Drömfabriken

Det blev inte riktigt som experterna hade tänkt sig. När årets första kvartalsrapporter började strömma in visade det ena börsbolaget efter det andra på fallande vinstsiffror.

Ståltillverkaren SSAB gjorde en förlust på 278 miljoner kronor före skatt jämfört med vinsten före skatt på 329 miljoner kronor samma period 2012. Gruvbolaget Bolidens vinst hade i sin tur halverats jämfört med året innan. Även fordonstillverkaren AB Volvo redovisade röda siffror, närmare bestämt en förlust före skatt på 101 miljoner kronor för första kvartalet 2013. Liknande tongångar hördes från Atlas Copco, Sandvik, Alfa Laval och SKF.

Visserligen hade inte analytikerna hoppats på några stora vinster för bolagsjättarna. Men att det skulle gå så här dåligt, det hade man aldrig trott.

– Man kan säga så här om de företag som har rapporterat hittills. Hälften har missat förväntningarna på försäljning och vinst. Ungefär en femtedel av företagen har visat bättre resultat än väntat. Resten har utvecklat sig ungefär som analytikerna trodde, säger Thomas Jellvik, aktieanalytiker på Swedbank.

Framför allt är det företag inom verkstadsindustrin och tillverkningsindustrin som inte levt upp till förväntningarna. Det är ingen slump. Volvo, Scania, Atlas Copco, Sandvik och Boliden är alla stora exportföretag. Och under slutet på förra året såg det mesta dystert ut för svensk export. Tillväxten i världens största ekonomi, USA, gick ner. Västeuropa hade gått in i en recession. Japans ekonomi stannade upp. Kina hade visserligen god tillväxt men inte alls med samma fart som under det senaste decenniet. Samtidigt stärktes den svenska kronan, vilket ytterligare spädde på nedgången. För Sveriges del, blev exporten för 2012 ett nederlag. Tillväxten stannade vid 1,3 procent.

Även underleverantörerna har fått känna av lågkonjunkturen. Enligt kreditupplysningsföretaget UC försattes 633 företag i konkurs under april månad – en ökning med 16 procent jämfört med april 2012.

– När företag väntar med eller minskar sina investeringar, konsumtionen går på sparlåga och exportmarknaden kämpar mot en stark kronkurs och svag global efterfrågan blir näringslivets utbud större än efterfrågan i flera branscher och regioner, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC, i en kommentar till aprilstatistiken.

Men mycket tyder på att industriföretagen nått botten under fjolårets sista och årets första kvartal. Enligt experterna ser det nämligen betydligt ljusare ut på flera fronter framöver.

– Generellt kan man säga att världskonjunkturen hankar sig framåt. Men det är ingen snabb återhämtning som ligger i korten, säger aktieanalytikern Thomas Jellvik.

För två veckor sedan presenterade Business Sweden sin marknadsöversikt över de närmaste två åren. Chefsekonomen Mauro Gozzo, som sammanställt översikten, slår fast att de stora ekonomierna i världen går åt rätt håll.

Sedan USA nådde botten i december 2009 har mer än fem miljoner sysselsatta tillkommit och bostadsmarkanden har börjat återhämta sig. Tillväxten föll visserligen tillbaka i slutet av året men hamnade i slutändan på 2,2 procent.

– USA fortsätter uppåt, vilket bekräftas av landets sjunkande arbetslöshetssiffror. Landet utvecklas positivt, om än inte lika snabbt som vid tidigare uppgångar, säger Mauro Gozzo.

Hur världens näst största ekonomi, Kina, ska utvecklas framöver har länge varit ett hett diskussionsämne bland ekonomer. I decennier har landet haft en tillväxt på tio procent årligen men den trenden är bruten. Många har därför frågat sig vad som ska hända nu när Kina inte längre växer i lika snabb takt. Men Mauro Gozzo är inte särskilt oroad.

– De tillväxtsiffror Kina en gång hade hör till det förflutna. Men det betyder inte att utvecklingen har avstannat. Nu har landet en mer balanserad tillväxt. Kina har visat sig vara konkurrenskraftigt och utländska investeringar fortsätter att strömma in i landet. Dessutom finns en stark efterfrågan från hushållen som har fått en bättre ekonomisk ställning.

