Det här är Henry

Har du hört talas om Henry Ohlsson? Inte? I så fall är du inte ensam. Han är vice riksbankschef sedan december förra året och har än så länge hållit låg profil.

Det är annat än man kan säga om hans företrädare Karolina Ekholm och hennes kumpan i direktionen, den än mer högljudde professorn Lars E O Svensson. Tillsammans tog de strid för låga räntor, och genom att offentligt opponera sig mot direktionens räntebeslut satte de den svenska Riksbanken på kartan.

EO Svensson åkte ut 2013, och i fjol försvann Ekholm när hon blev statssekreterare. Ohlsson är den som ersatte Karolina Ekholm och den första direktionsmedlem som nya s-ledda riksbanksfullmäktige har tillsatt.

Nästa torsdag, den 11 februari, är det dags för nästa penningpolitiska möte, Henry Ohlssons första. Då är det dags för honom att bekänna färg. Hittills har han varit förtegen om sin syn på räntan. På frågan om han är hök, alltså förespråkare för en stramare penningpolitik med högre ränta, eller duva, som vill sänka räntan, har han svarat:

– Jag är Henry Ohlsson.

Men den som tittar närmare på vem han är kan få sig en ledtråd.

Henry Ohlsson är född och uppvuxen i Brånan i Bollnäs. I sin ungdom var han politiskt aktiv i SSU och han satt på åttiotalet i kulturnämnden i Umeå. Han är än i dag medlem i socialdemokraterna, dock utan att vara politiskt aktiv. Efter skolan studerade han nationalekonomi vid Umeå universitet, studier som sedan kompletterades med en doktorsavhandling. I januari 1991 utsågs han till professor vid Uppsala universitet.

Penningpolitik ligger utanför hans kärnområde, hans forskning inriktar sig på lönebildning, arbetsmarknad och skatter. Han har skrivit en debattartikel med Magdalena Anderssons statssekreterare Max Elger och nationalekonomen Mårten Palme. Han sitter i Arbetsförmedlings styrelse sedan 2007 och har suttit i Industrins Ekonomiska Råd i 17 år, de senaste som ordförande.

Industrirådet består av arbetsmarknadens parter och har till uppgift att värna den svenska lönebildningen. I juni skrev Ekonomiska Rådet en rapport som förespråkade en sänkning av räntan, ett dokument som Henry Ohlsson var ansvarig för. Sedan dess har den dock sänkts två gånger, först till 0,25 och sedan till 0 procent. Det återstår att se om Henry Ohlsson tycker det är tillräckligt.

Liksom ekonomerna i direktionen, är ekonomer i största allmänhet oense om huruvida räntan, som sedan oktober förra året är noll, bör sänkas ytterligare. Vissa säger att det behövs både minusränta och mer pengar i systemet för att få fart på svensk ekonomi, andra hävdar att sänkt ränta kommer att leda till en fastighetsbubbla. Ytterligare några menar att Riksbanken inget kan göra. Det är helt enkelt orimligt att tro att Sverige ska ha inflation när oljepriset kollapsat och världen svämmas över av billiga varor från Asien.

Det enda alla är ense om är att nollränta inte räcker som lösning. Det visar inte minst fallet Japan, som trots nollränta eller nära nollränta i 20 år, ändå inte haft någon tillväxt alls.

Det var mot den bakgrunden som Stefan Löfven i maj förra året lanserade förslaget om att kombinera Riksbankens inflationsmål med ett sysselsättningsmål. Uttalandet fick kritik, inte minst för att sysselsättning är svårt för en centralbank att styra över. Det kan också ses som ett steg tillbaka mot den devalveringspolitik som Sverige förde under sjuttio- och åttiotalen, även om man ska komma ihåg att amerikanska centralbanken Fed har just de två uttalade målen.

Finansminister Magdalena Andersson är inne på samma linje, även om hon när hon tillträdde deklarerade att en omläggning av penningpolitiken inte stod högst upp på dagordningen, delvis för att grundlagar och EU-fördrag gör det svårt med förändringar. Att hålla inflationen på 2 procent har därmed förblivit Riksbankens främsta uppgift.

Men det finns andra sätt att främja sysselsättningsfokus inom Riksbanken än att förändra målen. Lars E O Svensson och Karolina Ekholm visade hur mycket enskilda direktionsmedlemmar kan åstadkomma. Frågan är om Henry Ohlsson ska gå i deras fotspår.

Fakta | Nollräntan

Reproräntans utveckling (procent).