Emanuel Sidea: Vad är banker bra för?
Bild: TT
Det är en balansgång att diskutera banker utan att framstå som fullfjädrad kommunist, alternativt en slentrianmässig kritiker av moderna kapitalismen. Men nu gör vi ett försök.
Bankers inblandning vårt dagliga liv är stort, sömlös har de flätat sig in hela vägen in i våra plånböcker. I princip alla betalar med deras kort. Kontanter anses numera så ofräscht att bankerna i högt tempo plockar bort bankomater.
Med några få undantag har alla en relation till en bank. De flesta svenskar byter dessutom partner oftare än vad de byter bank. Notoriskt trögrörliga – eller mycket ointresserade beroende på hur man ser på saken (cynikern kan notera strategin att vara så tråkig att ingen bryr sig).
Fyra gånger om året sker en krusning av höjt intresse när bankerna lämnar sina kvartalsrapporter. Nyligen kom siffrorna från de fyra storbankerna. I fjol landade deras samlade årsvinster på 93 miljarder kronor. För 2018 var samma summa cirka 120 miljarder kronor.
Mer än 200 miljarder på två år. Det är inte illa – tycker jag.
Det kan leda ens tankar åt olika håll. Funderingar huruvida detta är rimligt, men desto mer relevanta frågan är om bankerna bidrar till något gott. Tjänar pengar gör man bevisligen, så det lämnar vi därhän.
Men låt oss backa en aning.
En banks främsta funktion är att låta kunder handla med sin tid. En privatperson som inte kan köpa en villa kontant kan ta lån med huset i pant, och förbinda sig mot ett lån som betalas av inom 30-40 år (teoretiskt sett). Banken medger lån eftersom dennes framtida förvärvsarbete torde göra avbetalningen möjlig. Samma princip gäller för företag som med kortare löptid lånar pengar för investeringar.
Men där någonstans upphör kontakten med verkligheten.
Marknaden i dag är sådan att bankerna tjänar stora belopp på att bostadsmarknaden bara drar åt ett håll – högre priser. Denna riktning har förstärkts av att räntorna länge varit låga.
Vem som har ansvaret tvistas det om. Somliga menar att det är högbelånade privatpersoner, andra att det är Riksbanken som inte styr med sin styrränta (utan tvärtom dopar utlåningen) eller att politikerna, som är för passiva. Ytterligare andra anser att det är giriga bankirer, lockade av bonus och piskade av aktieägare som driver på utvecklingen.
Kanske har vi ett ansvar allesammans.
Bankerna tvår dock sina händer. Lobbyorganisationen Svenska Bankföreningen anser att "Bankerna är motorn i det finansiella systemet. De har en betydande roll för tillväxten i svensk ekonomi och för att öka människors välfärd."
Ökar bankerna människors välfärd? Den var ny.
Det finns ingen hejd på bankernas betydelse. Föreningen hävdar att "under årens lopp har [bankerna] spelat en viktig roll i att driva på den tekniska utvecklingen."
Detta är direkt felaktig bild. Den enda utveckling som banker drivit på är utlåning och den största kuppen man lyckas med är att man drivit förändringar kring hur pengar ska räknas.
Ja, en krona är inte en krona när den räknas i en bank.
Det är nämligen en ännu rådande missuppfattning att den privatperson som har 10 000 kronor på sitt löne- eller sparkonto gör så att pengarna kan sättas i arbete genom att banken lånar ut motsvarande belopp till en person eller företag som behöver ett lån. Förr stämde detta, numera är det inte så.
Den största kuppen banker lyckats med att pengar inne hos en bank inte räknas på samma sätt som i resten av världen. Att 10 000 kronor på kontot inte alls bara ska vara 10 000 kronor som lånas ut. Den som har 10 000 kronor på sitt konto på Handelsbanken gör så att samma bank kan låna ut 19 700 kr. Medan Swedbank lånar ut 16 900 kr och SEB 14 100 kr. Det är imaginära pengar som lånas ut.
Men det går att sätta stopp och reversera denna utveckling. Det är genom att i etapper ställa allt högre kapitalkrav. Visst, det kommer innebära att bankerna måste strypa utlåningen, att räntorna blir något högre och aktieägarna inte tjänar lika mycket pengar. Men himlen lär inte ramla över våra huvuden. Efter en övergångsfas kommer anpassning ske, på samma sätt som dagens läge anses vara "det nya normala".
