Dystra prognosen: En statsbudget i balans först 2023

I onsdags fick riksdagen på samma dag ta ställning till regeringens både elfte och tolfte extra ändringsbudget. Inräknat de sedvanliga budgetarna på våren och hösten har 14 justeringar lagts fram inför kammaren inom loppet av nio månader. Eller ändringar oftare än var tredje vecka – ett slags rekord, orsakat av coronapandemin.

Under samma period har regeringen rullat fram ett artilleri av åtgärder i syfte att mildra pandemins effekter på svensk ekonomi. Bland annat har staten tagit på sig utökat sjuklöneansvar, företagen har erbjudits att skjuta upp sina skatteinbetalningar, men framför allt har man tagit den största kostnaden för att korttidspermittera närmare 600 000 anställda.

Det har kostat rejält. Mer än vad staten får in i skatteintäkter. Summan blir drygt 200 miljarder kronor med direkt påverkan på budgeten, enligt finansdepartementet. Utanför statens budget finns ytterligare en rad åtgärder med likviditet och garantier, åtaganden på totalt nära 600 miljarder kronor.

Det är alltså ingen överraskning att statsbudgeten i år och för nästa år har ett minussaldo. Att utgifterna överstiger intäkterna hör till ovanligheterna numera. De senaste dryga tjugo åren har finanspolitiken haft ett överskottsmål och ofinansierade reformer har skjutits på framtiden. Kring budgetprocessen har det utkristalliserats ett stramt regelverk, som dessutom är kopplat till EU:s budgetkrav. Även utan EU:s pålagor har få velat gå tillbaka till de underfinansierade budgetar som återkommande lades åren 1970–90, eftersom en stor del av 1990-talet präglades av städning och av att bygga upp nämnda budgetstruktur.

Så det är exceptionella tider när budgetsaldot räknas till minus 297 miljarder kronor, enligt 2021 års statsbudget som lades fram i september.

Statsskulden kommer av detta skäl att svälla till 42,3 procent av Sveriges BNP 2021, vilket kan ställas mot cirka 35 procent år 2019.

Finansdepartementet räknar med att skulden går ner till 41,4 procent av BNP 2022 och 39,5 procent år 2023.

Dessa dystra siffror framstår som optimistiska när de ställs mot Konjunktur­institutets. Enligt myndighetens senaste siffror – från i juni, alltså innan den andra stora smittvågen – väntas statsskulden i år växa till motsvarande 44 procent av Sveriges BNP, och därefter öka till 46 procent under åren 2021–23.

Att statliga myndigheter och verk landar i olika prognosbedömningar är inte ovanligt; olika delar av staten fäster olika vikt vid faktorerna bakom prognoserna, till exempel när BNP-tillväxten tar fart och hur stor andel av arbetslös arbetskraft återgår i arbete.

I alla prognoser bedöms dock att arbetslösheten når sin högsta topp under nästa år, och att det sedan vänder med allt högre sysselsättning.

Dock är det först 2023 som förutsättningarna blir sådana att statens finanser presterar ett litet budgetöverskott som kan användas till att börja betala av skulderna. Men de beräkningarna gjordes före den andra smittovågen denna höst. Nyligen konstaterade finansminister Magdalena Andersson (S) att tillväxten i början av 2021 kan hämmas av fortsatt osäkerhet kring smittspridningen. Allt pekar på fler extra ändringsbudgetar under nästa år.

LÄS OCKSÅ: Tysk ekonomi starkare än väntat – förklaras med högre konsumtion