Därför kommer fler förlora jobbet

Punkt efter punkt på checklistan för den annalkande lågkonjunkturen kan bockas av. Exporten har börjat falla. Industriproduktionen minskar. Bolagen rapporterar lägre vinster. Såväl hushåll som företagsledare och aktieägare har tappat sin optimism.

Nu är det en tidsfråga innan finanskrisen 3.0 på allvar når Sverige.

Scenariot är helt enligt skolboksmallen för en öppen ekonomi: finansiell oro i omvärlden gör att efterfrågan på svenska produkter faller, vilket leder till att tillväxten – som i dag ligger på 4,9 procent – rasar. Företagen börjar då varsla personal och arbetslösheten – i dag 6,8 procent – stiger. När väl arbetslösheten har satts i rörelse blir det den negativa motorn som drar med sig resten av ekonomin i det svarta hålet. Utan jobb saknas pengar till konsumtion och spiralen fortsätter nedåt.

Sambandet mellan tillväxten och arbetslösheten brukar vara närmast perfekt: svänger den ena kurvan svänger den andra efter som en spegelbild.

Mönstret bröts dock i spåren efter finanskrisen 2008, då arbetslösheten inte alls steg så mycket som historien säger oss att den borde ha gjort. Faktum är att BNP dök lika mycket som under krisen på 1990-talet medan arbetslösheten bara ökade med tre procentenheter, att jämföra med tio procentenheter mellan 1990 och 1993.

Det var detta som fick finansminister Anders Borg att säga att »svensk arbetsmarknad tycks trotsa tyngdlagen«.

Ett drygt år senare står Sverige inför en ny lågkonjunktur. Flera faktorer talar för att Borgs iakttagelse är lika giltig nu som då: gamla sanningar om arbetslösheten gäller helt enkelt inte längre. Men till skillnad från förra krisen kan utfallet lika väl bli att arbetslösheten ökar mer än vad som är brukligt.

En anledning skulle kunna vara att utgångsläget är sämre. Arbetsmarknaden har inte hunnit återhämta sig ordentligt och arbetslösheten är i dag mer är en och en halv procentenhet högre än den var innan investmentbanken Lehman Brothers föll i september 2008.

– I Sverige har varje botten på arbetslösheten sedan 90-talskrisen och fram till i dag legat lite högre än föregående botten och varje topp har legat lite högre än föregående topp. Det finns en risk att arbetslösheten biter sig fast på högre nivåer, säger Mats Kinnwall, som är chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

En annan orsak skulle kunna vara Borgs egen arbetslinje. Sänkt skatt på arbete, tuffare regler för sjukskrivna och minskade ersättningar för arbetslösa har ökat drivkrafterna att söka jobb, vilket har pressat ner arbetslösheten, konstaterar Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson. Men reformerna, menar han, har även en direkt motverkande effekt som kan bli synligt i lågkonjunkturen.

– Regeringens utbudsorienterade politik har skapat incitament, drivkrafter och i viss mån tvång för allt fler människor att vara ute på arbetsmarknaden och bjuda ut sin arbetskraft. Det gör att grupper som tidigare har varit marginaliserade och har sämre konkurrenskraft i dag är fler på arbetsmarknaden. Därmed blir matchningen svårare och man kan förvänta sig att den strukturella arbetslösheten kan bli högre, säger Clas Olsson, som menar att det är svårt att förutspå nettoeffekten.

En ökad arbetslöshet kan också få andra effekter i en kommande lågkonjunktur än tidigare. Skälet är de reformer av a-kassan som genomförts och de sjunkande medlemstalen som följt. På fem år har andelen arbetslösa som är berättigade till a-kassa halverats.

– Det gäller framför allt i branscher med många timanställda där man kanske inte uppfyller kraven för att få ersättning, som hotell, restaurang och handel, säger Harald Petersson, som är ordförande i Arbetslöshetskassornas samorganisation.

I dag får knappt fyra av tio arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen ersättning från a-kassan – och bara fyra av 100 som tidigare haft heltidsarbeten får ut maximala 80 procent av sin gamla lön. Anledningen är att taket i a-kassan inte har höjts på nio år, samtidigt som den genomsnittliga löneökningen under samma period legat på 30 procent, enligt Medlingsinstitutets statistik.

– De arbetslösa drabbas av sämre ersättning, om de nu får någon ersättning, och de som inte är arbetslösa drabbas av högre a-kasseavgifter. Det blir en dubbel negativ effekt, säger Harald Petersson.

Vad som emellertid riskerar att bli den stora negativa effekten är konsekvenserna på samhällsekonomin. När majoriteten av de arbetslösa blir beroende av försörjningsstöd i en kommande lågkonjunktur innebär det en tung belastning på kommunernas budgetar. Och ju mer konsumenterna – offentliga som privata – tappar i köpkraft, ju mer minskar den inhemska efterfrågan. Följden blir minskad produktion, och därmed ännu högre arbetslöshet.

Om det nu finns några ekonomiska samband som fortfarande stämmer.

Fakta | 3 skäl till djupare nedgång

• Sämre utgångsläge.
• Anders Borgs utbudspolitik.
• Färre har a-kassa.