Den svenska ekonomin – sämst i klassen

Sverige trillar in på en mindre hedersam näst sista plats när sajten Trading Economics summerar de 27 EU-ländernas tillväxt under årets andra kvartal. Den svenska ekonomin krympte med 0,8 procent jämfört med kvartalet före, endast Polen hade ett sämre utfall. Och tittar man på prognoserna för hela det innevarande året så har Sverige ”goda möjligheter” att inta sista platsen i EU:s tillväxtliga. Vår ekonomi väntas krympa med 0,9 procent under helåret, endast Estland och Ungern spås hamna i samma härad, eller sämre.     

Det kan jämföras med den samlade tillväxten inom EU väntas bli 0,8 procent i år, enligt EU-kommissionens senaste prognos. Den innebar i sig en nedrevidering från i våras då tillväxttakten troddes bli 1 procent. Det som sticker ut i den senaste prognosen är att ekonomin i det traditionella dragloket Tyskland väntas krympa. Årets väntade tillväxt för Tyskland justerades ned från 0,2 procent till minus 0,4 procent. Sjunkande industriproduktion och inte minst försvagad export till Kina tynger, i kombination med den höga inflationen och de stigande räntorna, som går ut över hushållens konsumtion vilket också pressar ekonomin. 

Samma krafter trycker också tillbaka den svenska ekonomin, där inte ens den rekordsvaga kronan räcker för att ge ett extra lyft åt industriproduktionen. Den valutakänsliga svenska basindustrin, och då framför allt skogsindustrin och stålverken, visar enligt SCB de största produktionsminskningarna. Volymerna är nu lägre än de var 2019.  

Men den största förklaringen till Sveriges ekonomiska kräftgång är hushållens stora räntekänslighet. Det har holkat ur deras inkomster vilket håller tillbaka konsumtionen. Summan som hushållen har kvar i plånboken efter skatt – den disponibla inkomsten – har nu sjunkit under fyra kvartal i rad. Det inte har hänt sedan finanskrisen i början på nittiotalet. På det kommer effekterna av de snabba räntehöjningarna. Räntekvoten, den andel av hushållens inkomster som går till räntebetalningar, har gått från rekordlåga 3,6 procent under första halvan av 2022 till 6,5 procent under motsvarande period i år. Med fortsatt stigande räntor så börjar även räntekvoten nu närma sig nivåer som vi inte heller har sett sedan nittiotalet. 

Kombinationen minskad köpkraft, stigande räntor och skenande materialkostnader har också gjort att det svenska bostadsbyggandet har gått in i väggen. Bostadsinvesteringarna sjönk med 23 procent under första halvåret, men kommer att falla än snabbare framöver eftersom antalet påbörjade lägenheter sjönk med 57 procent under årets första halvåret, jämfört med samma period i fjol. Prognosen om en dryga halvering av de svenska bostadsinvesteringarna, som 2022 motsvarade 3 procent av Sveriges BNP, är den enskilt viktigaste faktorn bakom Sveriges BNP-tapp i år. 

En av få ljuspunkter för såväl den svenska ekonomins som EU:s del är att sysselsättningen har hållit sig uppe. Sysselsättningsgraden i Sverige har ökat med 1,2 procent jämfört med 2022 och den är tillsammans med en ökning av nyregistrerade personbilar och lastbilar de enda faktorer som lyser grönt på Statistiska centralbyråns ”konjunkturklocka”. Tio av elva övriga faktorer, som varuexport, orderingång, hushållens konsumtion befinner sig i det röda ”recesssionsfältet”. En faktor befinner sig dock i ”återhämtningsrutan” och det är hushållens ”konfidensindikator”, alltså deras tro om den framtida ekonomiska utvecklingen. Kanske anar de ett slut på Riksbankens räntehöjningar och därmed en något ljusare ekonomisk framtid nästa år.

***

Läs även: När är the bottom nådd?

Läs även: Riksbankens dyra vattenskada