Bostadsplanen siktar mot trädtopparna
Förra fredagen ställde sig bostadsminister Peter Eriksson (MP) och regeringens bostadssamordnare Johan Edstav vid var sitt ståbord i Rosenbad. Hade de båda herrarna samordnat klädseln dagen till ära? Vit skjorta, blå kavaj och mörka byxor tycks hur som helst ha varit klädkoden, skriven eller oskriven. Det enda som skilde dem åt var statsrådets något fräsigare mörkblåa skjortknappar. Och så partinålen med maskrosen på slaget, förstås.
Peter Eriksson inledde presskonferensen. Om han var aningen ordrik så är han ursäktad. Han var nämligen påtagligt nöjd. Och undra på det. För här kunde regeringen äntligen presentera ett konkret, begripligt och kvantifierat resultat av något som dess armé av särskilda samordnare har ägnat sig åt. Och fort har det gått också. Så sent som i vintras fick Johan Edstav i uppdrag att identifiera större bostadsprojekt i Sverige som av någon anledning inte har kunnat genomföras. Och nu, bara drygt ett halvår senare, lade han fram en delrapport.
Edstav har hittat nio områden i sex kommuner som tillsammans beräknas kunna rymma 100 000 bostäder, kanske fler. Inte dåligt i ett land där det råder i skriande bostadsbrist i stort sett överallt (se faktarutor).
En fråga är förstås varför dessa områden inte redan har exploateras. Enligt Johan Edstav beror det huvudsakligen på att de ligger så till att det krävs infrastruktursatsningar för att områdena ska bli tillgängliga på ett hållbart sätt och till rimlig kostnad. Och det är här som staten kommer in i bilden. Skattebetalarna hjälper nämligen till att finansiera de järnvägar, tågstationer och andra förbindelser som krävs för att göra områdena attraktiva.
Ministerns förnöjsamhet är alltså inte svår att förstå. Dock kan det vara på sin plats att sätta byggnadsplanerna i perspektiv. På frågan hur lång tid det kommer ta att realisera planerna svarade Edstav:
– Om konjunkturen håller i sig och man håller en hög byggnadstakt så kanske vi talar om ett par decennier innan det är fullbyggt.
Det ger ett snitt på 5 000 nya bostäder per år, utöver vad som byggs ändå. I år väntas ungefär 72 000 bostäder påbörjas i Sverige och nästa år drygt 74 000 (det har skett en kraftig ökning på senare år, 2013 påbörjades bara hälften så många). Det tillskott som de nya områdena ger är alltså inte obetydligt, men inte heller iögonfallande stort.
En annan fråga är hur stort behovet av bostäder är den dag de nya områdena står färdiga. Bostadsutvecklingsbolagen på börsen – som JM, Bonava och Oscar Properties – har haft en mycket svag utveckling sedan i somras och aktiekurserna har fallit 20–25 procent. Skälet är att bolagen har rapporterat om en trögare marknad och att det är svårare att sälja färdiga bostäder.
