Den spanska sjukan

Sommaren 2006 satt jag i ett litet konferensrum i norra London med en utvald grupp brittiska fotbollsjournalister och intervjuade Premier League-laget Arsenals erfarne, franske tränare Arsène Wenger. Samtidigt som de engelska journalisterna höll ett halvt öga på en cricketmatch på tv varnade fransmannen för att de hisnande övergångssummorna inom europeisk fotboll kunde leda till en ekonomisk kris i flera ligor. Han ifrågasatte om Europas klubbar verkligen hade råd med de skenande lönekostnaderna och de enorma värvningsbeloppen.

Arsenal, förklarade Wenger, tänkte välja en annan inriktning och i stället vara ett ekonomiskt föredöme – toppklubben som prioriterade sunda finanser.

Domedagsprofetian togs emot lika entusiastiskt av tränarkollegor som om en tonåring hade ringt polisen under en föräldrafri fest för att de andra gästerna var för högljudda. Kort därefter sålde Arsenal en av sina bästa spelare, engelska landslagsmannen Ashley Cole, till lokalkonkurrenten Chelsea eftersom laget inte ansåg sig ha råd med backens lönekrav. Fyra år efter Wengers utspel har Arsenal inte vunnit en enda pokal.

Ändå kan Londonklubben kalla sig en vinnare. Wengers förutsägelse har besannats.

Den skuldkris som härjar över stora delar av Europa illustreras kanske tydligast i de ekonomiska kollapser som just nu drabbar fotbollsklubbar i flera olika ligor. Värst är det kanske i Portugal och Spanien.

För den som läser de största rubrikerna i svenska sportbilagor kan det vara svårt att förstå att spansk fotboll har stora problem – samtidigt som det rapporteras att Barcelonas Zlatans Ibrahimovic är till salu för en halv miljard kronor efter att ligavinnaren köpt anfallaren David Villa för omkring 380 miljoner kronor och att huvudkonkurrenten Real Madrid anser sig ha råd att köpa svensken.

Problemet med spansk fotboll är att bara Barcelona och Real Madrid har sund ekonomi av de tjugo klubbar som spelar i högsta divisionen, La Liga.

Nyligen gick till och med Real Mallorca i konkurs trots att fotbollsklubben från det populära chartermålet gjort goda sportsliga resultat och kommit femma i La Liga i år. Fotbollsklubben hade skulder på 800 miljoner kronor, enligt den amerikanska tidningen Forbes. I april i år hotades dessutom La Liga av spelarstrejk på grund av obetalda löner i Spaniens division två och division tre.

– Det är en liga i kaos, sa Arsène Wenger nyligen till brittiska tidningar.

José Maria Gay, professor i ekonomi vid Barcelonas universitet, offentliggjorde tidigare i vår en forskningsrapport om spansk fotboll. I avhandlingen har han räknat ut att La Liga-klubbarnas sammanlagda skuld låg på hisnande 34 miljarder kronor efter säsongen 2009, en ökning på nästan 400 miljoner kronor på ett enda år. Samtidigt hade klubbarnas intäkter halverats under samma fotbollssäsong.

»Vi måste sluta lura oss själva och se sanningen i vitögat. Spansk fotboll är precis som vår ekonomi i en väldigt svår situation«, skriver Gay i avhandlingen.

Professor Gay menar att fotbollsklubbarna begått samma misstag som den spanska regeringen. De har vårdslöst och naivt levt över sina tillgångar.

»Du kan inte spendera mer än du tjänar. Det är den fundamentala regeln för ekonomisk överlevnad«, skriver han.

Gay föreslår tuffare regleringar och anser att välmående Barcelona och Real Madrid måste hjälpa andra spanska klubbar och i förlängningen hela ligan på samma sätt som rikare EU-länder som Tyskland tagit ett stort ansvar för att rädda Grekland och därmed euron:

»Kanske är det här rätt tid att omförhandla reglerna i det ekonomiska spelet mellan fotbollens antagonister«, skriver professor Gay, och fortsätter:

»Barca och Madrid måste göra en insats och offra något i dag så att ligan kan frodas. De måste ta ett steg tillbaka för att kunna ta många steg framåt. Om det inte sker kommer ligan att ligga på sin dödsbädd«.

I grannlandet Portugal, som spås bli EU:s nästa Grekland, har fotbollen lika allvarliga ekonomiska problem.

Carlos Pestana Barros är professor i ekonomi vid Lissabons universitet. Han har skrivit en avhandling om den portugisiska fotbollens finanser. Barros är en akademiker som skrattar ofta, men hans analys av portugisisk fotboll är skoningslöst dyster.

– Vi har till och med klubbar i mitten av högsta divisionen Liga Sagres som inte betalar ut sina spelarlöner. De mindre klubbarna är alltid på gränsen till konkurs, säger Barros.

