Etta på svensktoppen
Kursraketen Spotify har plötsligt blivit Sveriges värdefullaste bolag.
Bild: TT
Det senaste året har den svenska musiktjänsten Spotifys aktier rusat mer än 200 procent. Bolaget är nu värt 1400 miljarder kronor på New York-börsen, långt mer än Stockholmsbörsens största bolag Investor, som inte ens kommer upp i 1000 miljarder i börsvärde. Förra året gjorde Spotify en rörelsevinst på nästan 15 miljarder kronor, en kraftig vändning då ljudbolaget dessförinnan aldrig visat vinst under sin tjugoåriga historia.
En än större bragd – och orsaken till den sagolika vinst- och kursutvecklingen – är att Spotify har stöpt om hela musikmarknaden och är en bidragande orsak till att den växer igen. Marknaden krympte från från millennieskiftet fram till 2015, men sen vände det upp och år 2021 var de globala musikintäkterna för första gången större än de hade varit år under 1900-talets allra sista år, enligt medlemsföreningen ipfi. År 2023 uppgick de till 28,6 miljarder dollar, 10 procent mer än året före och streaming – alltså musik som hämtas online och spelas upp direkt - utgjorde den klart största delen. Första gången som streamingintäkterna överträffade intäkterna från fysisk försäljning var 2017. Antalet ljudströmmar växte med 14 procent förra året till 4800 miljarder, enligt analystjänsten Luminate. Allra störst är tillväxten utanför Europa och USA.
Men Spotifys obestridliga triumf har inte kommit utan motgångar och till och med risk för en förtida död. För lika älskad som tjänsten har varit av användarna i stort sett från dag ett, lika många kamper har bolaget fört mot övriga intressenter - skivbolag, musikförlag, artister, it-jätten Apple och investerarna, ja till och med sin egen personal.
Bolagets första strid utkämpades innan tjänsten ens hade lanserats, den mot skivbolagen. Det var en tid när piratanvändningen av musik växte. Spotify presenterade en lösning på det problemet, men skivbolagen hade ändå svårt att släppa sin gamla och lönsamma affärsmodell med försäljning av fysiska produkter, eftersom de insåg att den nya digitala tjänsten skulle kannibalisera på den egna affären. Efter mycket stök och många advokattimmar fick emellertid Spotifys grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon med sig dominanterna Sony, Warner, Universal och Merlin genom att låta dem bli delägare. Etableringen i USA krävde att Spotifys dåvarande ägare släppte ifrån sig andelar och att bolaget ökade ersättningen till skivbolagen.
Även artisterna var skeptiska i början. Streamingen var laglig, men de initiala ersättningarna var små.
– Jag kommer att lyfta alla mina låtar från Spotify i väntan på en hederlig nättjänst, sa artisten Magnus Uggla år 2009 och tillade att han på sex månader tjänat mindre från Spotify än en halvdan gatumusikant gör på en dag. Han var inte ensam. Internationella stjärnor som Bob Dylan, Taylor Swift och Drake är andra som genom åren bråkat med Spotify om ersättningarna.
Daniel Ek hörsammade artisternas krav. Han förbättrade ersättningen och införde exklusiva släpp för Spotifys betalande användare. Att Spotify tog marknadsandelar var också en förklaring till att stjärnorna kom tillbaka. De hade inte mycket val; endera fanns de på plattformen och tjänade lite pengar, eller så bojkottade de streamingtjänsterna och tjänade ännu mindre.
I dag tjänar dessa artister betydande summor på Spotify. Magnus Ugglas gamla hit “Kung för en dag” från 1997 har exempelvis spelats över 50 miljoner gånger, vilket innebär att Spotify har betalat ut uppskattningsvis 2 miljoner kronor för en gammal låt som knappast hade varit någon storsäljare i cd-butikerna längre. Visserligen ska skivbolaget ha sin del, men Uggla går knappast lottlös. Taylor Swift uppges av flera tidningar ha fått över 1,5 miljard kronor i royalties från Spotify bara under 2023. Totalt förra året betalade Spotify ut 110 miljarder till artister och rättighetsinnehavare.
