En ekonomisk revolution

När Pam Woodall började arbeta som ekonomijournalist för 20 år sedan räckte det att förstå USA, Europa och Japan för att förstå världen. Så dominerande var de här regionerna i världsekonomin att övriga länder mest beskrevs i förbifarten. Nu har Woodall, nationalekonom och redaktör för nyhetsmagasinet The Economist, bosatt sig i Hongkong för att på närmare håll kunna följa vad som händer i bland annat Kina och Indien.

– Utvecklingsländerna stod förra året för hälften av total BNP i världen, om hänsyn tas till köpkraft. Det är en milstolpe eftersom det innebär att de länder som vi traditionellt benämner som utvecklade, eller industrialiserade, inte längre dominerar världsekonomin, säger Pam Woodall.

Den kraftiga tillväxten i länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (de så kallade BRIK-länderna), utgör enligt Woodall den största skjutsen för världsekonomin hittills. Det som händer nu är större än den industriella revolutionen, som bara påverkade en tredjedel av jordens befolkning. Nu däremot åker i stort sett alla regioner med på det väldiga globaliseringståget.

– Jag tror att vi under det här årtiondet kommer att få se den kraftigaste ökningen av global BNP/capita någonsin, säger Woodall.

Utvecklingen sätter maktbalanser i gungning. Världens sju största ekonomier i dag är USA, Japan, Tyskland, Kina, Storbritannien, Frankrike och Italien (mätt som total BNP utan hänsyn till köpkraft). Investeringsbanken Goldman Sachs tror att Kina inom 20 år kommer att vara större än USA och att de sju största ekonomierna år 2040 kommer att vara Kina, USA, Indien, Japan, Mexiko, Ryssland och Brasilien.

– Den intressanta frågan är: Kommer USA försöka hindra Kina från att bli störst? Jag får en känsla av att de är ganska besatta av att behålla sin position som nummer ett.

Fördelarna för USA med att vara världens största ekonomi är flera. Landet kan hålla sig med den största militära styrkan, dollarn är en valuta som används över hela världen, och storleken på landets ekonomi ger kraft i olika typer av förhandlingar.

– Jag tror att den största risken just nu är att USA börjar införa protektionistiska åtgärder gentemot Kina. Det finns redan delar av kongressen som vill se sådana.

Men hur ska den utvecklade världen reagera? För även om globaliseringen – enligt frihandelsförespråkare som Pam Woodall – innebär väldiga vinster för ekonomin, så medför den också smärtsamma omställningar för människor i industrier som möter konkurrensen från de nya uppkomlingarna.

– För USA:s del tror jag att de måste reformera sitt välfärdssystem. I Europa tycker ungefär hälften av befolkningen att globaliseringen är positiv. I USA är motsvarande siffra en tredjedel. Jag tror att en anledning till det är att man i USA har mycket mer att förlora om man blir av med sitt jobb. Där är saker som sjukförsäkringen knuten till din anställning.