Lissabonklubben Amadora flyttades ner från Liga Sagres förra säsongen på grund av sin dåliga ekonomi. Pengarna tog slut under julhelgen. I år var det Lissabon-klubben Belenenses som inte hade råd att betala sina spelarlöner.

– Spelarfacket säger att det är många fler klubbar som är i samma situation, men det är ingen som vill offentliggöra några siffror så det är svårt att få det bekräftat, säger Barros.

Precis som när det gäller Portugals statsfinanser så menar Barros att det krävs en radikal förändring för att rädda landets fotbollsklubbar.
– Ligan är så liten och omsätter så lite pengar att klubbarna som inte når Champions League har svårt att överleva. De mindre klubbarna spenderar stora summor pengar trots att de vet att det inte finns en marknad för att det ska kunna vara ekonomiskt hållbart. Fotbollen är dessutom delvis statsunderstödd så det kommer att bli ännu fler problem i framtiden eftersom regeringen måste skära ned på sina utgifter.

Han anser att fotbollens ledare har färgats av landets oansvariga politiker.

– Portugals regering har vanskött ekonomin och det beteendet har kopierats inom fotbollen. Det skulle vara ännu fler klubbkonkurser om det inte vore för att spelarna tillåter det som sker. Det vidtas aldrig några juridiska åtgärder av myndigheter. Den ansvariga ministern beter sig som om det här problemet inte existerar. Min slutsats är att det finns en tyst överenskommelse om att de här organisationerna står utanför lagen, säger professor Barros.

Expressens Mathias Lühr är en av Sveriges ledande fotbollsreportrar. Nyligen avslöjade han att Elfsborgs mittfältsstjärna Emir Bajrami sålts till holländska mästarna Twente för 40 miljoner kronor. Han känner igen situationen i Portugal från vad han ser i allsvenskan varje vecka:

– Varenda svensk klubb slåss för sin överlevnad varje år. Titta på ett lag som AIK. De vann dubbeln förra året, Svenska cupen och Allsvenskan. Ändå gör de fruktansvärda ekonomiska resultat. Skillnaderna mellan de rika och fattiga i Fotbollseuropa har aldrig varit större.
Skulle det gå att köpa köpa ett helt allsvenskt lag för den summa som Zlatan Ibrahimovic kostar?

– Du skulle kunna köpa nästan hela Allsvenskan för vad Zlatan kostar. Tittar du på en klubb som AIK så är deras trupp antagligen inte värd mer än 50 miljoner kronor, säger Lühr.

Om Allsvenskan var ett europeiskt land så skulle det vara mer Grekland än Sverige. Mathias Lühr utesluter inte att vi snart kommer att se även stora svenska fotbollsklubbar gå i konkurs.

– Titta på Hammarby som åkte ur Allsvenskan förra året, säger Lühr. De har haft en oerhört naiv klubbledning som inte haft någon koll på utgifter, driftskostnader och spelarlöner. De ligger väldigt risigt till ekonomiskt. Deras hopp just nu är att de ska räddas av en nyemission.

Krisen plågar Europa

Portugal spås bli nästa EU-land att kollapsa efter Grekland. Portugals budgetunderskott ökade från 2,2 procent till 9,3 procent av BNP förra året. Statsskulden motsvarar nästan 80 procent av BNP. Portugals ekonomi har lidit av att företag inte investerar i landet på samma sätt längre utan hellre väljer länder i Centraleuropa som har lägre löner. Arbetslösheten ligger för närvarande på den högsta nivån på 20 år.

Internationella valutafonden (IMF) varnade nyligen för att Spaniens ekonomiska återhämtning kommer att ta tid och vara bräcklig. IMF rekommenderade grundläggande reformer av den spanska ekonomin och varnade samtidigt för att Spaniens stora budgetunderskott och skuldsättning är ett allvarligt problem. IMF uppmärksammade också landets dåliga produktivitetstillväxt, minskade konkurrenskraft och svaga banksektor. Den spanska staten tog tidigare i maj kontroll över kollapsade sparbanken Cajasur.

Royal Bank of Scotland varnade nyligen för att flera europeiska storbanker riskerar att gå under om inte Grekland, Spanien och Portugal betalar tillbaka banklån på 2000 miljarder euro. Det motsvarar 22 procent av EU-ländernas BNP under ett år, enligt Reuters.

Financial Times chefredaktör Lionel Barber jämför Europas finanskris med situationen 2008 då först investmentbanken Bear Stearns gick under och senare även konkurrenten Lehman Brothers.

– Grekland kan jämföras med Bear Stearns, den första dominobrickan som faller, och Lehman Brothers skulle vara Spanien, säger Barber till BBC.