Ett annat bråk gällde innehållet i Joe Rogans podcast 2022. Spotify hade ett par år tidigare betalat över 1 miljard kronor för exklusiva rättigheter till den populära podcasten, nu hävdades att Rogan spred lögner om covid-vaccin och rasistiska budskap. Vissa investerare drog öronen åt sig och uppmanade Spotify att öka modereringen av sitt innehåll, artister som Neil Young och Joni Mitchell bojkottade tjänsten. Flera anställda reagerade också starkt och det talades om uppror på kontoret. Daniel Ek förklarade att Spotify var en distributionsplattform och inte en publicist. Han slog också ett slag för yttrandefriheten. Daniel Ek lät poddarna vara kvar, men Joe Rogan avpublicerade en några gamla avsnitt. Spotify beslöt också investera 1 miljard i musik och poddar från marginaliserade grupper och lyckades på så vis dämpa kritiken.
Men när lugnet började lägga sig om rättigheter, yttrandefrihet och så vidare fick sig i stället techbolagen en törn på börsen när räntorna började stiga och investerarna plötsligt ville att företagen skulle visa vinst istället för tillväxt. Spotify anpassade sig snabbt och sa upp 17 procent av de anställda. Många andra företagsledare i techbranschen, som också var tvungna att spara, skyllde på lynniga och kortsiktiga investerare, men Daniel Ek uttryckte självkritik över tidigare fattade beslut och tog ansvar för att företagets kostnadsstruktur var för stor och inte långsiktigt hållbar. Det var också sparprogrammet som lade grunden till den fina vinsten förra året.
Den allra hårdaste kampen har Spotify dock utkämpat mot Apple. Dels mot den distributionskostnad som Apple tar för att användare ska kunna ladda ner Spotify-appen, dels mot Apples konkurrerande tjänst Apple Music. Apple har, framför allt i EU, fått böta och underlätta något för aktörer som Spotify i App Store, även om Spotify kräver fler eftergifter. När det gäller själva musiktjänsten leder dock Spotify stort, med 675 miljoner användare, varav 263 miljoner betalande. Apple Music redovisar inte jämförbara siffror men uppger att man 93 miljoner användare i månaden 2023.
***
Läs även: Techbolagens stora revansch
Det senaste året har den svenska musiktjänsten Spotifys aktier rusat mer än 200 procent. Bolaget är nu värt 1400 miljarder kronor på New York-börsen, långt mer än Stockholmsbörsens största bolag Investor, som inte ens kommer upp i 1000 miljarder i börsvärde. Förra året gjorde Spotify en rörelsevinst på nästan 15 miljarder kronor, en kraftig vändning då ljudbolaget dessförinnan aldrig visat vinst under sin tjugoåriga historia.
En än större bragd – och orsaken till den sagolika vinst- och kursutvecklingen – är att Spotify har stöpt om hela musikmarknaden och är en bidragande orsak till att den växer igen. Marknaden krympte från från millennieskiftet fram till 2015, men sen vände det upp och år 2021 var de globala musikintäkterna för första gången större än de hade varit år under 1900-talets allra sista år, enligt medlemsföreningen ipfi. År 2023 uppgick de till 28,6 miljarder dollar, 10 procent mer än året före och streaming – alltså musik som hämtas online och spelas upp direkt – utgjorde den klart största delen. Första gången som streamingintäkterna överträffade intäkterna från fysisk försäljning var 2017. Antalet ljudströmmar växte med 14 procent förra året till 4800 miljarder, enligt analystjänsten Luminate. Allra störst är tillväxten utanför Europa och USA.
Men Spotifys obestridliga triumf har inte kommit utan motgångar och till och med risk för en förtida död. För lika älskad som tjänsten har varit av användarna i stort sett från dag ett, lika många kamper har bolaget fört mot övriga intressenter – skivbolag, musikförlag, artister, it-jätten Apple och investerarna, ja till och med sin egen personal.
