Danske Bank ska runda böterna

Blogg

Det är något ruttet i Danske Bank. Exakt hur ruttet utreds just nu – kung Claudius lär vara den siste som får skulden.

Vad vi vet i dag är att penningtvättsskandalen tvingat bort vd:n Thomas Borgen, sänkt bolagets aktiekurs med över 30 procent bara i år och väckt EU-granskares liksom amerikanska tillsynsmyndigheters intresse.

Alla kretsar kring det danska bankvraket.

Danske Bank försöker krishantera situationen genom att framstå som proaktiva i den mån det går, nu när det visar sig att man har världens största penningtvätt i knät. Det återstår att vika ett lapptäcke av förklaringar till hur 274 miljarder kronor kunnat passera utan att någon ställt den fråga som vi bankkunder ständigt får, om vi bara så ska flytta en tusenlapp: varifrån kommer dessa pengar?

90 miljarder i böter riskerar banken, enligt SvD Börsplus beräkningar som baseras på tidigare företagsböter.

Jag har ägnat åratal åt att syna korruption, följa rättsprocesser, skriva reportage om företag som slirar och begår brott i utlandet. Det kanske inte behöver skrivas ut men – klart att företag inte ska hålla på med korruption. Men, och det finns ett rejält men, i sådana här sammanhang får man inte glömma bort det dolda handelskrig som pågår i korruptionens kölvatten.

USA agerar starkt genom att straffa utländska bolag som begår brott, företagen  beläggs med böter med stöd av amerikanska antikorruptionslagen Foreign Corrupt Practices Act (FCPA).

Lagen har extremt lång räckvidd, det räcker i princip att bolagens haft något instrument (aktie, warrant, option etc) noterat vid något tillfälle på Wall Street, eller att man överfört pengar via en amerikansk bank, eller använt sig av amerikanska dollar. Träffytan är så bred att även en småbonde i djupaste Mongoliet skulle kunna prövas med FCPA-lagen. Det juridiska systemet i USA gör också att man slipper utdragna och framför allt kostsamma rättsprocesser. Ställda inför mångmiljardböter, som kan förhandlas ner baserat på uppvisad samarbetsvilja är ett rejält smörjmedel för att få alla till förhandlingsbordet.

Av de tio största företagsboterna till dags dato rör bara två USA-bolag medan sex bolag är europeiska; det får en att undra om amerikanska företagare är mer rättskaffens än andra...

Danske Banks huvudägare är den dansk-svenska adelsfamiljen Mærsk-Uggla (ja, samma som äger Mærsk-rederiet). Den nuvarande generation, som har sin bas i Stockholm, har velat ge uttryck för att man ska skärpa kontrollen och den nya chefens främsta uppgift är att återupprätta förtroendet för banken.

En förhoppning är att den nya vd:n också vågar göra det som Telias ägare och chefer inte gjorde inför att de skulle sätta sig vid amerikanernas förhandlingsbord – att ifrågasätta rimligheten att betala böter för brott som drabbat helt andra skattebetalare än de amerikanska.

Korruption och mutor är olagligt och ska så vara, sedan bör ordningen vara att det är de drabbade som återgäldas och kompenseras. Det är det enda rimliga.