För Europas del ser det emellertid fortsatt trögt ut. Västeuropa dras med åtstramningar och trots höjda löner håller tyskarna fortfarande hårt i pengarna, vilket smittat av sig även på svenska hushåll. Men det finns ljusglimtar. Den italienska och spanska räntenivån som varit extremt hög de senaste två åren har fått länderna att bromsa in. Men sedan slutet av 2011 har räntorna fallit väsentligt vilket gör skuldbetalningarna mindre betungande och ekonomin kan sätta fart igen.

– Det är en dold potential som även borde ge effekt för de svenska exportföretagen under våren, säger finansanalytikern Peter Malmqvist.

Det finns fler tecken som visar att det våras för de svenska bolagsjättarna. Framför allt kan man se att orderingången ökar hos de stora industriföretagen. Volvo, till exempel, har redovisat en order på 61 045 nya lastbilar under det först kvartalet, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med det fjärde kvartalet.

– Det talar för att försäljningen blir bättre framöver. Vi har passerat det sämsta, säger Esbjörn Lundevall på SEB.

Optimismen syns också i Swedbanks/Silfs inköpschefsindex, där omkring 200 inköpschefer inom tillverkningsindustrin tillfrågas om konjunkturen. Även om den senast mätningen visar på en tillbakagång har indexet två månader i rad visat på tillväxt inom industrin.

Och i den senaste mätningen från Konjunkturinstitutet – som varje månad frågar svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin – har tillverkningsindustrin stigit ett par enheter.

Många experter pratar om att lönsamheten ökar redan under andra kvartalet medan andra är mer försiktiga och spår en uppgång först i slutet av året. Och lönsamheten kommer inte att märkas av lika snabbt för alla.

– Fordonsindustrin är mest konjunkturkänslig, den går först ner och först upp igen. Vi ser redan nu att orderingången går bra för lastbilstillverkarna. För gruvindustriföretagen går det däremot trögare. De har det lite tuffare, säger Henrik Moberg, aktiestrateg på Danske Bank.

Förutom den starka kronan och den allmänna konjunkturen dras gruvbolagen nämligen med ett annat problem. De fallande metallpriserna. Det senaste decenniet har industrialiseringen av Kina och andra tillväxtländer drivit upp priserna. Råvarupriserna steg hejdlöst eftersom efterfrågan hela tiden var större än tillgången. Men i och med att Kina – som är den största råvaruimportören i världen – har bromsat in har priserna börjat falla. Sedan årsskiftet har priserna på Bolidens viktigaste metaller – koppar, zink och guld gått ner med över tio procent.

Men i det korta perspektivet är detta inget att oroa sig för, anser finansanalytikern Peter Malmqvist.

– Kina har inte slutat bygga och kommer knappast att göra det heller. Det som hänt är att det har blivit en bättre och mer hållbar balans mellan tillgång och efterfrågan.

En del anser dessutom att första kvartalets resultat trots allt inte varit särskilt dåliga – i alla fall inte sämre än vad analytikerna borde ha väntat sig. Henrik Moberg från Danske Bank säger att de svaga resultaten för det första kvartalet var väntade. Mot slutet av förra året stoppade många svenska industriföretag  produktionen ett antal veckor för att minska lagren – precis så som företag gör i en lågkonjunktur. Och när man stoppar produktionen har man sina fasta kostnader kvar och då faller lönsamheten snabbt.

– Företagen varnade i rapportperioden i februari för att produktionsstoppen skulle fortsätta i kvartal ett, varför slutsatsen var att resultaten skulle förbli fortsatt svaga. Analytikerna har helt enkelt underskattat den negativa effekten av detta.

Henrik Moberg förklarar att detta får motsvarande effekt när produktionen sätter fart igen före sommaren. Då stiger lönsamheten igen.

Förutom produktionsstoppen störs första kvartalet också av färre arbetsdagar på grund av den tidiga påsken.

– Sådana saker kan tyckas vara obetydliga. Men det har ändå en viss påverkan, säger Jan Dworsky, chefsanalytiker på Handelsbanken.

Trots dystra kvartalsrapporter ser experterna alltså ljust på framtiden. Och börsen – som generellt blickar framåt – har inte berörts av de svenska jättarnas nedslående resultat. Men det gäller att bolagen visar bättre siffror nästa kvartal. Sviker företagen kommer misstron och då drabbas aktiemarknaden, anser finansanalytikern Peter Malmqvist.

Och helt säker kan man aldrig vara.

– Slipper vi nya kriser i Europa kan stämningsläget förbättras och utvecklingen snabbas på. Men får vi nya skuldproblem kan mycket hända, säger Mauro Gozzo.