Bolagets första strid utkämpades innan tjänsten ens hade lanserats, den mot skivbolagen. Det var en tid när piratanvändningen av musik växte. Spotify presenterade en lösning på det problemet, men skivbolagen hade ändå svårt att släppa sin gamla och lönsamma affärsmodell med försäljning av fysiska produkter, eftersom de insåg att den nya digitala tjänsten skulle kannibalisera på den egna affären. Efter mycket stök och många advokattimmar fick emellertid Spotifys grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon med sig dominanterna Sony, Warner, Universal och Merlin genom att låta dem bli delägare. Etableringen i USA krävde att Spotifys dåvarande ägare släppte ifrån sig andelar och att bolaget ökade ersättningen till skivbolagen.
Även artisterna var skeptiska i början. Streamingen var laglig, men de initiala ersättningarna var små.
– Jag kommer att lyfta alla mina låtar från Spotify i väntan på en hederlig nättjänst, sa artisten Magnus Uggla år 2009 och tillade att han på sex månader tjänat mindre från Spotify än en halvdan gatumusikant gör på en dag. Han var inte ensam. Internationella stjärnor som Bob Dylan, Taylor Swift och Drake är andra som genom åren bråkat med Spotify om ersättningarna.
Daniel Ek hörsammade artisternas krav. Han förbättrade ersättningen och införde exklusiva släpp för Spotifys betalande användare. Att Spotify tog marknadsandelar var också en förklaring till att stjärnorna kom tillbaka. De hade inte mycket val; endera fanns de på plattformen och tjänade lite pengar, eller så bojkottade de streamingtjänsterna och tjänade ännu mindre.
I dag tjänar dessa artister betydande summor på Spotify. Magnus Ugglas gamla hit “Kung för en dag” från 1997 har exempelvis spelats över 50 miljoner gånger, vilket innebär att Spotify har betalat ut uppskattningsvis 2 miljoner kronor för en gammal låt som knappast hade varit någon storsäljare i cd-butikerna längre. Visserligen ska skivbolaget ha sin del, men Uggla går knappast lottlös. Taylor Swift uppges av flera tidningar ha fått över 1,5 miljard kronor i royalties från Spotify bara under 2023. Totalt förra året betalade Spotify ut 110 miljarder till artister och rättighetsinnehavare.
Ett annat bråk gällde innehållet i Joe Rogans podcast 2022. Spotify hade ett par år tidigare betalat över 1 miljard kronor för exklusiva rättigheter till den populära podcasten, nu hävdades att Rogan spred lögner om covid-vaccin och rasistiska budskap. Vissa investerare drog öronen åt sig och uppmanade Spotify att öka modereringen av sitt innehåll, artister som Neil Young och Joni Mitchell bojkottade tjänsten. Flera anställda reagerade också starkt och det talades om uppror på kontoret. Daniel Ek förklarade att Spotify var en distributionsplattform och inte en publicist. Han slog också ett slag för yttrandefriheten. Daniel Ek lät poddarna vara kvar, men Joe Rogan avpublicerade en några gamla avsnitt. Spotify beslöt också investera 1 miljard i musik och poddar från marginaliserade grupper och lyckades på så vis dämpa kritiken.
Men när lugnet började lägga sig om rättigheter, yttrandefrihet och så vidare fick sig i stället techbolagen en törn på börsen när räntorna började stiga och investerarna plötsligt ville att företagen skulle visa vinst istället för tillväxt. Spotify anpassade sig snabbt och sa upp 17 procent av de anställda. Många andra företagsledare i techbranschen, som också var tvungna att spara, skyllde på lynniga och kortsiktiga investerare, men Daniel Ek uttryckte självkritik över tidigare fattade beslut och tog ansvar för att företagets kostnadsstruktur var för stor och inte långsiktigt hållbar. Det var också sparprogrammet som lade grunden till den fina vinsten förra året.
Den allra hårdaste kampen har Spotify dock utkämpat mot Apple. Dels mot den distributionskostnad som Apple tar för att användare ska kunna ladda ner Spotify-appen, dels mot Apples konkurrerande tjänst Apple Music. Apple har, framför allt i EU, fått böta och underlätta något för aktörer som Spotify i App Store, även om Spotify kräver fler eftergifter. När det gäller själva musiktjänsten leder dock Spotify stort, med 675 miljoner användare, varav 263 miljoner betalande. Apple Music redovisar inte jämförbara siffror men uppger att man 93 miljoner användare i månaden 2023.
***
Läs även: Techbolagens stora revansch
