Ett hårt slag mot industrin

Om Mikael Odenberg har rätt stoppas i stort sett alla viktiga utvecklingsprojekt utom Jas Gripen. Redan i årets budget stryks fem stora projekt för att sänka kostnadsnivån på materielanslagen med 350 miljoner nästa år, 620 miljoner 2009 och 980 miljoner år 2010.

Den bantningen gick Mikael Odenberg med på. Men finansplanens skrivning om »ytterligare 3–4 miljarder« var inte förankrad hos honom, och han angav det som skäl för sin avgång. Det innebär bland annat:

• Flygvapnet får vänta med att uppgradera de äldsta 30 Gripen till full Natostandard.

• Marinen får enligt Fokus källor ge upp sitt nya ytstridsfartyg redan i årets budget. Nästa steg blir att skrota NGU, ny generation ubåt, som Kockums vill bygga. Alternativet är en tysk ubåt, dyrare men med längre livslängd.

• Armén kan säga adjö till det nya stridsfordonet SEP, splitterskyddad enhetsplattform, som utvecklats av Hägglunds i Örnsköldsvik. Det nya precisionsartilleriet Excalibur hotas också.

I förlängningen handlar det om flera tusen jobb i Malmö, Karlskrona, Örnsköldsvik, Karlskoga, Linköping och Stockholm.

Ägarna till den »svenska« försvarsindustrin finns i dag i stor utsträckning utomlands: tyska Thyssen Krupp äger Kockums, brittiska BAE Systems äger Hägglunds och Bofors. Saabs flygplanstillverkning ägs huvudsakligen av svenska Investor och BAE Systems.

Förra veckan avslöjade Fokus att regeringen i höst tillsätter en utredning om att avskaffa värnplikten.

Direktiven till utredningen är nu under beredning i regeringskansliet. Enligt Fokus källor får utredaren enligt försvarsdepartementets förslag möjlighet att föreslå en rekrytering av soldater helt byggd på frivillighet.

Folkpartiets representant i försvarsutskottet Allan Widman anser att försvaret kan halvera sin utbildningskapacitet och att tre av fyra värnpliktiga utbildas i onödan.

– Vi har i fyra år drivit linjen att avskaffa plikten i fredstid. Frivillighet är överlägset när det gäller att uppnå goda utbildningsresultat. Motivet till värnplikt har bortfallit när det inte längre handlar om att få fram kanonmat utan att hitta specialister, säger Allan Widman.

Med frivillighet måste staten skapa tillräckligt goda villkor för att kunna konkurrera med andra utbildningar. I dag är förmånerna för de värnpliktiga för dåliga och utbildningen ger inga högskolepoäng eller andra meriter.

Allan Widman är mycket kritisk till dagens värnpliktssystem som han anser vara en halvmesyr:

– Det politiska modet att avskaffa plikten saknades vid 2004 års försvarsbeslut. I stället har vi fått paradoxala skrivningar som »plikten ska så långt möjligt vara frivillig«.

Han anser också att flera utbildningsförband skulle kunna läggas ner om plikten försvinner:

– Vi har en överkapacitet i utbildningsorganisationen och skulle kunna utbilda dubbelt så många. Resursutnyttjandet är ojämnt över åren. 75–80 procent av de värnpliktiga får aldrig använda sina kunskaper innan de fasas ut. Insatsförsvaret bygger på 31 000 soldater och vi utbildar omkring 8 000 per år. Efter fyra år kastas de ut. Med en bättre träffbild på dem vi utbildar skulle vi kunna göra en rejäl översyn av grundorganisationen.

Allan Widman hoppas att utredningen leder till ett kontraktsförsvar:

– Det finns en stor politisk enighet i dag om att plikten har tjänat ut i fredstid. Socialdemokraternas svängning de senaste åren har varit avgörande.