En bankkrasch kommer först gradvis, sedan plötsligt 

I romanen Och solen har sin gång av Ernest Hemingway får den försupne Mike Campbell frågan hur han gick bankrutt. Svaret är korthugget, genialt och typiskt för författaren: "På två sätt. Först gradvis, sedan plötsligt", svarar Campbell.  

På liknande sätt brukar det fungera när banker hamnar på obestånd, med den schweiziska jätten Credit Suisse (CS) som aktuellt exempel. I helgen tog konkurrenten UBS över CS i en akut räddningsaktion, framtvingad av Schweiz finansmyndigheter. Fast den anrika institutionen, grundad för 167 år sedan, har varit vanskött i åratal; aktiekursen toppade för 16 år sedan och har sedan dess befunnit sig i en fallande trend.  

År 2014 befanns CS skyldig till att ha hjälpt amerikanska kunder att undfly skatt och banken tvingades betala över 25 miljarder kronor i böter till amerikanska myndigheter. Fem år senare sparkades vd:n Tidjane Tiam efter en skandal där CS hade spionerat på tidigare anställda. År 2021 var det dags igen. Då drabbades bankjätten av en smäll på närmare 60 miljarder kronor när en amerikansk hedgefond kollapsade. Och i fjol pressades aktiekursen av ihärdiga rykten om att CS var på väg mot konkurs, vilket ledde till stora uttag. Förra månaden noterade aktien nytt bottenrekord när bokslutet för 2022 presenterades; förlusten för helåret blev närmare 80 miljarder kronor.  

Kanske hade koncernen klarat även den smällen om inte ytterligare stenar hade lagts på bördan. Det senaste årets räntehöjningar har pressat upp finansieringskostnaden för alla banker, och i synnerhet sådana med skamfilat rykte. Förra veckan sänktes CS kreditbetyg av två ratinginstitut och kraschen i några amerikanska nischbanker ungefär samtidigt innebar att gamarna började kretsa även över CS.  

Dödsstöten utdelades då av storägaren Saudi National Bank som meddelade att den inte tänkte stoppa in mer pengar. Då hjälpte det inte att Schweiz centralbank sköt till 500 miljarder kronor i extra likviditet. CS hade passerat balanspunkten och föll handlöst. UBS köpte sin sargade konkurrent för 3,25 miljarder dollar i en affär som förhandlades fram i stor hast, så att panik kunde undvikas när börserna öppnade efter helgen. 

Men alla var inte glada. Aktiekursen i CS halverades ännu en gång på Zürichbörsen, till under en schweizerfranc. Samtidigt blev obligationer i CS värda nominellt 180 miljarder kronor värdelösa och innehavarna hotade att stämma den schweiziska staten. De tusentals anställda i CS som väntas förlora jobbet till följd av fusionen går en osäker framtid till mötes. Och beskedet att chefernas och mäklarnas intjänade bonusar kommer att betalas ut som vanligt, trots att banken i praktiken har gått i putten, möttes knappast av jubel från allmänheten. 

Myndigheterna gör nu sitt bästa för att lugna finansmarknaderna; ECB-chefen Christine Lagarde försäkrade på måndagen att centralbanken står redo att gripa in. 

– Vi kommer att göra vad som är nödvändigt för att garantera stabiliteten i det finansiella systemet, sade hon i ett tal. 

Nu vänds blickarna mot den amerikanska centralbanken Fed som kommer med ett räntebesked i veckan. Kommer den att lugna investerarna så att en finanskris kan undvikas? Vi får se. Det enda som känns riktigt säkert är att även nästa bankkrasch kommer i två steg; först gradvis, sedan plötsligt.

Läs även: Bankkrascherna i USA ger börserna frossa

Läs även: Är kronan så dåligt att vi borde övergå till euro?