Förklaringen till de dåliga avtalen ligger långt tillbaka i tiden. Många av de tidiga investerarna krävde att avtalen med skivbolagen var klara innan de gick in med pengar.

Resultatet har blivit att Spotify gått med enorma förluster varje år. Vid det senast tillgängliga bokslutet för 2012 redovisades en förlust på motsvarande 320 miljoner kronor. Bedömare som Fokus talat med menar därför att Spotify skulle behöva höja priserna – men att ledningen spjärnat emot.

Det finns dock en enkel förklaring till underskottspolitiken på Birger Jarlsgatan: konkurrenter hotar Spotify från alla håll. Mest oroande just nu är Apple, som är på väg att köpa Beats Music, och Google, som ryktas vilja använda Youtube som språngbräda till en riktig musikstreamingtjänst.

Spotifys stora fördel är försprånget. Alla tekniska plattformar har vissa inlåsningseffekter, och ju fler kunder Spotify lyckas samla på sig, desto svårare blir det för konkurrenterna att komma ikapp. Dessutom kommer storleken att ge en bättre förhandlingsposition när licensavgifterna omförhandlas. Möjligen kan man se en effekt av Spotifys dominans redan nu; i vintras sa Daniel Ek till Wall Street Journal att »gapet« mellan intäkter och licensavgifter förbättrats något.

Representanter för skivbolag har därför uttryckt oro för att Spotify ska bli för stora. Ur deras perspektiv ser man gärna flera likvärdiga streamingtjänster.

Spotifyledningens framtidsscenario ser inte ut så. Deras strategi skulle kunna beskrivas som världsherravälde – i stil med Googles dominans på sökmarknaden, Microsofts ställning inom operativsystem eller Amazons monopol på flera e-handelstjänster.

Det är därför ledningen bara tänker på en sak just nu: att skaffa fler kunder. Kosta vad det kosta vill.

Kanske har de också redan lyckats med sitt mål. Med 40 miljoner aktiva användare – varav tio miljoner betalande – är tröskeln för konkurrenterna väldigt hög. Eller som en av de tidigaste investerarna och styrelseledamoten Klaus Hommels nyligen satill Dagens Industris podcast »Digitalpodden«:

– Spelet är redan avgjort.

Kanske stämmer det. Eller så krossas även Spotify av att den tekniska utvecklingen tar en vändning som ingen förutsett. Det är trots allt så det brukar gå till i den här världen. Listan av bolag som en gång sågs som oslagbara är lång i den kreativa förstörelse som kännetecknar teknikbranschen.

Det är också ett motiv att gå till börsen: att de ägare som vill ska kunna casha in nu. Men den anledningen lär det inte talas så mycket om när svenskarna för första gången får ringa i klockan på teknikbörsen Nasdaq i New York.