Emanuel Sidea: Därför redovisar Ericsson ett rekordkvartal – mitt i Coronakrisen
Bild: TT
Telekomjätten Ericssons långa historia kantas av en rad kostsamma floppade investeringar. Till exempel satsningen på multimedia, som dåvarande vd Carl-Henric Svanberg ansåg vara värt att lägga 40 miljarder på. I närtid finns motsvarande floppar, som det enhetliga system för fakturering och kundrelationer. Kunderna var inte intresserade, likväl summerades kostnaderna till 7,6 miljarder.
Det historiska bagaget var inte något som vd Hans Vestberg lyckades rensa i särskilt framgångsrikt, trots otaliga städprogram och omstruktureringar. Han lämnade bolaget i mitten på 2016.
Så när Börje Ekholm tillträdde 2017 var uppgiften tydlig: få ordning på den sargade telekomjätten. Och att inte bara överleva i den allt hårdare konkurrensen från kinesiska Huawei och finska Nokia, utan framför allt komma ut som vinnare i slaget om framtidens mobilnät, 5G.
I dag kom så rapporten för årets tredje kvartal.
I en global pandemi med över 80 000 anställda som sköter sitt jobb hemifrån var det inte direkt upplagt för glada nyheter inför rapporten.
Men hör och häpna: telekomjätten lyckades krossa telekomanalytikernas prognoser – med god marginal.
Av en omsättning på 57,5 miljarder kronor summeras det justerade rörelseresultatet till 9 miljarder kronor. Det kan ställas mot analytikerna genomsnittliga prognos om 6,65 miljarder. (Att göra en felprognos på drygt 2 miljarder är grund för anställning i Slussenprojektet.)
Det tredje kvartalets vinst på sista raden blev 5,6 miljarder kronor.
Mycket tyder på att Börje Ekholm, som nu närmare sig fyra år på sin post, vänt bolaget på rätt köl. Bruttomarginalen är på över 43 procent är den högsta sedan 2006. För 14 år sedan var läget dessutom ett helt annat – vi befann oss i peaken på en långvarig högkonjunktur då det talades om en evig "superkonjunktur".
Att Ericsson återhämtat sig så kraftigt hänger ihop med 5G, som rullas ut i Kina och USA. Synar man kvartalssiffrorna framgår det tydligt att för området Nordostasien (som alltså inkluderar Kina) landade försäljningen på 8,8 miljarder under det tredje kvartalet i år; samma siffra under motsvarande period i fjol var 6,4 miljarder. En ökning med 39 procent – och den är inte tillfällig, i årstakt är ökningen 23 procent.
En ljuspunkt i coronapandemin tycks vara att distansarbete och stigande efterfrågan på snabbt internet gjort att investeringstakten i mobilnät ökar. Enligt Ericsson förväntas tillväxttakten för den globala marknaden för utrusning för mobiltelefonnät (som man ännu envisas med att kalla för radio access-nätverk, RAN) ska fördubblats under 2020. Den växer med 8 procent, mot den tidigare prognosen om 4 procent.
Kina är motorn men också det stora orosmolnet för Ericsson. I går meddelade Post- och Telestyrelsen att de kinesiska telekomjättarna Huawei och ZTE får inte vara med på den svenska 5G-marknaden. Det är inte osannolikt att Kina inom kort svarar med liknande artilleri och gör motsvarande blockeringar riktade mot Ericsson. Det skulle vara ett enormt bakslag för den svenska telekomjätten.
